• No results found

Ger SOX en så pass högre tillförlitlighet att den är värd de ökade

kostnader regelverket medfört?

I de undersökningar som gjorts angående de kostnader SOX har medfört framgår det att implementeringen och det första året under det nya regelverket var mycket dyrt för bolagen men att kostnaderna sjönk snabbt under andra året. Mycket av den kritik som framförts mot SOX handlar just om kostnaderna.

Alla intervjuade personer på bolagen som lyder under SOX medgav att det under tiden de arbetade med att implementera regelverket var tämligen kostsamt. Däremot tycker de att dessa kostnader var av tillfällig karaktär och att det numera endast är marginellt dyrare att följa SOX än det var under tiden före. De extra kostnader som fortfarande finns kvar går att härleda till den dokumentation och de rapporter som reglerna innebär. Med hänsyn till detta är det svårt att inte sluta sig till att den ökade tillförlitlighet och kvalitet SOX ger bolagens redovisning absolut är värd den, marginella, extra kostnad den faktiskt medför.

6. Slutsats

I detta kapitel redogör vi för de slutsatser vi dragit av undersökningen med hänsyn till vårt syfte.

I samtliga av de intervjuer vi genomförde framkom det att de alla anser att SOX-reglerna har hjälpt dem att höja kvaliteten på redovisningen och deras finansiella rapportering. Detta har framförallt skett genom den struktur som dessa regler medfört. Att på ett tydligt och väl dokumenterat sätt få de största och viktigaste processerna, där de största riskerna finns, kontrollerade har hjälpt företagen att finna svagheter och felkällor. Visserligen har de upptäckta svagheterna och felkällorna enligt respondenterna inte tidigare inneburit problem i deras redovisning och rapportering. Det står dock klart att de uppskattar att fel, stora som små, rättas till tidigare än förut då det ger dem en högre säkerhet och bättre kontroll över de transaktioner som görs i företagen. Genom denna högre kvalitet och säkerhet är uppfattningen att det blivit svårare för oavsiktliga och avsiktliga fel att passera obemärkta. Ett exempel flera har tagit upp är befogenhetsstyrningen som bland annat innebär att den som bokför och betalar fakturor måste få dessa attesterade av en andra person på minst samma nivå i organisationen. Ett sådant arbetssätt gör det omöjligt att ensam betala bluffakturor. Konsensus verkar vara att det blivit svårare att komma undan med småfusk och vårdslöshet. Dock är det en allmän uppfattning bland våra respondenter att regelverket knappast har möjlighet att förhindra större bedrägerier som genomförs av bolagets ledning. Eftersom det till sist är just bolagets ledning som sitter på det slutliga och absoluta ansvaret för bolagets redovisning och rapportering, skulle då någon ledning bestämma sig för detta är respondenterna övertygade om att de skulle lyckas. Det har också framkommit att regelverk aldrig kan bli vattentäta. Det sitter under alla omständigheter en person som sista utpost och som alltid när den mänskliga faktorn är inblandad kan vad som helst inträffa under rätt (fel) omständigheter. Möjligheterna till att fabricera en vilseledande bild av bolagets ställning genom att modifiera eller ”putsa” redovisningen är klart begränsade i och med SOX. Den tydliga kontrollstruktur och den dokumentation som måste produceras ger dels ledningen men framförallt revisorerna en bättre möjlighet till kontroller. Den revisor vi intervjuade samt en av de övriga respondenterna var tydliga med att påpeka att efter implementeringen av SOX har revisorerna fått en stark tilltro till de interna kontroller som företagen gör. Detta har lett till att

revisorerna får mer tid till att göra egna kontroller där de anser riskerna för fel vara störst. Kontentan av detta blir att vilseledande redovisning borde vara mycket mer sällsynt nu än innan SOX. Däremot är det inte otänkbart att det kan förekomma. Återigen är det upp till de människor som arbetar med detta att ta ställning emot detta.

Arbetet med att snabbt implementera SOX och få de nödvändiga kontrollerna på plats var en dyr historia. Även det första året efter införandet var revisionskostnaderna betydligt högre än tiden före SOX. När sedan de första åren passerat började kostnaderna sjunka för att numera ligga endast marginellt högre än under tiden före regelverket. De extra kostnader som företagen behöver bekosta är hänförliga till de rapporter och den formalia SOX innebär. Med detta sagt står det ganska klart för oss att de positiva effekter SOX haft på företagens kontroller, strukturer, redovisning och rapportering absolut är värd de kostnader det krävt.

Sammanfattningsvis är vår bild av SOX att företagen till en början hade lite svårigheter med att få in de extra kontrollerna i sina befintliga processer, men att de efter en tid lyckades väl. Vidare är uppfattningen hos våra respondenter att SOX i det stora hela är en positiv företeelse och inte alls ett nödvändigt ont. Det går dock inte att bortse från att det kan finnas enskilda personer i bolagen som är negativt inställda.

Vi som författare av denna uppsats ställer oss bakom SOX-förespråkarna men påpekar att bedrägerier och regelverksytnyttjande absolut inte kommer förhindras av reglerna utan endast försvåras. Vi kan dock vara trygga i att småfel och enkelt fusk begränsas i relativt stor omfattning med hjälp av SOX.

Related documents