Flera av de uppfattningar som uttrycktes under intervjuerna var väntade. Exempelvis var det inte förvånande att se att pedagoger uppfattar genus som jämställdhet eller som manligt och kvinnligt. Däremot var det mer oväntat för oss att begreppet genus kan uppfattas som
genusmedvetenhet. Vi tyckte att det var intressant att pedagoger definierar genusmedvetenhet som ett ansvar att sprida kunskap om genus till andra. Vi blev positivt överraskade av detta eftersom vi tror att det bidrar till att motverka traditionella könsmönster.
Vi har presenterat forskning som visar att pedagogen har en stor roll i barns könsskapande (Allard, 2004; Connell, 1996; Davies, 1989; Eidevald, 2009; Forsberg, 2002; Havung, 2006; Holm, 2008;SOU 2004:115; Svaleryd, 2003). Som Eidevald (2009) poängterar har
pedagogens uppfattning av genus stor inverkan på hur den tolkar och arbetar med målen i läroplanen. Våra resultat visar att det finns en stor variation i hur pedagoger uppfattar både begreppet genus och genusmedvetenhet. Vi menar att detta innebär att barn tilldelas olika arenor att skapa genus i, det vill säga olika förutsättningar och möjligheter. Det är ett uttalat mål i läroplanerna att pedagogerna ska arbeta för att bryta de traditionella könsmönster som finns i vårt samhälle och då även i våra skolor (Lpo94, 1998; Lpfö98, 1998). Det
mycket om att bryta traditionella könsmönster. Som Connell (2002) påpekar är skolan en mycket aktiv del i formandet av genus och skolan har stora möjligheter att förändra
könsmönster. Vi håller med om att skolan har en viktig roll men vill poängtera att skolan bara är en av många faktorer som påverkar könsmönster. För att en varaktig och betydande
förändring av traditionella könsmönster skall kunna ske anser vi att hela skolvärlden måste arbeta gemensamt. Det är inte tillräckligt att enstaka pedagoger eller verksamheter kämpar för att bryta mönstret. I vår studie visar pedagogerna på uppfattningar där de tar upp sitt ansvar att göra andra medvetna och få med andra i arbetet med genus. Vi tror att alla som är involverade i skolans verksamhet måste ha en gemensam vision att arbeta mot. Att pedagogerna arbetar för att involvera andra i arbetet med genus anser vi vara en förutsättning för att skolvärlden ska kunna förenas i en gemensam vision.
Vår studie har visat att det finns en stor variation i hur pedagoger beskriver begreppet genus. Det kan vara ett resultat av att genusbegreppet är mångfacetterat. Även forskare beskriver begreppet på olika sätt och lägger in olika aspekter i det. Vi tror dock att variationen i pedagogernas uppfattningar även tyder på en osäkerhet vad gäller begreppets betydelse, särskilt då vissa beskrivningar skiljer sig markant ifrån varandra. Ytterligare en aspekt som tyder på en osäkerhet kring begreppet är att pedagogerna inte hade lika mycket att säga om begreppet genus som de hade om hur man arbetar pedagogiskt med genus. Genus nämns inte i förskolan och skolans styrdokument, däremot talas mycket om jämställdhet och att pedagogen ska motverka könsmönster. Eftersom genus inte nämns blir begreppet abstrakt och kanske kan det vara en orsak till att pedagogerna hade mer att säga om hur en pedagog bör arbeta
genusmedvetet. Visserligen nämns inte heller begreppet genusmedvetenhet men eftersom läroplanerna beskriver vad pedagogen ska göra i sitt arbete för att motverka könsroller kan detta tolkas som hur en pedagog är genusmedveten. Vi menar att det är lättare att koppla läroplanernas texter till genusmedvetenhet än till begreppet genus.
När Eidevald (2009) intervjuade pedagoger om begreppet jämställdhet upplevde han att de hade mycket att säga om själva begreppet, men desto svårare att prata om hur man ska arbeta med jämställdhet. Vi upplevde alltså det motsatta. Vi tror att jämställdhet är ett mer välkänt och rotat begrepp än genus och det kan vara en anledning till att Eidevalds upplevelse skiljer sig från vår. Eidevald poängterar att pedagogerna sällan tog upp sin egen roll i
jämställdhetsarbetet. Pedagogerna i vår studie utgick dock ofta från sin egen roll. De satte sig själva som centrala i arbetet med genusmedvetenhet och även i resonemanget om begreppet.
Vi tror att det beror på att det blir mer konkret och ligger dem nära till hands.
Genusmedvetenhet handlar om pedagogernas verklighet och deras värld. Själva begreppet genus är mer abstrakt så länge det inte kopplas till verksamheten, en del gjorde dock den kopplingen då de talade om genus som genusmedvetenhet.
Skolan ses ofta som en könsneutral plats och det är ett hinder för arbetet mot traditionella könsmönster (Eidevald, 2009; Havung, 2006). Pedagoger menar ofta att de behandlar barn som individer och inte utifrån kön, studier visar dock att så inte är fallet. Även i vår studie framkommer att pedagoger menar att de ska behandla barn som individer för att vara
genusmedvetna. Vi menar att det faktum att pedagoger inte är medvetna om att de behandlar pojkar och flickor olika blir ett hinder i arbetet då det är omöjligt att förändra ett
förhållningssätt som man ej är medveten om. Havung (2006) och Eidevald (2009) säger att pedagoger behöver mer och djupare kunskap om kön och genus och dess betydelse i skolan. Vår studie kan användas för att understryka och förmedla vikten i att sprida kunskap om kön och genus. Vi menar att de variationer i uppfattningar om begreppen genus och
genusmedvetenhet som påvisas i vår studie tyder på att det behöver föras en allmän
diskussion om genus i skolan. Kunskap om begreppen och dess innebörd behöver föras ut för att ett genusmedvetet arbete ska kunna bedrivas. Vi känner själva att ett genusmedvetet arbete har blivit ännu viktigare sedan vi fått en större förståelse för de delar som kan ingå i
genusbegreppet, exempelvis genussystem, genusordning och genuskontraktet. Vi tror därför att det är av stor vikt att pedagogen förstår innebörden av genusbegreppet. Vi anser även att pedagogen måste förstå varför man arbetar genusmedvetet, och vilka konsekvenser deras handlingar får för barn, inte bara förstå hur de ska göra. Vi tror att en förståelse för detta motiverar ett genusmedvetet arbete och minskar risken att pedagogen omedvetet behandlar barn utifrån traditionella könsmönster.
Under arbetets gång har vi kontinuerligt, men utan resultat, sökt efter forskning som beskriver hur pedagoger uppfattar innebörden av begreppet genus. Vi tror att ämnet kanske kan ingå som delar i annan forskning men att det inte fokuserats i enskilda studier. Att vi inte lyckats hitta någon sådan forskning visar på att denna studie kan bidra med ett nytt kunskapstillskott. Vi hoppas att vår studie visar på vikten av sådan forskning och att den kan användas i arbetet med genus och genusmedvetenhet i pedagogisk verksamhet. Om inte annat, så i alla fall som en tankeväckare!