Genomförande och konsekvenser

4.4.1 Tidsplan för genomförandet

Postverket har framlagt ett organisationsförslag som innehåller grund-läggande principer för en ny organisation samt huvuddragen i denna. De-taljorganisationen återstår således att utreda och fastställa liksom också ut-formningen i detalj av det ekonomiadministrativa systemet. Detta utred-ningsarbete. som delvis redan pågår. är mycket omfattande och kommer att kräva stora personella resurser. Det är därför väsentligt att det kan vila på den fasta grund som ett av statsmakterna fattat beslut om huvudprin-ciperna för postverkets organisation innebär. Medgivande erfordras också för den försöksverksamhet med beslutande företagsnämnder och den ut-vidgade beslutsrätt för utnämningsnämnderna som föreslagits enligt vad som framgått av tidigare redogörelse.

Prop. 1975/76:167

Post verket strävar efter att starta omorganisationen snarast och att göra tiden för dess genomförande så kort som möjlig. Samtidigt ligger det i sakens natur att omorganisationen på grund av postverkets storlek och införandet av ett nytt ekonomiadministrativt system inte kan ske direkt utan måste fördelas över flera år.

Postverket finner det angeläget att den omdaningsprocess som organi-sationsförslaget innebär kan inledas den 1 juli 1976.

Postverket avser således att införa den nya organisationen stegvis. Det är också önskvärt att arbetet med omorganisationen baseras på en bred medverkan av de blivande cheferna och den berörda personalen. Eftersom postverkets verksamhet måste kunna bedrivas utan störningar under om-organisationstiden medför detta av naturliga skäl begränsningar i arbets-insatsen från nyckelpersoner i organisationen.

Postverket avser att så snart statsmakternas ställningstagande i de över-gripande frågorna föreligger. tillsammans med personalorganisationerna ut-arbeta ett detaljerat program för genomförande av den nya organisationen.

Vissa huvuddrag i detta program har skisserats enligt följande.

- Arbetet med dimensionering och bemanning av de nya enheterna kommer att baseras på de enheter i den centrala, regionala rn.:h lokala förvaltningen som närmast motsvarar enheterna i den nya organisationen. Berörda chefer och berörd personal kommer diirigenom att kunna medverka i ett tidigt skede av planerings- och genomförandeprocessen.

- Den nya organisationen kommer i ett första steg att genomföras för cen-tralförvaltningen och regionförvaltningarna. Arbetet förbereds i avvaktan på statsmakternas beslut.

- Organiserandet av den nya regionförvaltningen i Örebro och avvecklingen av regionförvaltningen i Gävle kommer att ske successivt. I ett första steg med början den I juli 1978 byggs resurser i Örebro upp för att överta förvaltningen av postverksamheten i Uppsala, Västmanlands och Örebro län från distriktsförvaltningen i Gävle samt Värmlands och Söderman-lands län från distriktsförvaltningarna i Göteborg resp. Linköping. I en andra etapp avvecklas regionförvaltningen i Gävle, varvid förvaltningen för postverksamheten i Kopparbergs och Givleborgs län överförs till re-gionförvaltningen i Sundsvall.

- Ansvaret för genomförandet av den nya postområdesindelningen kommer att åvila regioncheferna. Beträffande landet i sin helhet kommer detta arbete alt starta snarast efler den I juli 1976. Postverket riiknar med alt denna omorganisation skall kunna genomföras under åren 1977-78.

- Av praktiska skäl må5te man räkna med en gradvis övergång till det nya ekonomiadministrativa styrsystemet. Resultatbudgeteringen för re-gionerna bedöms kunna införas tiimligen snabbt och i full utsträckning redan från det andra budgetåret i den nya organisationen. Detsamma gäller den systematiserade planerings- och budgetprocessen. Utvecklingen av prestationsbudgeteringen för postområdena är mera komplicerad bl. a.

Prop. 1975/76:167

på grund av att den kräver utveckling av ett system för produktions-mätning. Man får därför räkna med att postområdenas budgetering åt-minstone de två första åren i den nya organisationen i huvudsak får utgöras av en kostnadsbudgetering och att prestationsbudgetering införs succes-sivt.

- Postverket avser att bedriva det utformade medinflytandesystemet med beslutande företagsnämnder som en försöksverksamhet under en treårs-period. Organisationen behöver succesivt växa in i systemet samtidigt som det tar en viss tid att praktiskt utforma och flytta över befogenheter till nämnderna.

Den nya organisationens återverkningar för personalen är ett spörsmål som givetvis måste ägnas stor uppmärksamhet. Den nya organisationen.

sett i stort, kommer att ge personalen mera intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och ett ökat ansvar. Inte minst bör den ökade delegeringen ha en sådan effekt. Många anställda kommer att få sina arbetsuppgifter helt eller delvis förändrade.

Postverket kommer att i samråd med berörda personalorganisationer vidta alla rimliga åtgärder för att lösa de personalproblem som kan bli följden av omorganisationen. Personalfrågorna skall lösas utan att anställningstrygg-heten för den enskilde tjänstemannen kommer i fara. Både för postverket och för personalen är det angeläget att man tar till vara de anställdas er-farenheter och kunskaper. All rimlig hänsyn kommer att tas till personliga önskemål. En eventuell minskning i personalstyrkan på olika tjänsteställen kommer i många fall att kunna anpassas till den naturliga personalavgången.

En underlättande faktor i sammanhanget är den f. n. höga medelåldern för postmästarna. Det kommer således genom pensionsavgångar att ske ett omfattande byte på postmästarbefattningarna under den närmaste åren.

Sedan några år prövas alla tjänstetillsättningsärenden inom det admini-strativa området med sikte på att postverket så långt möjligt skall undvika omflyttningsproblem i samband med övergången till den nya organisationen.

En särskild grupp, i vilken personalorganisationerna ingår, har bildats för att bereda trygghetsfrågorna i samband med omorganisationen.

Postverket kommer vidare att genomföra ett särskilt utbildningsprogram för att förbereda personalen för de nya uppgifterna. Programmet kommer att innehålla ett allmänt informationsblock inför omorganisationen och be-fattningsutbildning avpassad efter olika kategorier. Utformningen av pro-grammet pågår och sker i samråd med personalorganisationerna.

Redan under det utredningsarbete som legat till grund för föreliggande rapport har medinflytandefrågan och informationsaspekterna ägnats stor uppmärksamhet. Organisationsförslaget har således varit ute på remiss hos samtliga företagsnämnder. En särskild informationsgrupp, vari personalor-ganisationerna medverkar. har fortlöpande bedömt behovet av informations-åtgärder och genomfört olika informationsaktiviteter.

Prop. 1975/76:167 47

4.4.2 Ekonomiska konsekvenser m. m.

Det väsentligaste motive~ för den föreslagna ändringen av postverkets organisation är att göra verket bättre rustat och anpassat att möta de framtida kraven. Inom alla områden kan förändringar förutses. Marknaden kommer att påverkas genom ändrade konkurrensförhållanden och nya produkter, kommunikationssystemen lindrar karaktär genom nya konkurrerande tek-niska lösningar, de ekonomiska kraven kommer att kriiva en hårdare styrning i framtiden och frågan om postverkets uppgifter och samhällsservice kommer att bli föremål för omprövningar bl. a. på grund av verksamhetens perso-nalintensitet. De anställdas krav och behov och den förändrade synen på människan i arbetslivet kommer också att påverka post verkets organisation.

Genom de föreslagna åtgärderna bedöms postverket bättre kunna fullgöra sina uppgifter och därigenom öka måluppfyllelsen.

En bedömning av effekten av den föreslagna organisationen bör därför avse hur dessa åtgärder ökar måluppfyllelsen. Detta är emellertid mycket svårt att göra och kan egentligen bara utmynna i en grov approximation.

Postverket har därför avstått från att försöka att i kronor kvantifiera de totala effekterna av organisationsändringen. Den mera omedelbara effekten är hur personalkostnaderna för administrationen påverkas. Dessa föränd-ringar är till sin tendens följande:

- I centralförvaltningen minskas administrationen genom delegeringen av arbetsuppgifter från centralförvaltningen. Samtidigt sker en ökning genom satsning på utvecklingsfunktioner.

- I regionförvaltningen sker en minskning av administrationen genom den förändrade rollen för den regionala förvaltningen och överförande av upp-gifter till lokalförvaltningen.

- I den lokala förvaltningen sker en förstiirkning av administrationen inom områdesförvaltningarna. Å andra sidan motverkas denna ökning genom kraftsamlingen till ett mindre antal administrativa stödjepunkter. När det gäller den löpande driften och marknadsaktiviteterna innebär organisa-tionsförslaget en ökad satsning som medför kostnadsökningar men som har karaktären av investeringar i syfte att tillförsäkra postverket ökade intäkter i framtiden.

Den totala målsättningen när det gäller administrationskostnaderna är att organisationsförslaget skall genomföras till högst samnia kostnad_ för administrationen som f. n. Möjligheter till direkta kostnadsminskningar kan emellertid inte bedömas förriin detaljorganisationen utformats. vilket i sin tur kommer att ske sedan den principiella uppläggningen av organisations-förslaget har fastlagts.

5 Remissyttrandena

Postverkets förslag till ny organisation har i fråga om den allmänna in-riktningen mot ökad delegering till regional och lokal nivå, utvidgad

för-Prop. 1975/76:167 48

valtningsdemokrati samt en tillämpning av resultatansvarsprincipen även på organisationsnivåer under centralförvaltningen fått ett positivt motta-gande av det femtiotal remissinstanser som inkommit med yttranden.

Ett antal remissinstanser har berört frågan om postkommunikationernas roll iframtiden. Både te I ev er k e t och stats kontoret framhåller att meddelandeöverföring via telekommunikationer samt andra tekniska hjälp-medel får stor betydelse i framtiden. Skånes hand e Is kam m ar e och h a n d e I sk a m m a ren i G ä v I e anser för sin del inte att den tekniska· ut vecklingen får så stor betydelse för posttjänsternas utveckling.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar pekar på de risker, som är förbundna med användandet av telekommunikationerna, och uttalar önskemål om att sådana möjligheter tillvaratas som underlättar övergång till mindre känsliga lösningar för de postala aktiviteterna i ett krislä-ge. Läns styre Isen i Norrbottens I än framhåller postkom-munikationernas betydelse för den framtida utvecklingen särskilt i gles-bygden. Flera I än s styre Is er understryker vikten av att post verkets pla-nering sker i samverkan med annan regional plapla-nering, vilket underlättas om postverkets organisation utformas med beaktande av gällande regional indelning av landet.

I fråga om postrerkets mål och .foretagspolitik menar s t a t s k o n t o r e t och st a t sa n st ä 11 d as för bu n d att postverket inte enbart bör arbeta med företagsekonomiska mål utan att även samhälleliga målsättningar skall beaktas vid verksamhetens uppläggning. Förbundet anser för sin del att det företagsekonomiska resultatet måste ses som ett underordnat mål.

R i k s revisions v c r k e t anser det värdefullt att post verket nu utarbetat vissa mål och framtagit utkast till skriftlig företagspolitik. Riksrevisions-vcrket menar dock att en analys saknas av vad målen kan innebära på längre sikt. Post verket måste noga penetrera sådana problem som servicenivå och taxeprinciper och bör inte fastlägga mål som "övernattbefordran" och

"enhetligt porto" innan de ekonomiska konsekvenserna härav är utvär-derade.

Remissinstanserna har allmänt ställt sig positiva till utredningsförslagets g1w1dläg1-:cmde principer om en ökad delegering i förening med en ökad de-mokratisering i postverkets nya organisation. De positiva effekterna för per-sonalen till följd härav är allmänt effektivitetshöjande och en delegering av marknads- och utvecklingsresurser till fältorganisationen, som ju upp-rätthåller den direkta kontaktytan gentemot kunderna, stärker också post-verkets förmåga att på bästa sätt betjäna dessa.

Affärsverksdelegationen biträder allmänt förslaget till den nya O/xanisationen för postverket.

Lä n s s t y r c I se n i Göte bo r g s o c h Bo h u s I ä n anser att utredningsförslaget bygger på moderna organisationsprinciper, och I än s -st y r e I se n i BI e k i n ge I ä n menar att en effektivare post verksamhet kan åstadkommas genom den föreslagna nya organisationen.

Prop. 1975176: 167 49

Enligt I ä n s s t y r e I se n i M a I m ö h u s I ä n kan den nya organisa-tionen leda till sänkta administrationskostnader. Den underlättar dessutom allmänhetens och näringslivets möjligheter att snabbt nå kontakt med be-slutsfattarna i post verket. Stats kontoret anser det tveksamt om den föreslagna organisationen av post verkets centralförvaltning medför att åsyf-tande mål uppnås. Mot bakgrund av de oklarheter statskontoret funnit i förslaget, föreslår verket all ytterligare överväganden sker rörande den nya organisationens utformning. Statskontoret redovisar härvid ett alternativt uppslag till organisationsstruktur. Även detta förslag utgår från att cen-tralförvaltningen skall ha utvecklings-. planerings- och koncernsamman-hållande funktioner vid sidan av vissa löpande uppgifter för vilka specia-listkompetens krävs. Organisationen bör avspegla post verkets verksamhets-grenar, nämligen postverksamheten. postgirot samt övriga verksamheter.

De funktionella sambanden mellan de i post verkets organisationsförslag an-givna marknads- och produktionssystemavdelningarna anser statskontoret vara så starka. att dessa avdelningar bör kunna sammanföras till en enhet.

poströrelseenheten, under vilken regionförvaltningen sorterar. Statskon-toret tillstyrker i sammanhanget att den föreslagna formen av resultaten-hetsprincipen prövas inom postverket.

Sammanfattningsvis är r i k s revisions verket positivt till organi-sationsförslagets inriktning. Även riksrevisionsverket berör frågan om den föreslagna uppdelningen i en marknads- och en produktionssystemavdelning och framhåller all dessa avdelningars ansvar är starkt kopplat, varför en uppdelning kan försvåra samordning. Om en uppdelning skall ske ligger det enligt riksrevisionsverket närmare till hands med en uppdelning i en enhet för kassatjänst och en annan enhet för postbefordran. Person a I -organisationerna stiiller sig bakom de föreslagna principerna. som innebär att systemet med en central detaljstyrning överges. De understryker betydelsen av en utvidgad förvaltningsdemokrati i den nya organisationen.

S t a t s k o n t o r e t. r i k s r e v i s i o n s v e r k e t m . f I . ställer sig också positiva till tanken på ett resulraransrar som förläggs till även andra nivåer än centralförvaltningen. Statskontoret tillstyr.ker del föreslagna sys-temet med resultatenheter och anser del väsentligt all post verket utreder hur ett ekonomiskt resultatansvar skall kunna förenas med ett normativt styrsystem. Statskontoret understryker också vikten av an det i det fortsatta utredningsarbetet konkretiseras hur kostnaderna och intiikterna skall kunna påverkas på olika nivåer i organisationen. I fråga om resultatansvarsprincipen betonar riksrevisionsverket vikten av att ansvaret åtföljs av en förhållandevis långt gående handlingsfrihet, där en anpassning kan ske till rådande mark-nadsförutsättningar.

Te I ev er k e t anser det ovisst huruvida produktionssystemavdelningcn kan få ett eget resultatansvar och om avdelningen kan utöva målstyrning gentemot underordnade enheter. Det är därför tveksamt om avdelningen kan ingå i en matrisorganisation. Televerket anser dock att postområdena

4 Riksdaiwn 1975176. I sam/. Nr 167

Prop. 1975176: 167 50

på sikt kan tilldelas ett resultatansvar, vilket skulle innebiira att verksamheten i större utsträckning kunde inriktas mot målstyrning. L u f t fartsverket tillstyrker att lokalförvaltningens enheter erhåller ett effektivitetsansvar men anser från sina utgångspunkter att resultatansvar inte bör Higgas under den regionala nivån.

De flesta 1 än s styre Is er n a uttrycker sin positiva inställning till den föreslagna delegationsprincipen och till den ansmr.~/Ordelning som utredningen föreslagit mellan cutredningentral och regional/lokal förvaltningsnivå. Stats -kon t o r e t pekar på att den föreslagna ansvarsfördelningen medför att ett stort antal centrala enheter - förutom de sju regionala förvaltningsen-heterna - sorterar direkt under verkschefen. Det är vidare statskontorets uppfattning att ansvars- och befogenhetsfördelningen är oklart uttryckt i förslaget. R i k s rev i s i o n s ve r k e t anför att styrsystemet måste möj-liggöra en löpande relevant uppföljning om marknads- och produktions-ansvaret delegeras till fältorganisationen. Statens person a I nä m n d framhåller att fördelningen av uppgifter och ansvar mellan de olika för-valtningsnivåerna vad gäller de personaladministrativa frågorna måste pre-ciseras innan genomförandefasen påbörjas.

Stats ans t ä 11 d as förbund anser att den lokala fiinial1ni11gens in-flytande bör ökas och att möjligheterna till lokala förhandlingar bör- utvidgas.

Förbundet ifrågasätter överhuvudtaget behovet av att efter en övergångs-period behålla en regional förvaltningsnivå.

Lä n s st y r e I se n i K o p p a r bergs I ä n anser att n~[{ionfiirvalt­

ningens roll enligt förslaget är något oklar och I än s styre Isen i Kr o -n o bergs I ä-n a-nser att i-n-na-n e-n -ny regio-nal orga-nisatio-n byggs upp det bör prövas om inte fler arbetsuppgifter kan delegeras till kommun- eller länsnivå.

Stats kontoret ansluter sig till utredningsförslaget i vad avser post-girots och övriga särskilda res11/rare11herers ställning. Dessa enheter har således ett ansvar inte bara för utvecklingsåtgärdcr utan också för den löpande verk-samheten. R i k s revisions verket delar postverkets uppfattning att en omorganisation av postgirot f. n. inte bör komma till stånd. Resultatet av den pågående statliga utredningen om samordning av giroverksamheten bör avvaktas. I motsats till postverket kan dock riksrevisionsverket tiinka sig att postgirot på sikt - med hänsyn till sin koppling till verksamheten vid postanstalterna - inte behöver ha den självständiga ställning det har i dag. Om postgiro- och postanvisningsrörelserna samordnas ansvarsmässigt föreligger ett skäl för att inordna postgirot i post rörelsen. Riksrevisionsverket anser att post verket framledes bör utreda för- och nackdelar med olika or-ganisatoriska inplaceringar av postgiro- och eventuellt postanvisningsverk-samheten inom matriskomplexet.

Byggnads styr c Isen har funnit att det inte klart framgår av ut-redningens förslag hur byggnad!ifi·ågorna i fortsättningen skall handläggas.

Styrelsen menar att samarbetet inom postverket skulle underlättas om den

Prop. 1975/76:167 51

översiktliga planeringen för lokalanskaffning och diirmed sammanhiingande tekniskt utvecklingsarbete sorterade under en lokalförsörjningsenhet. I re·

gionförvaltningen bör enligt förslaget driftsamordningsenheten ha ansvaret för lokalfrägorna. Om lokalfrågorna skall överföras till regionförvaltningen måste denna tillföras erforderlig kompetens för dessa frågor. Fastighets·

förvaltningen bör enligt byggnadsstyrelsen utformas som en siirskild re·

sultatenhet. R i k s rev is i o n s verket anser att det ekonomiska ansvaret för fastighetsförvaltningen måste föras till regionförvaltningen om denna skall få ett verkligt resultatansvar. Stats kontoret framhåller som en brist i utredningen alt de organisatoriska frågorna rörande fastighets- och lokalförvaltning inte niirmare behandlats.

Stats kontoret anser att endast tre .ti111k1io11ella s1abse11he1er behövs i elen framtida organisationen. nämligen en administrativ. en ekonomi- och en personalenhet. Både statskontoret och r i k s r e v i s i o n s verk c t anser att behovet av en särskild informationsavdelning. direkt sorterande under verkschefen. inte är helt klarlagd. Riksrevisionsverket menar att en särskild informationsenhet är motiverad men att det bör övervägas om den inte kan inordnas i den <1dministrativa avdelningen.

Stats kontoret anser att cko11omial'cle/11i11ge11s roll har behandlats knapphiindigt i förslaget. Statskontoret pekar också på griinsdragningspro-blemet ekt.nomiavdelningen/marknaclsavdelningen. diir den senare tillde-lats det totala ansvaret för den ekonomiska utvecklingen av elen regiona-la/lokala produktionsapparaten. Även rik s revisions verket anser att ekonomiavdelningen behandlats knapphändigt i utredningens förslag. Riks-revisionsverket anser det möjligt att tolka förslaget så att ekonomiavdel-ningen kan få en alltför passiv funktion i den nya organisationen. Eko-nomiavdelningen bör - enligt riksrevisionsverket - principiellt spela en aktiv roll inom affärsverken.

Rik s revisions verket vill ifriigasiitta om inte ansvaret för demo-kratiseringsprocessen hör åvila fll'/"Sonalardc/11i11ge11. Stats kontoret . som hänvisar till post verksamhetens personalintensiva karaktär och till den omfattande personalutveckling som krävs vid införandet av styrsystemet, ansluter sig till utredningens förslag om att en särskild personalenhet bör inrättas. Statens pc r sona I nä m n cl förordar att ansvaret för all fårhandlingsverksamhet som berör det personaladministrativa området lig-ger hos personalavdelningen i den nya organisationen.

Beträffande samordni11gsal'dcl11i11gc11s ansvarsområde ifrågasiitter stats -konto rc t om inte en samordningsf'unktion kan tillgodoses genom ett verksledningssekretariat för övergripande planerings- och samordningsupp-gifter. R i k s revisions verket anser det tveksamt om ansvaret for demEratiseringsproccssen sasom oreslagits skall åvila samordnings-a vdeln' n~ en. Direkt ansvar för organisa' ionsstrukturella frågor innebär

vida-r'~ enlip 1 iksrevisionsverket en löpande: verksamhet som inte bör åvila sam-e rclnin;~~' vclelr ingen. Rik~·rcvisionsver ;et anser det mera rationellt att

pro-Pro11. 1975/76: 167 52

duktionssystcmavdclningen !är detta ansvar. Det bör vidare överviigas om inte samordningsenheten bör utgöras av ett kansli till generaldirektören.

I fråga om den föreslagna organisatoriska inplaceringen av i11temrel'isio11e11 har statskontoret inga inviindningar. Riksrevisionsverket berör inte särskilt denna fråga men återger i sin alternativa organisationstablå internrevisionens roll som en kanslifunktion hos verkscheten.

Arbetarskydds styre Isen anser det liimpligt att en särskild enhet i den nya organisationen har ansvaret för samordning och övervakning av arhetarskrddsrerksamheten på samtliga nivåer.

Ett av de mål som specificerats i postverkets organisationsutredning lir att verket skall kunna erbjuda goda arbets- och anstiillningsförhållanden.

Vidare skall medil1t~vtmule och a11smr i hes/111sprocesse11 efterstriivas för de ansHillda. Stats kontoret är i princip positivt till strävandena bakom utredningens förslag att åstadkomma en långtgående delegering till linje-organisationen. Statskontoret ställer sig därför också positivt till den fö-reslagna utvidgningen av demokratiseringsprocessen men framhåller en po-tentiell risk för att denna kan leda till dubbeladministration. Ett flertal I ii n s styre Is er stiiller sig positiva till den föreslagna delegeringen.

Rik s revisions verket, som stiiller sig principiellt positiv till en dele-gering till fältorganisationen, pekar vad giiller demokratiseringsprocessen på att post verkets förslag synes innefatta att iiven mera övergripande

Rik s revisions verket, som stiiller sig principiellt positiv till en dele-gering till fältorganisationen, pekar vad giiller demokratiseringsprocessen på att post verkets förslag synes innefatta att iiven mera övergripande