Jag har valt att i detta sammanhang peka på några exempel där tillämp- ningen av ett genusperspektiv medfört en omskrivning av historien. Det finns också många andra exempel jag kunde valt att belysa. Men det finns också många exempel på historiska händelser och företeelser där ingen valt att tillämpa ett genusperspektiv. Sålunda är det sannolikt att andra delar av historien också måste skrivas om.
Med exemplen från historieforskning och -undervisning vill jag visa att ett fokus på genus i olika ämnen och kunskapssammanhang inte skall ses som en addition till ett traditionellt stoff. En sådan addition riskerar ständigt – framför allt inom undervisningen – att skapa det som ibland kalls stoffträngsel, dvs nytt innehåll skall föras in i en kurs vid sidan av allt det gamla. I en sådan situation riskerar införandet av nya perspektiv – vilka de än är – att endast bli kosmetika i kursplaner och skapa frustration hos studenter och lärare. I stället kan genusperspektivets tillämpning i så- väl forskning som undervisning på skiftande nivåer ske genom att förete- elser som tidigare stått i centrum problematiseras på ett nytt sätt, så att det nya perspektivet innebär en kvalitetsstärkning av hela kursen. De kvalita- tiva värdena av ett sådant förfarande har exemplifierats med historieäm- net.
Man kan emellertid gå ytterligare ett steg längre än att tillämpa genus- perspektivet på kunskapsområden och stoff som traditionellt ansett som centrala i ett ämne. Ett genusperspektiv på ett ämnes utveckling kan leda till att inom ämnet etablerade kunskapsfält kan ifrågasättas och ersättas av andra. I antologin Gender and American Social Science analyseras de amerikanska samhällsvetenskaperna utifrån ett genusperspektiv. Därvid- lag visas hur innehållet i många ämnen bestämdes av manliga forskares intresse och att kvinnors perspektiv i hög grad negligerades och ansågs
kan ställas: Hur har innehållet i olika ämnen konstruerats? Vilka personer har varit de ledande vid olika paradigmskiften? Vilka personer har haft in- flytande över innehållsfrågorna i ett ämne? Vem har utformat de ledande teorierna och identifierat de forskningsfält som anses vara viktiga? Ur detta skulle kunna komma djupare insikter om ämnet och dess ibland till synes givna innehåll, insikter som också kan leda till omvärderingar av vad som anses vara viktiga forsknings- och undervisningsområden.
Det senare är inte minst viktigt inom en lärarutbildning. De skolämnen som lärare undervisar barn och ungdomar i har ofta haft karaktären av förenklingar av de akademiska ämnena. Därför har utvecklingen av uni- versitetsämnena ofta återspeglats i skolämnena, men med en viss för- dröjning.98En kritisk analys av skolämnenas innehåll – vilket borde vara en självklarhet för alla lärare och lärarstuderande – förutsätter därför goda insikter i hur de akademiska ämnena har formats och vilka paradigm som varit dominerande under olika tider. Därför är ett genusperspektiv nöd- vändigt i alla ämnen, nya som gamla, i en lärarutbildning.
Mats Greiff, f 1955: Docent i historia och verksam vid lärarutbildningen
i Malmö sedan 1990. Har framför allt bedrivit forskning kring modern so- cialhistoria, klass- och genusproblematik samt arbetslivets och arbets- marknadens.
98
Bernhard Eric Jensen, ”Historien i og udenfor skolen”, i Historiedidaktik i Nor-
den 4, Malmö 1990. Sture Långström problematiserar i sin avhandling bilden nå-
got och tillmäter läroboksförfattare en viktig roll i detta. Sture Långström, För-
Referenser
Belchem, John, Industrialization and the Working Class. The English Ex-
perience, 1750-1900, Aldershot 1991
Bergman, Helena, ”En familj som andra. Barnavårdsmän och genuspolitik i den tidiga välfärdsstaten”, i Historisk Tidskrift 1999:2
Blackburn, Sheila, ”Women and the British Welfare State Since 1945”, i
Labour, Social Policy, and the Welfare State, Amsterdam 1997
Blom, Conny, Doktorsavhandlingar i historia 1890-1975, Lund 1978 Blom, Ida, Det er forskjell på folk – nå som för. Om kjönn og andre for-
mer for sosial differensiering, Oslo 1994
Briar, Celia, Working for Women? Gendered Work and Welfare Policies
in Twentieth-Century Britain, London 1997
Carlsson, Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk so-
cialdemokrati 1880-1910, Lund 1986
Christiansen, Palle Ove, Kulturhistorie som opposition. Traek af forskel-
lige fagtraditioner, Danmark 2000
Clark, Anna, The Struggle for the Breeches. Gender and the Making of
the British Working Class, Berkeley, 1995
Connolly, James, ”To the Linen Slaves of Belfast”, i Collected Works
Volume 1, Dublin 1987
Davies, Andrew, Leisure, Gender and Poverty. Working Class Culture in
Salford and Manchester, Buckingham 1992
Davis, Natalie Zemon, ”Women’s History in Transition: The European Case”, i Feminist Studies 1975/76:3
Diamond, Jared, Vete, vapen och virus. En kort sammanfattning av
mänsklighetens historia under de senaste 13.000 åren, Stockholm
1999
Engels, Friedrich, Familjens, privategendomens och statens ursprung, Lund 1978 (1884)
Esping-Andersen, Gösta, ”Jämlikhet, effektivitet och makt. Socialdemok- ratisk välfärdspolitik”, i Socialdemokratins samhälle, 1889-1989, Stockholm 1989
Fox-Genovese, Elisabeth, ”Att sätta in kvinnohistorien i historien” i Ge-
nus i historisk forskning, red: Christina Ericsson, Lund 1993
Greiff, Mats, Kvinnorna marscherade demonstrativt iväg. Strejker och
facklig organisering bland kvinnliga textilarbetare i Ulster 1870- 1914, Ystad 1996
Grimberg, Carl, Sveriges historia för folkskolan I. Andra delen, från 1660
till våra dagar, jämte Den världshistoriska bakgrunden till Sveri- ges historia, Stockholm 1935
Hadenius, Stig, Molin, Björn & Wieslander, Hans, Sverige efter 1900. En
modern politisk historia, Stockholm 1975
Hagemann, Gro, ”Kvinnohistoria – disciplinär återvändsgränd eller fruktbart ämnesområde?”, i Genus i historisk forskning, red: Christina Ericsson, Lund 1993
Hildingsson, Lars, Levande historia 1, Stockholm 1986
Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta – studier i svensk folkhem-
spolitik, Stockholm 1993
Hobsbawm, Eric, ”The Making of the English Working Class, 1870- 1914”, i Hobsbawm, Eric, Workers. Worlds of labor, New York 1984
Hobsbawm, Eric, ”The Transformation of Labour Rituals”, i Hobsbawm, Eric, Workers. Worlds of labor, New York 1984
Hyman, Colette A, ”Labor organizing and female institution-building: The Chicago Women’s Trade Union League, 1904-1924”, i
Women, Work & Protest. A Century of U.S. Women’s Labor His- tory, red: Ruth Milkman, London 1985
Jensen, Bernhard Eric, ”Historien i og udenfor skolen”, i Historiedidaktik
i Norden 4, Malmö 1990
Karlegärd, Christer, Emancipatorisk historieundervisning i teori och
praktik, Malmö 1984
Lewis, Jane, ”Kön, familie og studiet av vaelfaerdsregimer” i Arbejder-
historie 1996:4
Ljung, Agneta, Sedd eller osedd? Kvinnoskildringar i svensk historiefor-
skning, mellan åren 1890 till 1995, Lund 1999
Långström, Sture, Författarröst och lärobokstradition. En historie-
didaktisk studie, Umeå 1997
Marx, Karl, Grundrisse der Kritik der politischen Ökonomie, Berlin 1953 (1858)
Messenger, Betty, Picking Up the Linen Threads. A Study in Industrial
Folklore, Belfast 1988
Ohlander, Ann-Sofie, ”Det osynliga barnet? Kampen om den social- demokratiska familjepolitiken”, i Socialdemokratins samhälle,
1889-1989, Stockholm 1989
Olsson, Lars, På tröskeln till folkhemmet. Baltiska flyktingar och polska
koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jord- bruk kring slutet av andra världskriget, Lund 1995
Patterson, Henry, ”Industrial Labour and the Labour Movement”, i An
Economic History of Ulster 1820-1939, red: Liam Kennedy &
Pilip Ollerenshaw, Manchester 1987
Pedersen, Susan, ”The failure of feminism in the Making of the British Welfare State”, i Radical History Review 43, 1989
Scott, Joan W, ”American Women Historians, 1884-1984”, i Gender and
the Politics of History, New York 1988a
Scott, Joan W, ”On Language, Gender and Working-Class History”, i
Gender and the Politics of History, New York 1988d
Scott, Joan W, ”Women in The Making of the English Working Class”, i
Gender and the Politics of History, New York 1988c
Scott, Joan W, ”Women’s History”, i Gender and the Politics of History, New York 1988b
Silverberg, Helene, ”Introduction: Toward a Gendered Social Science History”, i Gender and American Social Science. The Formative
Years, red: Helene Silverberg, Princeton 1998
Thompson, Edward P, The Making of the English Working Class, London 1963
Wikander, Ulla ”Kvinnokultur, skillnader och sociobiologi. Kvinno- rörelsen från 1960- till 90-tal ur ett personligt perspektiv”, i Kvin-
nor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter, red: Christina Flo-