Innan respektive intervju utfördes gav vi intervjupersonerna tillgång till sammanfattningar av tre case som vi förklarade att vi kommer att diskutera under intervjun. Detta utskick gick ut ett par dagar innan intervjun så att intervjupersonerna skulle ha tid att få en överblick av de olika casen. Intervjupersonerna fick själva välja lämplig tid under en veckas period och samtliga valde att utföra intervjun på deras arbetsplats, något som Esaiasson m.fl. anser är att rekommendera då det underlättar att hålla intervjun på en avslappnad nivå för
intervjupersonen.135 Vi valde även att utföra intervjuerna med en respondent för varje
intervju. Detta för att respondenternas åsikter inte ska påverkas eller störas av varandra, vilket kan förekomma om man väljer att intervjua respondenter i grupp.136
Intervjuerna genomfördes på deras respektive arbetsplatser. Intervjuerna utfördes på
intervjupersonernas initiativ i mötesrum för att underlätta ljudupptagning under intervjun och eliminera eventuella störningar som det dagliga arbetet på arbetsplatserna kan skapa. U nder intervjun närvarade båda författarna och intervjun spelades även in på en MP3-spelare för att underlätta transkribering och ge båda författarna möjlighet att fokusera på intervjun och lättare kunna ställa följdfrågor till intervjupersonen. Att spela in intervju medför både för- och nackdelar. En fördel är att vi som författare kan gå tillbaka och på så sätt säkerställa att
respondenten blir korrekt citerad. En nackdel är däremot att respondenten kan känna att den inte vågar uttrycka sig i samma utsträckning som om den inte blev inspelad.137 Detta resonemang vinner även stöd av Ryen som menar att inspelning är en bra metod för att säkerställa att man får med allt från intervjun. Hon fortsätter även med att nämna fördelarna med att samtidigt anteckna under intervjuns gång ifall utrustningen fallerar vilket vi gjort under samtliga intervjuer.138
Intervjun följde sedan intervjumallen där frågor ställdes enligt denna. I slutet på
intervjumanualen ställdes även frågor i anknytning till de case som tidigare skickats ut till intervjupersonerna. Detta för att ge intervjun en mer praktisk anknytning där vi kunde se hur de olika intervjupersonerna uppfattade och diskuterade de olika casen. Avslutningsvis gavs intervjupersonen en möjlighet att fritt tycka till och kommentera på intervjuns förfarande och kommentera om det var något inom området vi missat att täcka in med våra frågor.139
Respondenterna i den här studien hade däremot kunskap om att det var studenter inom
kommunikationsvetenskap som genomförde studien. Det medförde att de kände till att vi hade en orienterande kunskap inom deras arbetsområde och behövde därför inte anpassa sitt språk i samma utsträckning som om det varit en intervjuare som inte hade samma inblick i
arbetsområdet som genomförde intervjun. Det finns risk vid intervjuer att respondenternas
135 Esaiasson m.fl., 2007: 302
136 Ryen, 2004: 97
137 Kylén, 2004:40
138 Ryen, 2004:56
139 Esaiasson m.fl., 2007:299
svar påverkas av intervjuarens egenskaper, intervjuareffekter.140 I och med att respondenterna känt till dessa egenskaper om oss, bör intervjuareffekterna inte varit avgörande för studiens resultat.
Intervjupersonerna hade rollen som experter under deras delaktighet i studien, det bör ha bidragit till att intervjusituationen inte kändes hotande för dem då det var deras specifika yrkeskunskaper som vi var ute efter. Det är en av faktorerna som Ryen nämner som vi har tagit hänsyn till när vi utfört intervjuerna.141 En annan faktor är att intervjuaren bör uppträda uppmärksamt och intresserad av intervjupersonen under intervjun, något som vi försökte visa både genom kroppsspråk och genom att båda av oss förde anteckningar under hela intervjun.
Även Kylén stödjer detta och menar att det är två sätt att visa uppmärksamhet mot intervjupersonen.142
Tillit mellan intervjuare och intervjuperson är viktigt för att intervjuperson ska våga uttrycka sina åsikter under intervjun.143 Ett led i att försöka utöka intervjupersonernas tillit till oss var att låta intervjupersonerna läsa igenom deras citat som tas upp i uppsatsen innan den
publiceras. På så sätt får intervjupersonen en trygghet i att de har kontroll över sina utsagor även efter att intervjun är avslutad.
Resultaten av undersökningen kommer att presenteras i empirin och därefter analyseras. I analysen ställs resultaten från de kvalitativa intervjuerna tillsammans med citaten som härleder slutsatserna gentemot den befintliga teorin vi sammanställt om området. Analysen presenteras tillsammans med undersökningen i en skriftlig rapport. Presentationen utformas i enlighet med hur Olsson beskriver en uppsatsutformning; inledning, teori, metod, resultat, analys och slutdiskussion. Med undantag att slutsats och diskussion presenteras separat.144
3.6 Metodproblem
En av intervjupersonerna i urvalet är bekant med en av författarna sedan innan
undersökningen. Esaiasson m.fl. beskriver McCrackens allmänna råd inför en intervju, ett av råden är ”välj främlingar”.145 För att minska de eventuella negativa effekterna av intervjun med den givna personen utförde den författare som inte var bekant med intervjupersonen själva intervjuandet samtidigt som båda författarna antecknade.
Delar av studiens urval kan tyckas något spretigt då förutsättningarna för att komma i kontakt med intervjupersoner var något begränsade då intervjuerna utfördes under en tidsperiod då många av intervjupersonerna var i färd med att utvärdera årets projekt och planera för
nästkommande års verksamhet. Det medförde fler kontaktförsök än väntat och ledde även till
140 Kylén, 2004:24
141 Ryen, 2004:65
142 Kylén, 2004:40
143 Ryen, 2004:63-64
144 Olsson, 2008:131-142
145 Esaiasson m.fl., 2007:291
att Twitterlistan fick bli en del av urvalet. Detta är en urvalsmetod som vi tidigare inte kommit i kontakt med i liknande arbeten och dess kriterier för vilka som finns tillgängliga genom listan är mer subjektiva i jämförelse med branschorganisationerna Precis och Svenska PR-företagen. Vi valde dock att fortfarande applicera så likvärdiga kriterier som möjligt beträffande intervjupersonernas sysselsättning och arbetsort. Vi anser i efterhand dock att urvalet var representativt för yrkesgruppen då fyra av intervjupersonerna i vårt urval arbetar för företag som är medlem i någon av branschorganisationerna. I resultatet har vi inte kunnat se någon skillnad mellan åsikterna från de utövare som var medlemmar i en
branschorganisation jämfört med de som inte var medlemmar.