Skyddsavstånd från spårmitt llustration på hur ny bebyggelse kompletterar befintlig.
Snedbildsfoto som underlag: Fotokälla Bergslagsbild AB via Värnamo kommun 2007
Kvarter I
IDAG:
Kvarteret inrymmer idag olika typer av verk-samheter, vissa mindre lämpligt placerade med hänsyn till det centrala läget i staden.
Markanvändningen är reglerad till industri i en gammal stadsplan från början av 1900- ta-let. Här har tidigare bland annat funnits ett mejeri.
Tillfälliga bygglov har getts inom området som idag inrymmer en bensinstation, bilverk-stad samt Mekonomen. I mejeriets gamla lo-kaler finns Fyndlagret och Nöjesmejeriet som utgör ett nöjesställe för ungdomar.
Direkt söder om kvarteret finns den gamla gummifabriken vars lokaler idag delvis används för högskolans verksamheter. Ambitioner finns att även inrymma andra centrumrelaterade verksamheter såsom, kontor, detaljhandel, café etc. Diskussioner förs även om stadsbiblio-teket ska flytta hit.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Det finns goda förutsättningar att omvandla kvarteret till att bli mer stadslikt. De verk-samheter som finns här idag bör få en ny lo-kalisering som är mer lämplig för exempelvis bilservice. Det centrala läget motiverar till att istället placera kontor, handel samt bostäder inom området.
Närheten till järnvägen ställer dock krav på den nya bebyggelsen samt bör ett skydd mot järnvägen uppförs om mer personintensiva verksamheter och bostäder ska tillåtas inom området.
IMORGON:
Befintliga hus inom området föreslås rivs och en ny kvartersstruktur skapas. Kvarteret sluts stadsmässigt och blir en del av högsko-leverksamheten. De nya husen rymmer in-stitutioner, kontor samt studentlägenheter.
Studentlägenheterna föreslås i byggnads-kropparna närmast Galgaplan (cirkulations-platsen). Utmed Jönköpingsvägen föreslås centrumverksamheter samt skola med handel alternativt restaurangverksamhe-ter i bottenplan för att skapa liv och rörelse längs med stadsgatan.
Närmast järnvägen föreslås ett parkerings-garage som även ska fungerar som ett skydd mot järnvägen både vad gäller risk för urspå-rande tåg som för buller.
Kvarteret delas upp i olika rum, både offent-liga och privata som tillsammans bildar olika gårdsmiljöer. Genom kvarteret skapas även tydliga siktlinjer och stråk som göra att miljön känns inbjudande. För att öka tillgänglighet för allmänheten genom kvarteret skapas ett stråk som förbinder parkeringsgaraget med Jönköpingsvägen. Den slutna kvartersstruk-turen bidrar även till tysta/bullerdämpande
Ortofoto kvarter I. Källa Värnamo kommun
Vy från Gaglaplan mot kvarter I
Gamla gummifabrikens lokaler, direkt söder om kvarter1
innegårdar vilket möjliggöra bostadshusens placering inom området. Sovrummen pla-ceras in mot gårdsytan.
Kvarter 1: Utgör en yta av ca: 15 000 kvm, ca 37 % av denna yta föreslås bebyggas.
PLANBESTÄMMELSER
Användning av allmän platsmark HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokalgata
GC Gång-och cykelväg Användning av kvartersmark
C Centrum
B Bostäder
K Kontor
H Handel
S Skola
P Parkering
Egenskapsbestämmelser II-V Antal våningar b Byggnadstekniska åtgär
der med hänsyn till risk, innefattar hela kvarteret Skyddsbestämmelser avseende buller gäller för hela kvarteret.
Ny bebyggelse
Befintlig bebyggelse som före-slås rivas
Trafik:
Trafikmatningen sker via Jönköpingsvägen in till parkeringsgaraget. En ny väg byggs mellan gamla gummifabriken och det nya området.
Inspirationsbild på nya kontorshus Inspirationsbild på studentlägenheter Vy över föreslagen bebyggelse
Kvarter II
IDAG:
Delar av kvartersområdet utgörs idag av tom-ma ytor som används för parkering. Inom området finns även en del bostadshus samt en bensinmack. Den sydvästra delen av kvar-teret har tidigare utgjort en tom exploaterbar yta men i samband med iordningställandet av högskolan har provisoriska studentlägen-heter uppförts inom området (Flygfotot till höger är taget innan dessa hus uppfördes).
Direkt öster om kvarteret finns en grönyta som används för lek och rekreation.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Likt kvarter 1 utgör detta område en viktig pusselbit för att skapa ett sammanhängan-de stadsrum längs med Jönköpingsvägen.
Området utgör en viktig koppling mellan stadens gågata och utvecklingen av Jönkö-pingsvägen. För att skapa en stadmässighet krävs en tydligare kvartsstruktur med en funktionsblandning för att skapa en attrak-tivare miljö för människor att vistas och bo i.
Området står redan i väntan på en exploa-tering och kommunen har som avsikt att exploatera delar av kvarteret med bostäder.
För att möjliggöra en exploatering av om-rådet bör bensinmacken få en annan loka-lisering med hänsyn till närheten till
bostä-derna. En omlokalisering av macken skulle möjliggöra en större exploatering av hela kvarteret och en bättre helhets lösning. En exploatering av området kräver att hänsyn tas till trafikbuller från såväl Jönköpingsvä-gen som från LagastiJönköpingsvä-gen. Sovrum placeras om möjligt in mot gårdsytan.
IMORGON:
För att tillvara ta platsens centrala läge och för att öka skalan och tätheten inom områ-det föreslås att befintlig bebyggelse rivs.
Området föreslås istället inrymma kontor, bostäder och handel. Likt kvarter 1 rekom-menderas handel/restauranger i bottenplan längs Jönköpingsvägen för att skapa ett of-fentligt stadsrum. Bostadsbebyggelsen kon-centreras mestadels till den östra delen för att möta upp den befintliga bebyggelsen.
Förslagsvis byggs rad- eller parhus här. Högre bebyggelse med olika funktioner föreslås längs med Jönköpingsvägen samt mot
Gal-Benfintlig bensinmack i anslutning till Jönköpingsvägen Gammalt bostadshus inom området Ortofoto kvarter II. Källa Värnamo kommun
gaplan för att skapa stadsmässighet. Inom kvarteret inryms gårdsmiljöer, både offent-liga och privata.
Trafik:
Trafikmatningen sker från Jönköpingsvägen samt Flintgatan. Parkering sker delvis i garage under marken samt finns det plats för mark-parkering på innergården. Möjlighet till kort-tidsparkering skapas längs med Jönköpings-vägen.
Kvarter 2: Utgör en yta av ca 14 500 kvm och av denna yta bebyggs ca 42 %.
PLANBESTÄMMELSER
Användning av allmän platsmark HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokalgata
GC-VÄG Gång- och cykelväg PARK Parkmark
Användning av kvartersmark
C Centrum
H Handel
K Kontor
B Bostäder
P Parkering
Egenskapsbestämmelser II - V Antal våningar
Skyddsbestämmelser avseende buller gäller för hela kvarteret.
Ny bebyggelse
Befintlig bebyggelse som föreslås rivas
Inspirationsbild på uteplats för bostäder
Vy över föreslagen bebyggelse
Inspirationsbild på öppna lokaler i bottenplan och kontor/bostäder ovan
Kvarter III
IDAG:
Inom kvarteret finns idag ett logistikföretag samt en bilfirma. Logistikföretaget är pla-cerat närmast järnvägen och alstrar tunga transporer till och från området. Bilfirma ligger längs med Jönköpingsvägen och har ett bra skyltläge invid cirkulationsplatsen Galgaplan.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Området har god tillgänglighet och goda förutsättningar att inrymma verksamheter.
Områdets placering invid järnvägen be-gränsar dock markanvändningen. Logistik-företaget bör få en lämpligare placering och den yta som frigörs skulle kunna användas till någon verksamhet som inte alstrar lika mycket tung trafik. Med fördel placeras istäl-let logistikverksamheten ute vid Bredasten med hänsyn till det strategiska läget i an-slutning till väg 27 och E4.
IMORGON:
Logistikfirman flyttar och placeras på Bredas-ten och som skydd mot järnvägen föreslås istället en teknikverkstad. Möjligheter skall ges för boende i och omkring området att utföra sina hantverk här. Inom kvarteret före-slås även kontor och handel. Inom området skulle exempelvis en dagligvaruhandel kun-na inrymmas. Behovet av parkeringsplatser
skulle kunna uppfyllas mot järnvägen. En dagligvaruhandel skulle tillföra området fler människor och flödet av människor längs Jönköpingsvägen skulle öka. En dagligvaru-handel skulle även befolka området under fler timmar av dygnet och därmed öka upp-levelsen av en levande stadsmiljö.
En viss del bostäder kan tillåtas i den norra delen av kvarteret i anslutning till Jönkö-pingsvägen och i skydd av parkeringsgara-get. Hänsyn till risk och buller bör tas inom hela området där bostäder och mer publika funktioner placeras.
Vy från Galgaplan
Befintlig bilhandel inom området.
Ortofoto kvarter III. Källa Värnamo kommun
Förslag på offentliga lokaler i bottenplan
Trafik:
Trafikmatningen till området sker via Lagman-stigen och Jönköpingsvägen. Vid placering av dagligvaruhandel inom området bör trafiken särskilt studeras med syfte att minska trafik-belastningarna. Med fördel byggs ett parke-ringsgarage i anslutning till teknikverkstaden närmast järnvägen för att skapa ett skydd mot buller och risk från järnvägen.
PLANBESTÄMMELSER
Användning av allmän platsmark HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokalgata
GC-VÄG Gång-och cykelväg Användning av kvartersmark
C Centrum
H Handel
J1 Verksamheter, ej störande
K Kontor
B Bostäder
P Parkering
R Kultur
Egenskapsbestämmelser II - V Antal våningar
b Byggnadstekniska åtgärder med hänsyn till risk, inne- fattar hela kvarteret
Skyddsbestämmelser avseende buller gäller för hela kvarteret.
Kvarter 3: Utgör en yta av ca 16 200 kvm och ca 37% av marken bebyggs.
Ny bebyggelse
Befintlig bebyggelse som föreslås rivas Befintlig bebyggelse som föreslås bli kvar, (Bilhandeln kan ev. byggas på med fler våningar)
Vy över föreslagen bebyggelse
Möjligheter finns att inrymma ett café på en innergård
Kvarter IV
IDAG:
Inom kvarteret finns ett antal flerbostads-hus samt en färghandel. Här finns även en outnyttjad grönyta direkt invid cirkulations-platsen Galgaplan. Kvarteret saknar en tyd-lig kvarterstruktur.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Kvarteret fungerar i sin helhet bra men känns något uppsplittrad. Ett grönområde inom området är önskvärt men placeringen invid Galgaplan gör att den inte används i någon större utsträckning. Ytan skulle istäl-let kunna bebyggas och på så sätt skapa ett tydligare stadsrum vid cirkulationsplatsen.
Området gränsar i väster mot villabebyg-gelse och flerbostadshus.
IMORGON:
Platsen mot Galgaplan förstärks och teret får en tydligare struktur. Inom kvar-teret föreslås i första hand, bostäder och handel. I detta kvarter har jag valt att visa på två alternativ med tanke på att kvarte-ret som helhet fungerar. Det första alterna-tivet grundar sig på befintlig markanvänd-ningen med den skillnaden att ytan vid cirkulationsplatsen har kompletterats med en byggnad. Det andra alternativet frångår befintlig kvartersstruktur. Kvarteret sluts längs med gatorna och en större skyddad
grönyta skapas inom kvarteret. Med tanke på kvarterets yta kan på gården skapas så väl offentliga gröna rum som privata. Det kan även bli aktuellt att inrymma parke-ringsplatser på gården. I förslag två är det viktigt att de nya husen längs Nygatan mö-ter upp husen mittemot i skala och utform-ning.
I båda förslagen föreslås en ny byggnad i anslutning till cirkulationsplatser. Bygg-nadskroppen skulle kunna få en spännande form och arkitektur och ge platsen en tydlig identitet.
Ortofoto kvarter IV. Källa Värnamo kommun
Ny bebyggelse
Befintlig bebyggelse som föreslås rivas Befintlig bebyggelse som föreslås bli kvar Utifrån Alt 2.
Vy från Galgaplan med Färghandeln i fronten
Befintliga flerbostadshus inom området
PLANBESTÄMMELSER Användning av allmän plats HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokalgata
GC-VÄG Gång- och cykelväg
P Parkering
Användning av kvartersmark
C Centrum
K Kontor
B Bostäder
P Parkering
Egenskapsbestämmelser II - V Antal våningar
Skyddsbestämmelser avseende buller gäller för hela kvarteret.
Trafik:
Trafikmatningen till områ-det sker såväl från Finnga-tan som från NygaFinnga-tan. Längs Jönköpingsvägen placeras ett fåtal längsgående kortidspar-keringsplatser. Huvudsaklig parkering till bostadshusen placeras under gårdsytan.
Möjlighet till kundparkering skapas även på gården.
Kvarter 4: Utgör en yta ca: 10 400 kvm, och ca 33 % avses bebyggas enligt nytt förslag.
Alt1, Utifrån befintliga förhållanden
Alt2 Vy över föreslagen bebyggelse
Inspirationsbild på innergård
Kvarter V
IDAG:
Inom området ryms idag Smålands kon-starkiv, flerbostadshus, kontor, veterinär-mottagning samt en träningsanläggning.
Funktionerna inom området riktar sig till en bred grupp av människor och aktiviteterna är många. Funktionsblandningen bidrar till ett stort flöde av människor under många timmar av dygnet. Detta ställer stora krav på tillgängligheten och logistiken inom och till området.
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Den funktionsblandning som finns inom-rådet bör förstärkas och lyftas. Platsen är välbesökt vilket är en styrka för att få hela planområdet längs med Jönköpingsvägen att leva. Området utgör en viktigt målpunkt och blir en viktig kopplingspunkt mellan sta-dens gågatan och Jönköpingsvägen. Områ-dets västra del har en mer offentlig karaktär än den östra, där befintliga bostäder finns och nya planeras.
Flerbostadshusen kan behålls inom områ-det. En viss förtätning av kvarteret förslås och markanvändningen regleras i första hand till bostäder, kontor och kultur/idrott.
Med hänsyn till veterinärmottagningen som finns inom området tillåts även en viss del småskalig vård - innefattandes
veteri-närvård. Med hänsyn till området offentliga karaktär med mycket människor i rörelse bör veterinärmottagningens ingång riktas från torgytan och istället placeras längs med Repgatan för att undvika konflikter, ex-empelvis ur allergisynpunkt.
Huskropparna längst norr ut föreslås inne-hålla i första hand kontor för att möta om-rådet norr om som innefattas av ett fåtal bostäder innan det mer renodlade indu-striområdet tar vid, norr om det västligaste kvarteret.
IMORGON:
I korsningspunkten mellan Jönköpingsvä-gen och Repgatan skapas ett nytt torg för att tydligt visa på platsens betydelse som en mötesplats och lyfta museet som finns i an-slutning till platsen. Den nya torgbildningen skapar även ett tydligt avslut på Jönköpings-vägen som stadsgata.
Ortofoto kvarter V. Källa Värnamo kommun
Smålands konstarkiv Förslag på hur ny bebyggelse kan komplettera gammal
Trafik:
Områdets publika karaktär skapar ett stort flöde av människor vilket genererar ett be-hov av parkeringsplatser och plats för cyk-lar. Den huvudsakliga parkeringen sker öster om bebyggelsen där parkeringsplatser iord-ningställs. Trafikmatningen till de offentliga lokalerna sker via Repgatan och för bostä-derna sker matningen via Oxstorgsgatan.
Ny bebyggelse
Befintlig bebyggelse som föreslås rivas Befintlig bebyggelse som föreslås bli kvar
För att tydliggöra denna torgbildning har jag föreslagit nya flerbostadshus öster om Jön-köpingsvägen. Förslaget innebär att vissa befintliga bostadshus måste rivas vilket inte kan anses vara rimligt i nuläget. Även med befintliga hus kan en torgbildning skapas vilket är ett mer realistiskt förslag som dock minskar torgytan något. Även bebyggelsen längst norrut föreslås få en annan utform-ning. Området inrymmer idag bostadshus samt mindre verksamheter men här före-slås istället kontor och lättare verksamheter för att möta industriområdet strax norr om.
Kvarter 5: Utgör en yta av ca 21 700 kvm och 24 % av marken föreslås bebyggs PLANBESTÄMMELSER
Användning av allmän plats HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokalgata
GC-VÄG Gång- och cykelväg TORG Torgyta
Användning av kvartersmark
B Bostäder
D Vård (småskalig)
K Kontor
P Parkering
R Kultur
Egenskapsbestämmelser II - V Antal våningar
b Byggnadstekniska åtgärder med hänsyn till risk, inne- fattar bebyggelsen väster om
Jönköpingsvägen
Skyddsbestämmelser avseende buller gäller för hela kvarteret.
Vy över föreslagen bebyggelse
Slutsatser
Funktionsintegrering är både positivt och negativt. Det finns en anledning till varför vi har skapat funktionsuppdelade området – vissa funktioner i samhället är inte lämpliga eller önskvärda att in-tegrera, sådana områden kan exempel-vis vara rena verksamhetsområden med tungindustri. Dessa områden är fortsatt viktiga för vår samhällsekonomi och ut-veckling. Det är också inom dessa om-råden som zoneringsverktyget har fung-erat bra för att undanröja konflikter och för att tydligt ange markanvändningen.
Sveriges starka industrihistoria har präg-lat samhällsplaneringen och delvis gett oss den funktionssperaring vi ser i vårt samhälle idag.
Förändringar sker ständigt i samhället vilket också ställer krav på den fysiska planeringen. En av de tydligaste tren-derna vi ser nu är att vi går från ett indu-strisamhälle till ett tjänstesamhälle som ställer nya krav på samhällsplaneringen.
Det är också denna förändring som ska-par möjligheter för fler funktionsinte-grerade miljöer inom vissa platser, of-tast i centrala områden. För att pröva om funktionsintegrering är möjligt och önskvärt valde jag att studera norra delen av Värnamo stad – där en sådan förändring håller på att ske.
Industri-lokalerna byts ut mot lättare verksam-heter vilket öppnar upp möjligverksam-heter att inrymma fler bostäder och service inom området.
Mitt planområde har en god potential att komplettera stadens gågata med nya stadskvarter. Området utgör redan i dag till viss del en funktionsblandad miljö då det är lättillgängligt och du når ett antal funktioner inom en tio minuters prome-nad. Här finns såväl service, arbetsplat-ser som bostäder. Ambitionen med för-slaget har varit att förtäta norra delen av Värnamo stad för att minska bebyg-gelsetrycket på icke exploaterbar mark utanför staden. Ambitionen har även varit att tillföra varierande boendeupp-låtelseformer för att få igång flyttkedjor och frigöra villor. Utmaningen har varit att skapa goda boende- och vistelsemil-jöer med hänsyn till de konflikter som kan uppstå vid integrering av olika funk-tioner och med hänsyn till befintliga verksamheter och infrastruktur. En stor utmaning har varit att skapa en sam-manhållen bebyggelse med tydliga kvar-ter utifrån den splittrade kvarkvar-tersstruk- kvartersstruk-turen som finns i omgivningen idag.
Den omvandling som har skett i den gamla gummifabriken strax söder om
mitt planområde där högskolan numera har sin verksamhet har öppnat upp möj-ligheter för omkringliggande kvarter.
Högskolan ger hela området en annan karaktär – från att tidigare har varit ett område med störande och svårintegre-rade verksamheter ges nu möjlighet för mer tjänstebaserade verksamheter med andra behov av lokaler, boende och ser-vice. I mitt planförslag har jag därför gett plats för såväl kontor, bostäder som service men även behållit och komplet-terat med lättare typer av verksamheter där det ej är lämpligt med personinten-siva verksamheter eller bostäder med hänsyn till närheten till järnvägen. Verk-samheterna kan där fungera som buller- och riskskydd istället för att låta marken stå tom. Vissa gamla verksamhetsler kan även inrymma nya typer av loka-ler för den tjänstebaserade sektorn. Det är viktigt att kunna behålla delar av den äldre bebyggelsen då den ger området en viss karaktär och identitet samt vitt-nar om områdets historia.
Genom högskolan och tillskapandet av bostäder och offentliga bottenvåningar inom området, görs området mer stads-likt och befolkat. Högskolan skapar en mötesplats i centrum och genom att förtätat med bostäder fylls även
områ-det med fler människor. För att skapa ett tydligare stadsrum har jag föreslagit hus-kroppar om cirka fyra till fem våningar i kvartersstruktur. Skalan följer resteran-de stadsbebyggelse i centrala Värnamo.
Den föreslagna kvartersstrukturen är en förutsättning för att kunna möjliggöra bostäder inom området. Med kvarters-strukturen ges bostäder tysta/-ljuddäm-pade innegårdar samt fungerar övrig be-byggelse som barriär mot järnvägen och de mest trafikerade vägarna.
Bottenvåningarna längs Jönköpingsvä-gen kan vara svåra att fylla med bostä-der på vissa platser på grund av exem-pelvis bullerkrav men fyller sin funktion som lokaler för service och kontor. En utmaning är att fylla alla bottenvåningar längs hela Jönköpingsvägen med offent-liga lokaler. Lokalpriset är ofta högt i ny-byggda hus och med tanke på stadens storlek kan efterfrågan på lokaler vara svår att styra. Ett sätt att fylla lokalerna kan vara att låta delar av kommunens verksamheter inrymmas i lokalerna al-ternativt högskolans tills behovet av lo-kaler för service, verksamheter och han-del har ökat i området. Ett sätt för att våga etablera och för att nya bostadsin-nehavara ska känna sig trygga med am-bitionerna inom område är att man ser
på en helhetslösning för hela området
på en helhetslösning för hela området