I samtalen med bibliotekarierna som handlade om genus talade vi främst om stereotyper och då kvinnliga och manliga stereotypa bilder. Till viss del tog samtalet en riktning som handlade mer om genus i samband med biblioteket och mindre om hermeneutiken. Samtliga var överens om att det fanns en lika uttalad, om inte mer, stereotyp bild av manliga bibliotekarier som av kvinnliga. Anita tyckte att bibliotekarieyrket nog utmålas som omanligt och Mona var av samma uppfattning. Gertrud uttryckte sig kanske övertydligt när hon sa att: »manliga bibliotekarier är en katastrof […] fotriktiga skor». Nu syftade hon närmast på det faktum att män som är bibliotekarier mycket sällan är manliga, utefter hennes synvinkel, men troligtvis också efter samhällets. Mellan raderna kunde jag ana att hon syftade på att de ofta hade vissa feminina drag i sin personlighet. Så att säga karlakarlar existerar inte i ett bibliotekssammanhang och det var nog samtliga informanter överens om, även om alla inte uttryckte det så tydligt som Gertrud.
I diskussionen om likheter, sett utifrån ett genusperspektiv, förstår varandra bättre blev det divergerande svar. Anita ansåg att det kan vara andra betingelser än kön som är viktigare för förståelsen, till exempel personlighet. Gertrud tyckte att ålder är en avgörande faktor i sammanhanget:
Gertrud: med stigande ålder så blir det lättare och lättare att sätta sig in i…andra människors…svårigheter […]och mindre och mindre viktigt att vi har en likartad bakgrund […] Men det känner jag en klar, klar skillnad…från när jag var yngre.
Även om det med åren blir enklare att sätta sig in i andra människors situation, kan personlighet vara avgörande eftersom vi troligtvis söker efter likheter i de människor vi umgås med. Då kan också slutsatsen dras att likheter förmodligen förstår varandra bättre.
När samtalet inleddes om ämnesområdena och fördomar diskuterades, antog Gertrud genast att jag menade fördomar om bibliotekarieyrket och de som arbetar på ett bibliotek. Detta antagande tyder på att det finns en tydlig bild hos henne att det finns fördomar om yrket. Vidare sa hon också att hon inte riktigt kunde prata om det med mig som ska bli bibliotekarie så att bilden på något sätt skulle referera till mig. Man kan då anta att det är en negativ bild som existerar.
Vad som kunde anas i samtalen var att män och kvinnor inte nödvändigtvis tolkar på olika sätt. Informanterna ansåg att det var andra faktorer som var viktigare än kön när det handlar om förståelse. Det handlar mer om personlighet, om en person är lämplig att sitta i disken eftersom det också påverkar förståelsen. Gadamer skiljer heller inte på kvinnlig och manlig förståelse, utan diskuterar förståelse genom de begrepp som konstituerar den. Som tidigare nämnts, använder Gadamer maskulinum i sina diskussioner, men som jag tolkar betyder det inte att det är utifrån ett manligt perspektiv förståelsen presenteras.
De stereotypa bilderna diskuteras inte så ofta i kombination med hermeneutiken, men jag har trots detta infört det här, eftersom jag förväntade mig intressanta svar. Nu blev inte reaktionerna så kritiska eftersom samtliga informanter ansåg att det fanns stereotypa bilder. De ansåg dock att de själva inte passade in i den bilden, men ändå verkade det finnas vissa egenskaper i deras personlighet som överensstämde.
5.3 Sammanfattning
De samtal som här beskrivits och analyserats har som tidigare nämnts varit mycket intressanta, men också roliga att genomföra. Eftersom min tidigare erfarenhet av intervjuer är mycket begränsad har samtalen kanske inte blivit riktigt så obehindrade eller flytande som jag hade avsett. Samtalen blev följaktligen mer statiska än önskvärt, men trots allt kom intressanta synpunkter fram. I samtalen blev det så att jag kom tillbaks till vad vi talat om under den tidigare intervjun, vilket inte bara var negativt eftersom det också utvecklade samtalen. Vid vissa tillfällen styrdes samtalen i en viss riktning när jag tolkade
vad informanterna uttryckte. Dock har jag varit tydlig med detta i analysen av resultaten.
Nedan följer en kortfattad återblick av de ämnesområden som presenterats i detta kapitel. Tolkning och förståelse är de övergripande begreppen och diskussionen utgick från att definiera dessa och se deras olikheter.
Förförståelse, fördomar, åsikter och erfarenheter. Här blev diskussionerna
personliga och i vissa fall provocerande. Speciellt fördomar väcker ofta starka reaktioner, oavsett om de är positiva eller negativa. Informanterna upplevde fördomar väldigt olika. När en tyckte att det var spännande och intressant att diskutera, tyckte den andra att det inte kunde finnas någonting positivt med fördomar.
Konversation och dialog. Frågor och svar är det centrala i detta
resonemang och det framkom att de intervjuade inte hade reflekterat så mycket över vilka frågor de ställde till användarna.
Fusion av horisonter. Huvudsakligen handlade det om det är lättare att
förstå de människor som är lik en själv. Även betingelser som kan hindra en fusion av horisonter, exempelvis språk.
Den hermeneutiska cirkeln. Egentligen diskuterades inte den
hermeneutiska cirkeln som sådan, eftersom den består av de andra begreppen som analyserats i kapitlet.
Historia och tradition. I anknytning till historia kretsade samtalen
mestadels kring de få besvärliga låntagare bibliotekarierna kommit i kontakt med. Tradition handlade om bibliotekstraditionen och om en sådan påverkar synen på bibliotekarier.
Sanning och auktoritet. Det mest intressanta här var hur bibliotekarien såg
på sanning i relation till användarna. Auktoritet handlar om att bibliotekarier har en auktoritär roll, men som inte är så tydlig för dem utanför biblioteket.
Spel. Som nämnts kan spel ses som långsökt att likna vid biblioteksarbete,
men det finns tydliga likheter som kanske också ger en ny dimension av biblioteket. Regler styr på flera sätt ett bibliotek, men i samtalen framkom det att det är nödvändigt att frångå reglerna när de motverkar sitt syfte.
I anslutning till hermeneutiken behandlade samtalet också genus och den huvudsakliga inriktningen blev stereotypa bilder av manliga och kvinnliga bibliotekarier.
6 Diskussion
I diskussionen återkommer vi nu till de frågeställningar som presenterades i inledningen:
• Kan det meningsutbyte som sker mellan användare och bibliotekarier liknas vid ett riktigt samtal?
• Är det möjligt för bibliotekarien att förstå en användare eller kan bibliotekarien endast tolka och försöka förstå?
• Är hermeneutiska begrepp, exempelvis tolkning och förståelse, något man som bibliotekarie reflekterar över och pratar om?
• Hur kan ett hermeneutiskt synsätt förändra arbetet för bibliotekarier? Dessa frågeställningar har varit vägledande i uppsatsen, men de har inte ställts direkt som frågor till de intervjuade. Jag har istället valt att se om svaren kan erhålls genom de hermeneutiska ämnesområden som samtalen har utgått ifrån.