Genomförande

7.6.1 Studiens kontext

Skolan som sätts i fokus för denna studie är en F-9 skola på landsbygden i en medelstor kommun. Denna skola är en intressant kontext för studien eftersom den anlitar en logoped på konsultuppdrag och har anställt en språkpedagog1. I förskoleklasserna genomförs en språklig screening² som är avsedd att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter samt även de vars språkliga förmåga inte ligger i nivå med åldern. De barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter, eller visar sig ha en svag språklig förmåga, kartläggs ytterligare och med utgångspunkt från denna ges de insatser som barnet behöver. Kontinuerliga uppföljningar görs under elevens skoltid för att ge den bästa informationen om hur stödet ska utformas och anpassas. Ett kontinuerligt samarbete sker med alla yrkeskategorier som på något sätt arbetar med eller är involverade runt en elev. Elev och föräldrar är delaktiga i arbetet. De elever som ingår i denna studie har emellertid inte genomgått språkscreening då de gick i förskoleklass eftersom denna verksamhet inte var etablerad på skolan vid denna tidpunkt.De uppmärksammades av sina klasslärare och special-lärare som såg till att en språklig utredning genomfördes. Skolan har tillgång till ett folkbibliotek med bibliotekarie. På biblioteket har ett rum iordningsställts där det finns tillgång till datorer med olika program, Daisy (talböcker), lättlästa böcker, Stjärnsvenska (böcker i olika svårighets-grad med tillhörande CD), storböcker med mera. Även detta är en satsning för att ge elever som upplever svårigheter i sitt tillägnande av skriftspråket extra stöd.

7.6.2 Avgränsning och urval

Studien avgränsades till att gälla elever som avslutat skolår fem. Ett kriterium vid urvalet av elever till studien var att de fonologiska problemen skulle vara primära. En gemensam nämnare var också att den logoped som ingick i studien skulle ha gjort en språklig utredning av eleverna någon gång under det tidsintervall som studien fokuserar.

I föreliggande studie har genomförts ett så kallat strategiskt urval (Kvale 1997). Det innebär att forskaren handplockar en undersökningsgrupp utifrån bestämda kriterier som överensstämmer med studiens speciella intresseinriktning. Enligt Bryman (2002) är grundprincipen vid urvalet i kvalitativa studier att få en så stor variation som möjligt, inte att få ett så stort antal som möjligt. Denna grundprincip utgick jag från då jag gjorde urvalet av elever till studien. Urvalet baserades på min önskan att upptäcka, förstå och få insikt. Av denna anledning var detbetydelsefullt att få fram ett ändamålsenligt urval och säkerställa att fallen skiljde sig åt gällande olika drag eller egenskaper. Enligt dessa kriterier valdes fem elever ut.

1/ En pedagog med särskilda kunskaper i barns språkliga och skriftspråkliga utveckling

För att få olika aktörers perspektiv valde jag att intervjua de fyra lärare och två speciallärare som undervisat eleverna samt logopeden som genomfört de språkliga utredningarna. Informella samtal genomfördes även med elevernas föräldrar liksom med studiens fem elever.

7.6.3 Datainsamling

Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, analys av logopedutredningar och peda-gogisk dokumentation, inklusive nationella prov i skolår 5. Genom att hämta information från flera olika källor framträdde en djupare och mer nyanserad bild av det fenomen som studerades (se Merriam 1988/1994).

I god tid innan intervjuerna togs personlig kontakt med alla informanter varvid studien och dess syfte presenterades. För att säkerställa kravet på integritet och anonymitet överlämnades till in-formanterna ett missivbrev som beskrev de forskningsetiska principer som gäller (Bilaga 1). De forskningsetiska principerna liksom hanteringen av persondata förtydligades även muntligt. En intervjuguide överlämnades till informanterna i förväg för att ge möjlighet till eftertanke och reflektion. Eftersom varje lärare intervjuades vid två tillfällen gavs utrymme för ytterligare reflektion hos såväl intervjuare som informant. Innan intervjun fick också respondenten veta studiens syfte, problemformulering, upplägg och hur resultatet skulle förmedlas.

Kvale (1997) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som ett samtal kring ett område som både intervjuaren och den intervjuade är intresserade av. För att komma åt det till synes själv-klara är konkreta beskrivningar att eftersträva. Kvale menar att intervjusamtalet är ett sätt att bygga upp kunskap och en möjlighet att förändra vårt sätt att tänka. Kvale påpekar vidare att olika intervjuare kan få den intervjuade att göra olika uttalanden om samma tema beroende på vilken känslighet och kunskap för ämnet som intervjuaren har. Den kunskap som erhålls i en intervju kommer fram genom det mellanmänskliga samspelet i situationen enligt Kvale. Närhet-en till verksamhetNärhet-en liksom mina kunskaper i ämnet medförde att jag hade stora möjligheter att få tillgång till informanternas verklighetsförankrade kunskaper och reflektioner kring sitt eget arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta fördjupade studiens empiriska material. Mattsson (muntl. komm. 2006) påpekar att den kunskap som finns bland personer med lång er-farenhet av specialpedagogiskt arbete är ett viktigt forskningsunderlag. Han menar att ett sätt att komma åt deras autentiska erfarenheter är att fånga kunskapen i handling genom deras berättel-ser. Denna studie fokuser på handlingsorienterad kunskap, gestaltad genom några elevers skol-historier. För att beskriva detta fenomen tog jag fasta på Mattssons (muntl. komm. 2006) rekommendationer och riktade intresset mot pedagogiska handlingar som de berättades av infor-manterna. De intervjuer som genomfördes kom att anta formen av reflekterande dialoger (Matts-son 2004). De kan också stämma in på det som Freire (1973) beskriver som medvetandegörande samtal.

De genomförda kvalitativa intervjuerna/samtalen omfattande drygt en timme vardera och plane-rades med hänsyn till vilken kunskap som eftersträvades. Frågeställningen formuleplane-rades med några bestämda frågeområden (Bilaga 2). Varje lärare intervjuades två gånger och speciallärarna tre gånger vardera. Fyra samtal med logopeden genomfördes. Återkopplingssamtal skedde med samtliga informanter för att säkerställa att lämnad information hade uppfattats rätt och för att utveckla tankegångar. Reflekterande dialoger och informella samtal genomfördes på den för studien aktuella skolan mellan 2006-10 – 2007-06.

För att värdefull information inte skulle glömmas bort vid sammanställning och analys av genomförda samtal använde jag mig av diktafon vid intervjuerna. Detta gav också större möjlig-heter att samspela och ta in värdefulla nyanser i samtalssituationen. De bandade intervjuerna

transkriberades i sin helhet innan de bearbetades och analyserades, var elev för sig. I enlighet med Merriams (1988/1994) rekommendationer porträtterades varje elevs skriftspråkliga utveck-ling var för sig först, för att undvika att det unika och speciella hamnade i skymundan.

7.6.5 Analys, tolkning och reflektion

Analysen började redan vid det första samtalet. De insikter och arbetshypoteser som efterhand dök upp styrde vad som gjordes härnäst. Det innebar i sin tur en revidering och specificering av studiens frågeställningar. Målet för analys är enligt Merriam (1988/1994) att komma fram till trovärdiga slutsatser och generaliseringar som har sin grund i empiriska data. Enligt Merriam inbegriper etnografisk analys en process som handlar om att forskaren styr sig själv, vilket kallas

disciplinerad subjektivitet. Det innebär att man i alla faser av forskningen kontinuerligt

ifråga-sätter och omvärderar det man kommer fram till. Vid analysen gäller det att undanröja felaktiga slutsatser så att man till slut har fått fram den bästa och mest övertygande tolkningen. Detta är i överensstämmelse med förfarandet i föreliggande studie.

Studiens empiriska material består av detaljerade berättelser med beskrivningar av konkreta pedagogiska situationer och händelser, samspel och observerade beteenden, informanternas tankar och reflektioner om deras erfarenheter, samt av utdrag från dokument. Dessa utdrag från den empiriska verkligheten, ger information som går på djupet och som ger detaljerade bilder. Alvesson och Sköldberg (1994) utgår från grundtanken att data alltid är tolkade och kon-struerade mot bakgrund av de personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar som vi bär med oss. Reflektion kan enligt Alvesson och Sköldberg definieras som tolkning av tolkning. De menar att reflektionen innebär att vi tar ett steg bakåt från tolkningen och sätter igång en kritisk självprövning av de egna tolkningarna av empiriskt material. Att analysera, spe-kulera och tolka den information man har utgör ett steg i riktning mot utvecklingen av en teori som förklarar vissa aspekter och som gör det möjligt att dra slutsatser om framtida aktiviteter. Enligt Alvesson och Sköldberg är spekulation nyckeln till teoriutvecklingen i en kvalitativ undersökning. Spekulation inbegriper att man utifrån sannolikheter leker med idéer. Det ger forskaren en möjlighet att gå utöver informationen och ställa upp kvalificerade gissningar om vad som kan komma att hända i framtiden.

Svenson, Brulin, Ellström och Widegren (2002) anser att slutledningar med hjälp av abduktion¹ (s. 179-180) ger goda förutsättningar för deltagande i forskningsprocessen jämfört med de tradi- tionella metoderna för slutledning. Den deduktiva logiken bygger på formell härledning och ger inte någon egentlig ny eller användbar kunskap. Den induktiva logiken leder ofta över till kom-plicerade resonemang om generaliserbarhet. Den abduktiva logiken bygger mer på kreativitet – att se nya sammanhang, att tolka innebörder, att uppfatta nya relationer, att förklara samband för att ge ny innebörd åt det som redan är känt. Enligt Engquist (1996) innebär abduktion att vara spårfinnare och följa ledtrådar bakåt mot en sann eller meningsfull kunskap utifrån frågor som väcks av observationer. Slutledningarna i denna studie har skett med abduktiv logik eftersom det överensstämmer med arbetets syfte. I tolkningen sökte jag vägledning genom att sammanfatta mina egna och mina informanters erfarenheter och dra slutsatser utifrån dem.

1/ Abduktion är ett sätt att dra slutsatser som betyder att ett fenomen (en särskild händelse) sätts in i ett nytt sammanhang för att skapa en fördjupad förståelse. En sådan förståelse försvåras när ett fenomen ses isolerat från sitt sammanhang eller begränsas enbart till detta. Man kan säga att ett fenomen beskrivs på ett nytt sätt (rekontextualiseras) när det (på abduktiv väg) sätts in i ett nytt sammanhang. Detta sammanhang är konstruerat, dvs. skapat med hjälp av begrepp och teorier. (Svensson, Brulin, Ellström och Widegren (red.) 2002.