Under denna rubrik redovisas kostnadsstrukturfördelning och datainsamling. I strukturen granskas varje kostnadsbärare och bryts ner till en mer
detaljerad nivå. Under varje kostnadsbärare presenteras en figur för de alternativ som finns att välja på i den livscykelkostnadsmodell som tillhör genomförandet. Kostnadsmodellen görs i Microsoft Office Excel 2007. Tabellerna som finns under underrubrikerna till
kostnadsstrukturfördelningen har två olika färger för de celler som hanterar kostnader. Blå celler ska fyllas i manuellt och gröna celler räknas ut
automatiskt, se tabell 5.
Tabell 5 – Färgkoder för manuell och automatisk inmatning
Manuell inmatning
Automatisk inmatning
Den första sidan för livscykelkostnadsmodellen är till för att fylla i allmän information om det specifika fallet såsom fabrikat, effekt, projekterad produktion, livslängd och kalkylränta. Livscykelkostnaden kommer sedan att utgå ifrån dessa värden när modellen beräknar den totala
livscykelkostnaden, första sidan som den ser ut i modellen visas i figur 5.
5.1 Kostnadsstrukturfördelning
Utifrån denna kostnadsstrukturfördelning, figur 5.1, presenteras varje kostnadspost med underliggande kostnader.
Figur 5.1 – Kostnadsstruktursfördelning
5.1.1 Projektering
Som tidigare nämnts omfattas projekteringskostnaden av kostnader för planering vilket innebär projektörens arbetstid, avgifter för bygglov och övriga kostnader i samband med planeringen. Projekteringskostnaden kan variera kraftigt beroende på tidsåtgång för aktuellt projekt (Wizelius 2003). Processen är långsamtgående och innefattar även ett antal tillstånd som måste prövas innan tillåtelse för etablering kan beviljas. Appendix 5 beskriver i viss detalj aktivitetsflödet från bygglov till beviljande. 5.1.1.1 Livscykelkostnadsmodellen för projektering
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för projektering ser ut som figur 5.1.1.1. Det finns då två olika alternativ att fylla i beroende på vilka
kostnader som finns tillgängliga.
Vindkraftanläggning
Projektering Investering och installation
Drift och
underhåll Driftstopp Avveckling
Övriga kostnader
5.1.2 Investering och installation
Investerings- och installationskostnaden för en vindkraftsanläggning kan ur ägarens perspektiv delas upp i fyra huvudkostnader. Dessa fyra är kostnad för vägbyggen, fundament, verk och elektrisk anslutning (Blomqvist et al. 2008). Fundament och verk är nästan aldrig uppdelade utan dessa köps för en klumpsumma och är därför ofta svåra att skilja på dessa kostnader. 5.1.2.1 Vägbyggen
För att transport och montering av vindkraftverket ska underlättas och överhuvud taget vara möjlig skall sträckan fram till siten (vindkraftverkets placering) ha hög tillgänglighet för lyftkranar, transportfordon etc. Det är därför ett måste att bygga en transportväg. Kostnaden för att bygga vägar varierar för varje specifikt projekt.
Dominerande faktorer som påverkar kostnaden för vägbyggen är avståndet från befintlig väg till siten, markens bärighet och befintliga fysiska hinder längs vägen.
5.1.2.2 Fundament
Kostnaden för fundamentet varierar beroende på antal kilogram material som används. Antalet kilogram material bestäms av fundamentets volym som i sin tur påverkas av verkets storlek.
5.1.2.3 Verk
kostnaderna för tornet, rotorn och maskinhuset med dess innehåll. Eftersom verket tillsammans med fundament är det svårt att sära på de specifika kostnaderna för verkets komponenter. I livscykelkostnadsmodellen finns dock ett alternativ för att fylla i dessa specifika kostnader.
Denna rapport behandlar koniska ståltorn och tornets kostnad kommer i stort sätt variera med dess höjd, vikt och transportsträcka fram till siten. Tornets höjd bestäms av markens råhet, önskad medelvindhastighet och storleken på rotorbladen.
5.1.2.4 Elektrisk anslutning
För att kunna leverera elektricitet till det fasta elnätet behövs en anslutning mellan verket och det fasta nätet. Anslutningens kostnad varierar likt den för vägbyggen. Faktorer som påverkar den slutliga kostnaden är tillgängligheten och avståndet till närmsta rätt dimensionerade anslutningspunkt i det fasta nätet.
Omfattas hela vindkraftetableringen endast av ett verk men med framtida planering av utbyggnad krävs med all säkerhet en kraftigare elkabel. Kabelns tjocklek tillsammans med erforderlig installationssträcka är de signifikanta kostnadsbärarna under denna rubrik. Det tillkommer även en anslutningsavgift för vindkraftsägaren.
I antalet meter kabel inkluderas kostnader för hela entreprenaden, vilket innefattar arbetskostnad, anslutningsavgift och materialkostnad.
5.1.2.5 Livscykelkostnadsmodellen för investering och installation
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för investering och installation ser ut som figur 5.1.2.5. Beroende på hur detaljerad information som finns för kostnaderna kan två olika alternativ fyllas i.
Figur 5.1.2.5 – Installations- och investeringskostnader
5.1.3 Drift och underhåll
Kostnader för drift och underhåll för ett vindkraftverk tillkommer under hela den tid verket är i drift.
5.1.3.1 Serviceavtal
Många tillverkare erbjuder idag kompletta serviceavtal och åtar sig hela underhållsansvaret under avtalstiden, inklusive förbrukningsartiklar och reservdelar. Enligt Anders Gahne är avgiften för serviceavtalet kopplat till anläggningens produktivitet. Med andra ord tar serviceföretaget ut en avgift per producerad kWh. Denna avtalsform blir en ”win-win”-situation eftersom båda parter (ägaren och entreprenören) får högre intäkter ju fler kWh
turbinen levererar till elnätet. Serviceavtal som omfattar en fast årsavgift förekommer och finns därför också som ett alternativ i modellen.
tillkommer i vissa fall även kostnader för minimiavgift, reservdelar, förbrukningsartiklar och arbetskostnad.
5.1.3.2 Livscykelkostnadsmodellen för drift och underhåll
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för drift och underhåll ser ut som figur 5.1.3.3. Serviceavtalen kan utformas på flera olika sätt finns det därför fem olika alternativ att fylla i för drift och underhåll i
livscykelkostnadsmodellen.
5.1.4 Driftstopp
Ett driftstopp kommer i vissa fall resultera i en utebliven intäkt.
Serviceavtalen garanterar ofta att de planerade driftstoppen med avseende att underhålla verket ska utföras på ett sådant sätt att produktionsbortfallet minimeras. Det betyder ändå att det kommer att förekomma driftstopp som sänker tillgängligheten.
Ett exempel: Om ett serviceavtal garanterar en tillgänglighet på 98 % kommer de två återstående procenten innebära en indirekt kostnad för ägaren. Vid en årsproduktion på 5,5 miljoner kWh baserat på 100 % tillgänglighet kommer försäljningsintäkten på 110 000 kWh automatiskt falla bort utan ersättning. Detta förutsätter att verket kommer utsättas för planerade och oplanerade driftstopp som uppgår till två procent av en hundraprocentig tillgänglighet.
Med ett serviceavtal som garanterar 96 % tillgänglighet kommer denna indirekta kostnad att fördubblas.
5.1.4.1 Livscykelkostnadsmodellen för driftstopp
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för driftstopp ser ut som figur 5.1.4.1. Vindkraftverket som används i modellen kan vara nytt eller ett befintligt verk, därför finns det olika alternativ att fylla i beroende på om en uppmätt tillgänglighet finns eller endast den ur ett eventuellt serviceavtal.
5.1.5 Avveckling
Totalkostnaden för avvecklingen är de adderade kostnaderna för nedmontering, bortforsling, återställande av plats och återvinning (Energimyndigheten, Consortis, Svensk vindkraft och Svensk
vindkraftförening 2009). Enligt samma studie kan den ekonomiska kalkylen för avvecklingen delas upp intäkts- och kostnadsposter som ser ut enligt tabell 5.1.5. Intäkterna består av skrotvärdet, dvs. värdet av koppar, stål, aluminium och järn.
Tabell 5.1.5 – Intäkts- och kostnadsposter för ekonomisk kalkyl för avveckling av en vindkraftsanläggning. Källa: Energimyndigheten, Consortis, Svensk vindkraft och Svensk vindkraftförening, 2009.
Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning.
Intäkter Kostnader
Koppar Krankostnader
Stål Transportkostnader
Aluminium Arbete
Järn Maskinkostnader för återställande av plats Kostnader för upparbetning, återvinning och deponi
Försäkringar Övriga kostnader
Skrotvärdet kommer på så vis vara beroende på det aktuella marknadsvärdet för metallerna det året anläggningen avvecklas.
5.1.5.1 Livscykelkostnadsmodellen för avveckling
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för avveckling ser ut som figur 5.1.5.1. I modellen finns två alternativ för hur kostnaden för avveckling ska fyllas i, antingen kostnader för de olika momenten eller en total kostnad för avvecklingen.
5.1.6 Övriga kostnader
Övriga kostnadsposter som tillkommer för att driva en vindkraftanläggning är kostnad för markarrenden, administration, försäkringar, fastighetsskatt, miljötillsynsavgift, energi (Gash & Twele, 2012). De här kostnaderna återkommer periodvis under hela anläggningens tekniska eller ekonomiska livslängd. De övriga kostnaderna för en vindkraftsanläggning innefattar alltså de omkringliggande omkostnader som krävs för att både juridiskt och praktiskt ha tillåtelse att driva anläggningen.
Kostnad för administration kan exempelvis vara den debiterade tiden för att tillhandahålla budgetplan, årsredovisningar, produktionsstatistik och övriga administrativa ärenden.
Vanliga försäkringar som tecknas i vindkraftssammanhang är
egendomsförsäkring, avbrottsförsäkring och ansvarsförsäkring. Kostnaderna för dessa försäkringar varierar beroende på valt kraftverksfabrikat.
(Nätverket för vindbruk, 2012)
5.1.6.1 Livscykelkostnadsmodellen för övriga kostnader
Livscykelkostnadsmodellens kostnadspost för avveckling ser ut som figur 5.1.6.1. Kostnaderna för de övriga kostnaderna kan fyllas i detaljerat eller som en total kostnad.
5.2 Utbyten av äldre vindkraftverk
Referensobjekt ett simuleras bytas ut mot ett nytt verk motsvarande det i
1. Projektering.
2. Elektrisk anslutning. 3. Vägbyggen.
För simuleringen kommer beräkningar utföras med hjälp av den framarbetade livscykelkostnadsmodellen och manuella beräkningar.
5.3 Då verken blir större och effektivare
Kostnadsstrukturfördelningen kommer att se identisk ut mellan de två objekten som ska jämföras. Jämförelsen avser fallstudie ett med referensobjekt två. För att jämföra de två olika anläggningarnas
livscykelkostnader användes den framarbetade livscykelkostnadsmodellen.
5.4 Datainsamling
Här presenteras de insamlade data som erhållits via tidigare angivna metoder. Utöver de fallstudier som gjorts har det tillkommit kompletterad data som behövs för att uppnå huvudmål och delmål. Kompletta
datainsamlingstabeller återfinns i appendix 1,2,3,4 och 6.
Fallstudie ett gjordes med respondenten Harald Säll som är delägare i ett vindkraftverk som är placerat i Karryd nordöst om Växjö. Fallstudie ett finns i appendix ett.
Fallstudie två gjordes med respondenten Börje Göransson som är verkställande direktör på det allmännyttiga fastighetsbolaget
Finnvedsbostäder AB i Värnamo. Finnvedsbostäder AB är medlemmar i VVEF (Vallerstad Vind Ekonomisk Förening) som är delägare i två
vindkraftverk på Jonasboberget sydväst om Värnamo. Fallstudien omfattade båda vindkraftverken men avgränsas till att presentera vindkraftverket
Gudrun. Fallstudie två finns i appendix två.
Referensobjekt ett och två är utvalda vindkraftverk beroende på deras ålder, storlek och vindläge. Dessa objekt finns beskrivna mer komplett i appendix tre. För referensobjekt två finns ett mer detaljerat anbud i appendix sex. Den övriga datainsamlingen är hämtad från personliga intervjuer,
telefonintervjuer, litteratur, vetenskapliga rapporter och statistiska databaser. Övriga insamlad data finns sammanfattad i appendix tre och fyra.
De tekniska specifikationerna för de fyra ovan nämnda vindkraftverken finns sammanfattade i tabell 5.4.1. Sammanställda kostnader för samma verk finns i tabell 5.4.2.
Tabell 5.4.1 – Sammanfattning av tekniska specifikationer för fyra anläggningar