Geografiska skillnader

Det har visats sig finnas ganska stora skillnader länsvis av antalet sålda miljöbilar. Detta kan bero delvis på olika former av satsningar i olika kommuner. Dessa differenser kan vara i form av ekonomiska incitament, information eller policys inom kommun och

sep-05 dec-05 mar-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07

Antal sålda bilar

företag. I figur 10 visas den procentuella andelen sålda miljöbilar i respektive län, de länen med störst avvikelser kommer att diskuteras.

Figur 9 Procentuell andel sålda miljöbilar länsvis Källa: Vägverket

Stockholms län är ganska överlägset i topp när det gäller miljöbilar som rullar omkring på stadens gator, olika subventioner

har miljöbilarna gratis parkering och undantag från trängselskatter

som miljöbilsstatistiken är hög är även de genomsnittliga utsläppen högst i landet (194g/km), detta beror delvis på det höga antalet stadsjeepar

bilar som finns bland annat i

utsläppen och bränsletörstigaste bilarna stad har ett mål att alla deras

Göteborg- och Malmö stad en hemsida geografiska och demografiska olikheter.

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

27

I figur 10 visas den procentuella andelen sålda miljöbilar i respektive län, de med störst avvikelser kommer att diskuteras.

Procentuell andel sålda miljöbilar länsvis

ganska överlägset i topp när det gäller miljöbilar som rullar omkring s gator, olika subventioner har sannolikt en del i denna framgång. Exempelvis har miljöbilarna gratis parkering och undantag från trängselskatter i staden

lsstatistiken är hög är även de genomsnittliga utsläppen högst i landet r delvis på det höga antalet stadsjeepar och andra bränsleslukande som finns bland annat i Danderyd, kommunen med de högsta genomsnittliga

sletörstigaste bilarna i landet (Naturvårdsverket, 2007).

deras bilar 2010 ska vara miljöbilar och driver tillsammans med och Malmö stad en hemsida⁵ med den information en konsument kan behöva en miljöbil. Även Västra Götalands län ligger med i toppen med har parkeringsförmåner. Antalet särskilt bränslesnåla bilar, med utsläpp under 140g/km, är många i länet, näst mest i landet efter Gotlands län

Malmö stad nådde målet om en bilpark på miljöbilar 2004 och har nu ett mål på en 100 procentig fordonsflotta.

Många av de här satsningarna kan ha gjort resultat men länen påverkas också av geografiska och demografiska olikheter. Dessutom är förutsättningarna olika för att

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

Procentuell andel miljöbilar

I figur 10 visas den procentuella andelen sålda miljöbilar i respektive län, de

ganska överlägset i topp när det gäller miljöbilar som rullar omkring en del i denna framgång. Exempelvis i staden. Samtidigt lsstatistiken är hög är även de genomsnittliga utsläppen högst i landet och andra bränsleslukande Danderyd, kommunen med de högsta genomsnittliga i landet (Naturvårdsverket, 2007). Stockholms tillsammans med med den information en konsument kan behöva ligger med i toppen med Antalet särskilt bränslesnåla bilar, , är många i länet, näst mest i landet efter Gotlands län

28

tanka alternativa bränslen då pumpar inte finns överallt. Detta är fallet i Norrbottens län, men en förändring håller på att ske och nya siffror visar att etanolförsäljningen har ökat med 490⁶ procent senaste året på de sex pumpar som just nu är tillgängliga i länet (SR 20080326). Däremot finns ingen reducering av parkeringsavgift eller andra förmåner för miljöbilar i Norrbottens största stad Luleå. Gotlands län ligger också i botten vad det gäller miljöbilar men har, som sagt, högst andel bränslesnåla bilar.

Även de konsumenter som köper en begagnad bil kan välja en med begränsad klimatpåverkan, på så sätt fasas de största miljöbovarna ut ur systemet (Naturvårdsverket, 2007). Mer än bara drivmedel spelar roll i val av bil, individens preferenser spelar en betydande roll. När en individ fattat tycke för ett visst varumärke kan det vara svårt att bryta, och om det varumärket inte har utvecklat någon miljöbilsmodell kan vissa konsumenter vara förlorade redan där.

I stycke 2.3 ” Val av bil” presenterades en undersökning av Garvill m.fl. som visade att köparna i studien prioriterade säkerhet och komfort högt, eftersom detta inte ansågs förenligt med en bil i minsta klassen, kanske förklarar en del av att de tre i särklass mest sålda bilarna i miljöbilsligan 2007 var mellan- eller storklassbilar.

6 Siffror från Statoil

29 KAPITEL 5

SLUTSATS

Den svenska miljöpolitiken innehåller svåra mål att nå för reducering av koldioxid de närmaste åren. Dessutom skall EU:s mål att byta ut en stor del, 10 procent till år 2020, av den befintliga bilparken mot enbart bilar drivna på alternativa bränslen också uppfyllas. Om dessa mål skall nås behövs effektiva styrmedel. I samband med miljöbilspremien används ett antal andra styrmedel; koldioxiddifferentierad fordonsskatt, ingen skatt på biodrivmedel, parkeringsavgifter, miljöklassning av bensin och dieselolja, subventionerad kollektivtrafik, samt att en begränsad period; 1 juli 2006-31 december 2007, fanns en skattelättnad för nya dieselbilar med partikelfilter. De styrmedel som finns lokalt, till exempel undantag från trängselskatten med ett miljöklassat fordon och gratis parkering påverkar också individer. I Stockholms län är den procentuella andelen miljöbilar högst i landet, samtidigt är den ekonomiska kompensationen också högst i landet på grund av dessa lokala subventioner. Även i andra län där kommunerna satsar på en bilpark med miljöbilar kan en trend anas att de ligger en aning över medel. Detta bekräftar modellen som antar att kostnader är en viktig post när det gäller att påverka individers miljöbeteende. Ett Chow-test utfört på perioden innan och efter införandet av premien visar på strukturella skillnader och ett brott mellan de bägge perioderna. Alltså indikerar testet att premien har haft effekt på miljöbilsmarknaden. Samtidigt som premien sänker kostnaden vid ett nybilsköp så sänder den en signal att detta är en inriktning från staten och samhället att det är ett bra initiativ, och därmed påverkas även de sociala normerna. Den generella miljömedvetenhet och problemmedvetenheten påverkas bland annat genom media, en studie (Westander m.fl., 2008) visade att det skett i det närmaste en fördubbling av klimatrelaterade nyheter senaste året i våra fem största dagstidningar. Enligt Schwartz är det viktigt vad individen uppfattar om hennes egen betydelse för lösningen av problemet. I studien svarade 81 procent att de själva kan göra något för att påverka klimatförändringen i positiv riktning. Vanorna påverkas inte speciellt mycket vid ett

30

byte från en bränsletörstig bil jämfört med en miljöbil. Om alternativet till ett miljövänligare åkande hade varit buss hade vanor haft en betydligt större påverkan, då tid och bekvämlighet är viktiga faktorer för de allra flesta. Miljöfrågan verkar inte vara den viktigaste faktorn när det gäller att välja en ny bil. De viktigaste egenskaperna när det gäller utförandet av bilen var enligt en studie av Garvill m.fl. hög driftsäkerhet, hög krocksäkerhet samt god förarkomfort. Detta bör tas i beaktande när nya styrmedel inom miljöbilsområdet utformas. Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida miljöbilspremien är ett effektivt styrmedel ur hänseendet att det påverkar beteendet och vad som bakomliggande leder till detta handlingssätt. Detta för att ta reda på om ekonomin har en betydande roll i val av nybilsköp, eller om något annat styrmedel skulle passa bättre för uppgiften. Med den svenska bilparken som mest bränsleslukande i Europa kan många hålla med om att något bör göras och attityder förändras. Så även om bidraget kanske inte är det mest kostnadseffektiva styrmedlet så ser det ut som att premien är effektiv ur hänseendet att det påverkar beteende.

31 REFERENSLISTA

Tryckta källor

Ds, (2005:57) The Swedish Report on Demonstrable Progress -Under the Kyoto Protocol. ISBN 91-38-22498-4, ISSN 0284-6012

Ds, (2008:43) Gör Sverige till ett elbilens pionjärland. Rapport från Globaliseringsrådet ISBN 978-91-38-23004-6, ISSN 0284-6012

Energimyndigheten, (2007) Energiindikatorer 2007, Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål.

Garvill, J., Marell, A., Nordlund, A., (2001) Motiv bakom miljövänligt beteende -Ett aktörsperspektiv.

Garvill, J., Marell, A., Nordlund, A., (2002); 34; 740 Environment and Behavior, Value Structures behind Proenvironmental Behavior. Transportforskningsenheten. Umeå universitet.

Garvill, J., Marell, A., Nordlund, A., (2004). Att påverka den svenska bilparken i miljövänlig riktning. Transportforskningsenheten, Umeå universitet.

Gärling, T., Fujii, S., Gärling, A., Jakobsson, C., (2003) Moderating effects of social value orientation on determinants of proenvironmental behavior intention. Journal of Environmental Psychology, Volume 23, Mars 2003, sid. 1-9.

IPCC, (2001) Climate Change: Synthesis Report. Summary for policymakers.

IPCC, (2007) Climate Change: Synthesis Report. Summary for policymakers.

Jacobsson, L., (2002) Personbilsprognos 2002–2015. Utgiven av Bil Sweden.

Kågeson, P., (2001) Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken.

Vinnova, Verket för innovationssystem.

Kågeson, P., (2007) Vilken framtid har bilen? SNS förlag, ISBN: 9185695335

32

Kågeson, P., (2004) Varför är Sverige sämst i klassen? -Den svenska fordonsflottan i ett europeiskt perspektiv. Publ.nr 2004:14 ISSN: 1401-9612 Vägverket

McKenzie-Mohr, D., (2000) Promoting sustainable behavior: An introduction to community-based social marketing. Journal of Social Issues, fall 2000.

Miljödepartementet l., (2008-04-01) Regeringen avsätter mer pengar till miljöbilspremien. Pressmeddelande.

Miljödepartementet ll., (2008-04-14) Ökade anslag till biologisk mångfald och miljöbilar för 2008. Pressmeddelande.

Miljönytt, nyhetsbrev från Bil Sweden och MRF. Nr. 1 (2005) Ansvarig utgivare: Ulf Perbo, BIL Sweden Produktion: Lennandia Advertising AB Tryck: Stockholms Offset.

Naturvårdsverket (2007) Index över nya bilars klimatpåverkan. Rapport 5719

Naturvårdsverket (2004) Skattebefrielsen för biodrivmedel- leder den rätt? Med en ekonomisk utvärdering av etanol som biodrivmedel. Rapport 5433.

Naturvårdsverket (2007) Information som styrmedel- möjligheter och begränsningar på trafikområdet. Rapport 4529.

Naturvårdsverket (2007-01-19) Naturvårdsverket beviljar bidrag till 46 tankställen för biogas. Pressmeddelande.

Naturvårdsverket/Energimyndigheten (2005) Ekonomiska styrmedel för miljöns skull.

ISBN 91-620-8215-9

Pareto, Vilfredo (1906) Manuale d´economie politique.

Regeringens proposition (2006/07:100) 2007 års ekonomiska vårproposition.

Regeringens proposition 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag.

Schultz, P., Zelezny, L. (1999) Values as predictors of environmental attitudes:

Evidence for consistency across 14 countries. Journal of Environmental Psychology.

Schwartz, S H. (1977) Normative influences on altruism. I Leonard Berkowitz;

Advances in experimental social psychology, vol. 10. San Diego, Academic Press

33

SFS (1998:808) Miljöbalk. Övergripande bestämmelser.

SFST. Förordningen (2007:380) om miljöbilspremie.

SIKA (2008) Vilken koldioxidskatt krävs för att nå framtida utsläppsmål?SIKA PM 2008:4

Stern, P.C. (2000) Toward a coherent theory of environmentally significant behavior.

Journal of Social Issues.

Stern, P.C., Dietz, T., Kalof, L. Guagnano, G. (1995) Values, beliefs and pro-environmental action: attitude formation toward emergent attitude objects. Journal of Applied Social Psychology.

Swenson, M.R., Wells, W. D., (1997) Useful correlates of pro-environmental behavior.

Journal of Social Marketing, Theoretical and Practical Perspectives

Söderholm, P., Hammar., H., (2005) Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken? Metodologiska frågeställningar och empiriska tillämpningar. Utgiven av Konjunkturinstitutet november 2005.

Thørgersen, J., Ölander, F., (2002) Human values and the emergence of a sustainable consumption pattern: A panel study. Journal of Economic Psychology.

Turner, R.K., Pearce, D., Bateman I., (1994) Environmental Economics – An Elementary Introduction. Harvester Wheatsheaf. S. 65, 143-156, 166-180

Westander, H., Henryson, J., Lindberg, J., (2008) Media och klimatförändringen.

Westander Publicitet & Påverkan

Westerlund J., (2005) Introduktion till ekonometri, Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-03833-X.

Vilhelmsson B., (1990) Vår dagliga rörlighet - om resandets utveckling, fördelning och gränser. TFB-rapport 1990:16.

Vägverket, (2006) Hållbart resande. Utgåva 2, jan 2006.

Vägverket, (2008) Varför väljer kvinnor bränslesnåla bilar?

34 Elektroniska källor

Auto Motor & Sport, Hur många bilar finns det? Michael Åhman (2001-10-02 14:55) Url: http://www.automotorsport.se/nyhetsmall.asp?version=3386 (2008-04-11 09.57)

Bensinskatteupproret, protestlista, Url:http://www.bensinskatteuppror.se/favicon.ico (2008-05-26 kl. 10.24)

Bil Sweden, statistik, Url: http://www.bilsweden.se/web/Ny_statistik.aspx (2008-05-24 22.45)

DN, (2008-04-05) ” Kolidioxidskatt effektivast” Url:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=758161 (2008-05-25 14.14) Energimyndigheten. Biobränslen – en av framtidens viktigaste energikällor. Url:

http://www.energikunskap.se (2008-04-28 12.41) Faktabas / Energianvändning / Transporter. Url: http://www.energikunskap.se (2008-04-28 13.08)

Finska utrikesministeriet. Framsida> Aktuellt Maten och energin på kollisionskurs.

http://www.global.finland.fi (2008-05-07 12.34)

Gröna bilister. Framtiden är redan här. TRAFIK & MILJÖ 4/06-1/07 Url:

http://www.gronabilister.se/ (2008-05-08 12.49)

Gröna bilister. Val av bil och bränsle >Bränslen. Url: http://www.gronabilister.se (2008-05-03 13.16)

Miljöfordon. Startsidan ›Miljöaspekter ›Miljöfakta ›Biogas Url:

http://www.miljofordon.se (2008-05-01 13.20)

Miljömagasinet. Björn Martén. Biogas -vägen ur etanol- och biodieselfällan. Publ. i Miljömagasinet 49, 20071207. Url: http://www.miljomagasinet.se (2008-05-10 12.50)

Nationalencyklopedin, sökord: global uppvärmning. Url: http://www.ne.se (2008-04-09 kl. 11.07)

35

Nature. European Project for Ice Coring in Antarctica. Url: http://www.esf.org (2008-05-15 14.05)

Naturskyddsföreningen. Url: http://www.naturskyddsforeningen.se/ (2008-04-23 16.35)

Nilsson A., (2004) Att marknadsföra cykling. Instutitionen för Teknik och samhälle, LTH, projektet ” WALCYNG” . Url: http://www.tft.lth.se/cykelforskn.htm (2008-05-29 20.47)

Ny teknik. Kändisarnas elbil försenad. Url: http://www.nyteknik.se (2008-05-15 14.46)

Regeringen. Klimatförändringarna. Url: http://utbildning.regeringen.se (2008-04-23 14.23)

SEKAB. Frågor och svar om etanolproduktion. Url: http://www.sekab.com (2008-04-24)

SMHI, Url: http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/vadklim.htm (2008-04-09 kl 12.59)

SR, 2008-04-26, Nyheter.

Url:http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=1973401 (2008-05-15 15.14) SR, 2007-06-15 05.52 Nyheter>Piteå> Ny fabrik för fordonsbränsle,. Url:

http://www.sr.se (2008-05-08 12.04)

Svebio, Biodrivmedel Url: http://www.svebio.se (2008-04-23 15.51)

Sveriges Ambassad i Reykjavik. Landfakta >Rapporter >Alternativa drivmedel. Url:

http://www.swedenabroad.com (2008-05-08 12.53)

Vägverket, statistik, http://www.vv.se/templates/page3____22125.aspx (2008-05-08 08.47)

UNFCCC Kyoto protocol, Mechanisms Url: http://unfccc.int (2008-05-29 21.11)