FABRIKSOMRÅDET
Inom Fabriksområdet finns fastighetsägare med olika tidsper-spektiv på sina fastigheters utveckling. Här finns både områ-den för större omvandlingar och mindre kompletteringar inom befintliga strukturer. För att kunna arbeta vidare parallellt, utan att störa varandra, är det viktigt att programmet lägger fast vilka gatusträckningar/stråk och platser som ska bevaras och nyska-pas. Lantvärnsgatan är en sådan tydlig utgångspunkt. Då kan man inom varje delområde studera lösningarna vidare utan att låsa varandra.
Detta område innehåller de största möjligheterna till nya bostäder, vilket gör området prioriterat bland kommande detaljplaner som kommer att tas fram med programmet som grund.
STADSGATAN
Det här aktuella programmet kan komma att kompletteras av ytterligare ett program för området runt Jaegerdorffsmotet.
Framtiden för Stenas Danmarksterminal utreds och nuvarande Tysklandsterminalen kan vara aktuell att bygga ut för att rymma även Danmarkstrafiken. I så fall krävs en studie av Jaegerdorffs-motet ur trafikperspektiv, vilket kan ske i ett program. Det pro-grammet kommer att behandla trafikfrågor och dimensionering, samt utrymme kring motet för kompletterande bebyggelse. De målsättningar som slås fast i programmet för Fixfabriksområdet mm gäller framför allt gaturummet utmed Karl Johansgatan.
Dessa förutsättningar kommer att integreras i ett eventuellt kommande program för Jaegerdorffsmotet.
Inom området Stadsgatan kan detaljplanering dröja något längre. Men åtgärder här är nödvändiga för ökad trygghet och trivsel. Här krävs förbättringar på både kort och lång sikt, inom gällande planer och i nya detaljplaner.
I detaljplanearbete bör man säkra målsättningarna i programmet om bättre gatusektioner på Karl Johansgatan. Utifrån det kan anpassning av lokaler på gatans södra sida inledas om intresse uppstår. Detaljplan för byggnation utmed gatan kan starta med målsättningen att bygga utmed Karl Johansgatan och ge både liv åt gatan och skydd mot leden. En ny livsmedelsbutik är prioriterat.
1. Fabriksområdet 2. Stadsgatan 3. Parken 4. Vagnhallen
En samlad parkeringslösning bör kunna ordnas i garage-byggnader ovan mark, mot Oscarsleden. Idrottshall med gym-nastikinriktning ska prövas vid Jaegerdorffsmotet för att avgöra slutlig lokalisering vid Stadsgatan eller i Fabriksområdet.
Åtgärder som förbättrar läget innan ny planering kommer till stånd är att rusta upp Jaegerdorffsplatsen och förbättra mil-jön för fotgängare och cyklister. Tydligare cykelbanor utifrån stadens nya cykelplan är ett första steg. Det går att arbeta med mer tillfällig grönska i gaturummet, för att bryta ner skalan och ge bättre orientering. Förbättring av miljön i passagerna under Oscarsleden är också åtgärder som ger en stor positiv föränd-ring och som kan påbörjas utan ändrade detaljplaner.
PARKEN
Parken anges i gällande plan som park, med idrottsområde i den södra delen kring fotbollsplanen. Den utveckling av parken som föreslås i programmet kan göras inom gällande detaljplan.
Gröna miljöer kräver tid för att etableras och ge ett önskat uttryck och för att klara slitage från fler besökare. Det talar för att en upprustning av parken bör ske tidigt i omvandlingspro-cessen inom programområdet. Att projektet kan inledas med en åtgärd som är till glädje för alla boende i området, nya och framför allt befintliga, ger en positiv start på projektet och kan ge ökad tolerans för stökiga och bullriga rivings- och byggarbe-ten inom framför allt Fabriksområdets område.
Utformning av parken ska ske i samråd med Länsstyrelsen på grund av de höga arkeologiska värdena.
VAGNHALLEN
Programmet utgår från huvudalternativet att vagnhallen ligger kvar, men redovisar olika alternativ för vagnhallens fortsatta verksamhet inom programområdet. Syftet med detta är att få frågan genomlyst i programsamrådet innan vägval görs vid godkännande av programmet.
Vagnhallen kräver inom några år en modernisering för att fungera för moderna vagnar. Hantering av bullret kring vagn-hallen krävs också för befintliga och nya bostäder intill. På grund av svårigheter i planering och finansiering av nya spår-vagnsfunktioner kan denna utveckling komma att ske inom ett längre tidsspann, kanske 10-15 år. Skulle alternativa lägen för vagnhallen bli aktuella, måste man ta med i analysen att stora markområden inom Fixfabriksområdet kan blockeras för utveckling under lång tid.
Även med huvudalternativet att vagnhallen ligger kvar, bör man se över möjligheterna att skapa en bättre gatumiljö mot Karl Johansgatan. Eventuellt kan spåren inne på området juste-ras, så att en smal byggnad kan placeras mot gatan.
FORTSATT ARBETE OCH PRIORITERINGAR
GENOMFÖRANDE OCH PRIORITERINGSORDNING
FABRIKSOMRÅDET
Inom Fabriksområdet finns fastighetsägare med olika tidsper-spektiv på sina fastigheters utveckling. Här finns både områ-den för större omvandlingar och mindre kompletteringar inom befintliga strukturer. För att kunna arbeta vidare parallellt, utan att störa varandra, är det viktigt att programmet lägger fast vilka gatusträckningar/stråk och platser som ska bevaras och nyska-pas. Lantvärnsgatan är en sådan tydlig utgångspunkt. Då kan man inom varje delområde studera lösningarna vidare utan att låsa varandra.
Detta område innehåller de största möjligheterna till nya bostäder, vilket gör området prioriterat bland kommande detaljplaner som kommer att tas fram med programmet som grund.
STADSGATAN
Det här aktuella programmet kan komma att kompletteras av ytterligare ett program för området runt Jaegerdorffsmotet.
Framtiden för Stenas Danmarksterminal utreds och nuvarande Tysklandsterminalen kan vara aktuell att bygga ut för att rymma även Danmarkstrafiken. I så fall krävs en studie av Jaegerdorffs-motet ur trafikperspektiv, vilket kan ske i ett program. Det pro-grammet kommer att behandla trafikfrågor och dimensionering, samt utrymme kring motet för kompletterande bebyggelse. De målsättningar som slås fast i programmet för Fixfabriksområdet mm gäller framför allt gaturummet utmed Karl Johansgatan.
Dessa förutsättningar kommer att integreras i ett eventuellt kommande program för Jaegerdorffsmotet.
Inom området Stadsgatan kan detaljplanering dröja något längre. Men åtgärder här är nödvändiga för ökad trygghet och trivsel. Här krävs förbättringar på både kort och lång sikt, inom gällande planer och i nya detaljplaner.
I detaljplanearbete bör man säkra målsättningarna i programmet om bättre gatusektioner på Karl Johansgatan. Utifrån det kan anpassning av lokaler på gatans södra sida inledas om intresse uppstår. Detaljplan för byggnation utmed gatan kan starta med målsättningen att bygga utmed Karl Johansgatan och ge både liv åt gatan och skydd mot leden. En ny livsmedelsbutik är prioriterat.
1. Fabriksområdet 2. Stadsgatan 3. Parken 4. Vagnhallen
En samlad parkeringslösning bör kunna ordnas i garage-byggnader ovan mark, mot Oscarsleden. Idrottshall med gym-nastikinriktning ska prövas vid Jaegerdorffsmotet för att avgöra slutlig lokalisering vid Stadsgatan eller i Fabriksområdet.
Åtgärder som förbättrar läget innan ny planering kommer till stånd är att rusta upp Jaegerdorffsplatsen och förbättra mil-jön för fotgängare och cyklister. Tydligare cykelbanor utifrån stadens nya cykelplan är ett första steg. Det går att arbeta med mer tillfällig grönska i gaturummet, för att bryta ner skalan och ge bättre orientering. Förbättring av miljön i passagerna under Oscarsleden är också åtgärder som ger en stor positiv föränd-ring och som kan påbörjas utan ändrade detaljplaner.
PARKEN
Parken anges i gällande plan som park, med idrottsområde i den södra delen kring fotbollsplanen. Den utveckling av parken som föreslås i programmet kan göras inom gällande detaljplan.
Gröna miljöer kräver tid för att etableras och ge ett önskat uttryck och för att klara slitage från fler besökare. Det talar för att en upprustning av parken bör ske tidigt i omvandlingspro-cessen inom programområdet. Att projektet kan inledas med en åtgärd som är till glädje för alla boende i området, nya och framför allt befintliga, ger en positiv start på projektet och kan ge ökad tolerans för stökiga och bullriga rivings- och byggarbe-ten inom framför allt Fabriksområdets område.
Utformning av parken ska ske i samråd med Länsstyrelsen på grund av de höga arkeologiska värdena.
VAGNHALLEN
Programmet utgår från huvudalternativet att vagnhallen ligger kvar, men redovisar olika alternativ för vagnhallens fortsatta verksamhet inom programområdet. Syftet med detta är att få frågan genomlyst i programsamrådet innan vägval görs vid godkännande av programmet.
Vagnhallen kräver inom några år en modernisering för att fungera för moderna vagnar. Hantering av bullret kring vagn-hallen krävs också för befintliga och nya bostäder intill. På grund av svårigheter i planering och finansiering av nya spår-vagnsfunktioner kan denna utveckling komma att ske inom ett längre tidsspann, kanske 10-15 år. Skulle alternativa lägen för vagnhallen bli aktuella, måste man ta med i analysen att stora markområden inom Fixfabriksområdet kan blockeras för utveckling under lång tid.
Även med huvudalternativet att vagnhallen ligger kvar, bör man se över möjligheterna att skapa en bättre gatumiljö mot Karl Johansgatan. Eventuellt kan spåren inne på området juste-ras, så att en smal byggnad kan placeras mot gatan.
STÄLLNINGSTAGANDE TILL MILJÖKONSEKVENSER
Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inte kan uteslutas att programmet innebär betydande miljöpåverkan så som avses i Miljöbalken 6 kap 11 §, med avseende på påverkan på kultur-miljön. Avstämning har gjorts med Länsstyrelsen innan pro-gramsamråd, vid möte 2015-03-19.
Programmet bedöms medföra viss miljöpåverkan från buller, luftmiljö och förorenad mark. Dessa frågor utreds och hanteras i kommande detaljplaner.
En arkeologisk utredning har gjorts under programarbetet.
Den visar på nya fornlämningar i området och indikerar att fler läåmningar kan komma att upptäckas vid fortsatt arbete. Riks-intresset för kulturmiljövård Majorna-Kungsladugård-Sandarna kan också påverkas av den nya bebyggelsens skala och uttryck.
I programskedet konstateras att det inte kan uteslutas att kom-mande planer kan medföra betydande miljöpåverkan och därför ska frågan hanteras vidare i kommande berörda detaljplaner.
Bedöms en MKB nödvändig ska den innehålla beskrivning av påverkan på kulturmiljön med fokus på bebyggelsens skala, volym och höjd samt siktlinjer och landskapsform. Byggnader-nas material kan även ha betydelse för bedömning av påverkan.
Illustrations: Sandra Dawood, arkitektur åk 2