Sammanfattning av remissvaren
Nästan alla remissinstanser poängterar behovet av fortsatt regional samverkan inom de områden som de regionala prioriteringarna omfattar, bland annat bostads- och kol- lektivtrafikförsörjningen. Detta gäller inte bara aktörerna inom Stockholms län, utan även många aktörer utanför länet. Nästan alla remissvar från kommuner och regioner utanför Stockholms län betonar vikten av ett fortsatt storregionalt samarbete, och ser landstinget i Stockholms län som en naturlig motor i det fortsatta samverkansarbetet. Remissinstanserna ställer sig överlag positiva till beskrivningen av genomförandet och de föreslagna prioriteringarna, men inte alla. De invändningar som framförs rör främst otydlighet i roller och ansvar i genomförandet – inte urvalet av själva priorite- ringarna. Länsstyrelsen i Stockholms län är dock kritisk till både innehållet i planen och dess beskrivningar av genomförandet. Länsstyrelsen anser att den nytillkomna delen om genomförande och uppföljning ska lyftas ut. De anser att det är oklart hur de prioriteringar, aktiviteter och förslag på ansvarsfördelning som har bäring på tillväxt- arbetet för perioden 2018–2026 har valts ut och om förslagen har förankrats.
Andra aktörer, bland annat Naturvårdsverket, anser att det är positivt att RUFS 2050 – till skillnad från RUFS 2010 – är tydligt genomförandeinriktad med kvantifie- rade delmål och prioriterade åtgärder. Stockholms stad framför att en fortsatt samver- kan är nödvändig för bland annat bostadsförsörjning, bebyggelse och kollektivtrafik- försörjning. Södertörnskommunerna och Norrtälje kommun pekar på behovet av en tydligare trafikstrategi på längre sikt, fram till 2050. Även Arlandaregionen och Stock-
holm Nordost efterlyser ett långsiktigt strategiskt fokus på trafikinvesteringarna mel-
lan 2030 och 2050. Arlandaregionen tar även upp avsaknaden av en långsiktig inrikt- ning och stabila spelregler mellan landsting och regionens kommuner när det gäller en integrerad bebyggelse- och trafikplanering. Det skapar stora osäkerheter för alla aktö- rer som är ansvariga för planens genomförande.
Kommunerna inom Stockholms län ställer sig i huvudsak bakom genomförandebe- skrivningen i RUFS, men framför en del generella synpunkter som framför allt rör otydligheter i genomförandet. Stockholm Nordost stöder genomförandeinriktningen i planen, men betonar att det är viktigt att fokus på genomförandet behålls så att planen inte bara består av en plantext. Sundbybergs Stad förväntar sig att tillväxt- och region- planeförvaltningen SLL fortsatt är en aktiv aktör i den regionala planeringen, med initiativ till möten, temadiskussioner med mera. Huddinge kommun, Österåkers kom-
mun och Sigtuna kommun upplever att det saknas en tydlig ambition om hur RUFS
kan bli mer genomförandeinriktad. Österåkers kommun noterar särskilt att det viktiga samhällsekonomiska perspektivet saknas i genomförandet. Sigtuna kommun menar att de prioriterade åtgärderna behöver koncentreras till att bli tydligare och visa hur de stödjer utvecklingen mot uppställda mål och delmål.
av berörda förvaltningar i landstinget i det fortsatta arbetet med RUFS 2050. Storsthlm anser att det behövs ett fortsatt resonemang om handlingsplaner, genom- förandekontrakt eller dylikt som är kopplade till RUFS 2050. Storsthlm anser vidare att förankringsprocesserna är en avgörande faktor för att genomförandet ska lyckas.
Trafiknämnden ser positivt på att RUFS, genom att peka ut ett begränsat antal
regionala prioriteringar, ger bättre förutsättningar för ett samlat och mer fokuserat genomförande på kort sikt. I det fortsatta arbetet behöver därför prioriteringarna tydliggöras, samt även ansvar och former för genomförandet.
Svenska byggnadsvårdsföreningen framför synpunkten att om RUFS ska få
genomslag i den fortsatta stadsutvecklingen i länets kommuner krävs det att planen får en stabil och långsiktig politisk förankring, att den blir ett levande dokument för alla aktörer på statlig, regional och lokal nivå. Det är därför nödvändigt att Stockholms läns landsting påtar sig en betydligt mera tydlig och drivande roll än hittills för att de goda intentionerna i RUFS ska kunna realiseras.
KTH framför att akademin bör nämnas som en aktör vid genomförandet.
Förvaltningens kommentarer
Förvaltningen ser positivt på det engagemang som finns för en stärkt samverkan kring de regionala prioriteringarna för de kommande åren. Förvaltningen instämmer i att det krävs en fortsatt dialog mellan regionens aktörer för att nå samsyn och överens- kommelser om de mer precisa formerna för denna samverkan. Den dialogen har lands- tinget inlett. Dialogen behöver fortsätta, fram till och även efter planens antagande. Förvaltningen kommer att utveckla utgångspunkter och inriktning för roller och ansvar i genomförandet till det slutliga planförslaget, så långt det är möjligt utan att föregå den fortsatta regionala dialogen.
Förvaltningen konstaterar att det finns stora förväntningar på landstingets eget bidrag till genomförandet av RUFS 2050. Landstingets roll i det kommande genomför- andet av RUFS 2050 tar utgångspunkt i att landstinget finns angiven som aktör i de flesta regionala prioriteringar. Förvaltningen ser att detta sedan tas vidare i ordinarie styr- och ledningsprocesser, hos landstinget såväl som hos andra aktörer. Utöver detta har landstinget en särskild roll, som ansvarig för den regionala utvecklingsplane- ringen, att samordna, ta fram ytterligare planeringsunderlag och följa upp utveck- lingen. Förvaltningen beaktar synpunkterna om en tydligare strategisk riktning för utvecklingen av transportsystemet efter 2030 genom att förtydliga den regionala prio- riteringen Styra mot ett transporteffektivt samhälle.
Förvaltningen kommer att förtydliga mervärdet av de regionala prioriteringarna, bland annat som ett svar på länsstyrelsens synpunkt att förslaget överlappar redan befintliga strukturer och inte kopplar samman prioriteringarna med redan pågående insatser. Tanken är att prioriteringarna ska ta tillvara och stärka befintliga samver- kansprocesser, men också peka på områden där sådana behöver utvecklas.
Förvaltningen ser akademin som en aktör i flera regionala prioriteringar, men ser att frågan om samverkan mellan akademin och övriga aktörer i ett gemensamt regio- nalt lärande kan utvecklas.