6.6 V ALIDITET OCH RELIABILITET
6.6.3 Genomförande och implementation
Arbetet under projektet och den arbetsprocess som använts följer de ramar som finns för ett produktutvecklingsprojekt. De steg, och delmoment, som arbetet innefattar följer den beskrivning som finns i boken Produktutveckling. Boken används som kurslitteratur på programmet Maskinteknik, produktutveckling och design.
Referenser
7
Referenser
[1] L. B. Sweden, ”Light By Sweden,” Light By Sweden, n.d. [Online]. Available:
https://lightbysweden.com. [Använd 10 04 2019].
[2] Hella, ”Lumen och Lux,” u.å. [Online]. Available: http://www.hella.se/Teknik-
och-kvalite/Lumen-och-lux/. [Använd 10 04 2019].
[3] Ljustema,
”Fakta om LED,” Ljustema, u.å. [Online]. Available:
https://www.ljustema.se/content/9-fakta-om-led. [Använd 10 04 2019].
[4] Annell, ”Luminans och ljushet,” Annell, u.å. [Online]. Available:
https://www.annell.se/ord/luminans-och-ljushet/. [Använd 10 04 2019].
[5] M. Franzell, Ljus & Rum - Planeringsguide för belysning inomhus, 3:e utgåvan
red., Stockholm: Ljuskultur, 2013.
[6] L. Starby, En bok om belysning, Södertälje: Ljuskultur, 2014.
[7] Studi, ”Ljus och Skugga,” u.å. [Online]. Available: https://app.studi.se/l/ljus-
och-skugga. [Använd 17 04 2019].
[8] Lampgallerian, ”Lumen - vad betyder egentligen lumen och LED,”
Lampgallerian,
u.å.
[Online].
Available:
https://www.lampgallerian.se/info/lumen/?loadcart=UnfQssPq. [Använd 10 04
2019].
[9] Fagerhult,
”Bländskydd,”
u.å.
[Online].
Available:
https://www.fagerhult.com/sv/Supportcenter/blandskydd/.
[Använd
17
04
2019].
[10] J. Glans, Interviewee, Programansvarig Ljusdesign. [Intervju]. 07 03 2019.
[11] Arbetsmiljöverket, ”Ljus och belysning,” Arbetsmiljöverket, 28 11 2018.
[Online].
Available:
https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/.
[Använd 11 04 2019].
[12] Arbetsmiljöverket, ”Vilka krav kan man ställa på kontorsbelysning?,”
Arbetsmiljöverket,
01
07
2016.
[Online].
Available:
https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/belysning-pa-kontor/#3.
[Använd 29 03 2019].
[13] Synergy,
”What is UGR19?,” Synergy, u.å. [Online]. Available:
https://synergy.gb.net/blog/what-is-ugr19-the-ultimate-contractors-guide.
[Använd 27 04 2019].
Referenser
[14] H. Johannesson, J. G. Persson och D. Pettersson, Produktutveckling: Effektiva
metoder konstruktion och design, Stockholm: Liber AB, 2013.
[15] G. Ahrne och P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder, Malmö: Liber AB,
2011.
[16] P. Svensson, ”Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik,” 25 02 2015.
[Online].
Available:
https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/maski
nteknik/kandidatarbete/Documents/20150225%20Vetenskapsmetodik%20förel
%202%20PS.pdf . [Använd 22 03 2019].
[17] B. Davidsson och R. Patel, Forskningsmetodikens grunder - "Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning", 4:e upplagan red., Linköping:
Studentlitteratur, 2011.
[18] I. Open, ”Functional Analysis in Systems Engineering,” Intech Open, 16 03
2012.
[Online].
Available:
https://www.intechopen.com/books/systems-
engineering-practice-and-theory/functional-analysis-in-systems-engineering-
methodology-and-applications. [Använd 15 04 2019].
[19] I. Connection, ”Morphological Analysis,” Idea Connection, u.å. [Online].
Available: https://www.ideaconnection.com/thinking-methods/morphological-
analysis-00026.html. [Använd 15 04 2019].
[20] ASQ, ”What is Quality Function Development (QFD)?,” ASQ, u.å. [Online].
Available:
https://asq.org/quality-resources/qfd-quality-function-deployment.
[Använd 15 04 2019].
[21] Quality-One, ”QFD,” Quality-One, u.å. [Online]. Available: https://quality-
one.com/qfd/. [Använd 15 04 2019].
[22] Swerea,
”CAD-modellering,”
Swerea,
u.å.
[Online].
Available:
https://www.swerea.se/kompetensomraden/produktutveckling/konstruktion-
dimensionering/cad-modellering . [Använd 24 03 2019].
7.1 Bilder
Bild 1: http://www.hella.se/Teknik-och-kvalite/Lumen-och-lux/ Bild 2: http://www.hella.se/Teknik-och-kvalite/Lumen-och-lux/ Bild 3 : https://www.futurelight.co.za/products/rigid-led-strip-15w-5630-chip?variant=20967442951Referenser
Bild 4: https://www.hornbach.se/shop/MALMBERGS-Dimbart-LED-drivdon-max-25-W- 9953039/6185851/artikel-detaljer.html Bild 5: https://www.fagerhult.com/sv/Supportcenter/blandskydd/ Bild 6: https://www.fagerhult.com/sv/Supportcenter/blandskydd/ Bild 7: https://www.ahlsell.se/10/el-1/belysning-armaturer-ljuskallor/70-interiorarmaturer/kontorsarmaturer- led/a-collection-ea32234a/7020060/ Bild 8: https://www.fagerhult.com/Products/combilume/combilume-directindirect/ Bild 9: https://www.fagerhult.com/Products/combilume/combilume-directindirect/Bild 10: Skapad i Solidworks. Bild 12: Skapad i Excel. Bild 12: Skapad i SolidWorks. Bild 13: Skapad i Excel. Bild 14: Skapad i SolidWorks, Bild 15: Skapad i Excel. Bild 16: Skapad i SolidWorks. Bild 17: Skapad i Excel. Bild 18: Skapad i SolidWorks. Bild 19: Skapad i Excel. Bild 20: Skapad i SolidWorks. Bild 21: Skapad i Excel. Bild 22: Skapad i SolidWorks. Bild 23: Skapad i Excel. Bild 24: Skapad i SolidWorks. Bild 25: Skapad i Excel.
Bild 26: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 27: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 28: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 29: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 30: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 31: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks. Bild 32: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks.
Referenser
Bild 33: Slutligt koncept, skapar och rednerat i SolidWorks.
Bilagor
8
Bilagor
Bilagor
Bilaga 2: Moodboard 2
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilaga 14: Intervju Johanna Glans.
Programansvarig Ljusdesign, Jönköpings Tekniska Högskola. 2019-03-07.
Vad är viktigt för en designer tänka på, när det kommer till en kontorspendel, innan man påbörjar designarbetet och formgivningen av lampan?
Att skapa plats för drivdon, kylning av led och djupet på armaturen.
Tänk på om designen ska vara avskalad och ”slimmad” eller om ni vill använda en djupare armatur. Storleken avgör exempelvis var drivdonet ska placeras. Om man inte vill använda en djup armatur, utan istället en mer ”slimmad” design kan drivdonet placeras i taket, på lampans utsida eller bredvid ljusöppningen.
Nackdelarna ”slimmad” modell är bländningen. För denna designtyp är det viktigt med bra bländskydd. Exempel på bländskydd kan vara Opal eller Microprisma.
Använder man sig istället av en öppen armatur skapas en större styrningsförmåga av ljuset. Här används inte Microprisma eller Opal. Istället används annat bländskydd eller avskärmning.
Vid användning av LED är det viktigt att tänka på kylning, LED-lampor trivs inte i för trånga områden. LED-lamporna som blir väldigt varma och tappar sin livslängd.
Vad finns det för riktlinjer för att skapa en god ljusspridning? Vilken typ av ljusspridning eftersträvas?
Direkt ljusfördelning är viktigt. När det kommer till kontorsbelysning eftersträvar man ett ljus som inte är för brett fördelat. Istället vill man samla ljuset och fokusera det till arbetsytan. Upp-ljuset är viktigt då det minskar risk för bländning, medans ner-ljuset ska vara smalt och fokuserat på arbetsytan.
Det är viktigt att fråga sig vilken typ av ljusfördelning vill vi ha.
Ska det vara riktat mot en arbetsyta eller fungera mer som ”allmänljus” i en lokal. En mer platsorienterad armatur används när den ska riktas direkt mot en arbetsyta.
Du blir tröttare i huvudet om ljuset är helt jämnt fördelat eller om ljusfördelningen och övergångarna är för skarpa. Det mest eftersträvansvärda är att ljuset är skarpare mot arbetsytan och avtar försiktigt.
När det kommer till kontorsbelysning är smalt, riktat ljus med rätt placering eftersträvansvärt.
Vid användning av LED skapas ofta den ”bollformade” ljusfördelningen – något som inte är önskvärt.
Något som kan användas för att rikta ljuset är Linsteknik. Dock kan det ge slagskuggor. Något som sällan uppskattas. Just skuggor och skuggbildning är viktigt att tänka på när det kommer till ljusteknik. En bra skuggbildning är resultatet av bra riktat ljus. En mer diffus skugga är istället ett resultat av ett mindre riktat och mer allmänt ljus.
Om LED-lamporna ligger för nära kan ljusfläckar skapas.
Något som är viktigt och tänka på är också är hur stora vinklar ljuset fördelas i. Man vill inte ha ljuset för ljust i höga vinklar. Det resulterar i att det kommer att blänka och blända datorskärmar.
Bilagor
Prisma används för att rikta och kontrollera ljuset. 90% verkningsgrad – bra.
Att kunna styra ljuset separat kan vara ett bra alternativ. Då används istället två drivdon. Ett som styr ljuset upp, och ett som styr ljuset ner. På så sätt blir lösningen Individanpassad och flexibel.
Vilket/Vilka bländskydd kan användas till en kontorspendel? Vilka för- och nackdelar har dem?
För att avblända används antingen en djup armatur eller bländskydd.
Genom att använda en djup armatur tillgodoses en mindre risk för bländning eftersom LED- lampan är placerad högre upp. Om man istället ska använda bländskydd är raster är ett bra sätt att samla och rikta ljuset, men det kan upplevas som mindre attraktivt ur en designsynpunkt.
Microprisma är det bästa alternativet om du inte vill använda raster med ändå vill ha ett smalt ljus – som eftersträvas i kontorsmiljöer. Om man inte vill se ytan av Microprisman kan man lägga en opalskiva framför.
Mekaniska avskärmning är ett annat sätt att skapa avbländning. Mekanisk bländning innebär att ljuskällan inte syns direkt, vilket resulterar i en mindre risk för bländning.
Det är nämligen så att om du inte ser ljuskällan alls är lampan helt bländfri. Om man vill arbeta med en ljuskälla som inte syns kan man istället arbeta med reflektorer.
Reflektorer används mest för runda lysrör eller i fall då inte ljuskällan kan åskådliggöras. LED används i regel inte tillsammans med reflektorer, eftersom det inte är nödvändigt. LED-ljus är riktat rakt ner och kräver inte reflektorer för att vinklas/riktas.
Det är också viktigt att tänka på den lysande ytans storlek. Ju större lysande yta, desto mjukare blir den att titta på att titta på. En större lysande yta resulterar i färre lumen per kvadratmeter. Om den lysande ytan är mindre blir den samtidigt mer bländande.
Den luminanta ytan, såsom materialval och färg, avgör också hur ”bländad” armaturen/modellen/designen är.
Om du fick välja ett bländskydd, vilket skulle du välja?
Det mest funktionella bländskyddet är raster men det är också fulast.
Har du några designförslag?
Om du inte ser du inte ljuskällan är lampan helt bländfri. Därför kan man istället arbeta med reflektorer. Använd då en del av armaturen som täcker dioderna i mitten. För att fördela ljuset används sedan reflektorer uppe i lampan för att rikta ner ljuset.
Att släppa ljus på sidan i en smal linje för att skapa en snygg design. Detta förslag kräver en lite djupare armatur och att LED-lampan är placerad så att ljuset även har möjlighet att spridas även längs sidorna.
Bilagor
Vad finns det för olika metoder för att hänga upp en kontorspendel? Vilken är den vanligaste?
Vajrar är bra eftersom det ger en höj- och sänkbar modell.
Vilket program används för att göra ljusmätningar och Dialux-simulationer?
Dialux finns på skolan. Då krävs en LDT-fil. Används för att analysera hur armaturen sprider ljus i ett rum.
Övriga tips från Johanna:
UGR19 – många tillverkar gör så. Enligt Johanna är det enda man kan mäta luminansnivån på sin egen armatur. UGR kommer därför att variera beroende på lokal.
Utvärdera redan existerande armaturer. Se hur ni upplever dem och jämför upplevelsen av de olika lösningarna.
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Bilaga 19: Resultat från Lux-mätning 1, Mock-up 1
Bilagor
Bilaga 20: Resultat från Lux-mätning 2, Mock-up 1
Bilagor
Bilaga 21: Resultat från Lux-mätning 3, Mock-up 1