31
utveckla förståelse av det förflutna och att det förflutna påverkar våra liv (Skolverket, 2013), men det är författarna till dessa två historieböcker kopplar hela tiden medeltidens judeförföljelse med det som judarna upplevde under andra världskriget. Genom att gå tillbaka ända till medeltiden och sedan koppla samma händelse till det som nazisterna gjorde mot judarna visar att historia inte är någonting som bara hänt förut utan som kan upprepa sig i framtiden.
I kursplanen för historia för grundskolan senare år skriver man ytterligare att historieundervisning också innebär att reflektera över vilka föreställningar om det förflutna som kan leda till olika uppfattningar i nutiden och vilka konsekvenser det kan få. (Skolverket, 2013). Man kan också lära sig av den förflutna för att kunna upptäcka tendenser i nutid och inte göra om samma misstag (Karlsson Klas- Göran & Zander, 2009). Historieboken PunktSo gestaltar förintelsen bättre än de andra på denna punkt. Det finns en fråga i boken som handlar just om detta där eleverna ska diskutera varför man tror att vissa människor ifrågasätter förintelsen. Genom att även ställa en fråga som handlar om huruvida man tror att förintelsen kan hända igen i historieboken så kan eleverna utifrån sitt historiemedvetande reflektera över denna möjlighet (Historia PunktSO 2003:71).
Att som historieboken Historia PunktSO detaljerat skriva om hur alla mord gick till och vad som hände i gettot är ett sätt att lära eleverna om innebörden av främlingsfientlighet och vad som kan hända i nutid och i framtiden om man inte är medveten om sin historia. Genom de berättelser från överlevande som finns i boken kan man diskutera kring om detta kan hända igen med andra folkgrupper. Genom att man försöker gestalta förintelsen med berättelser från de överlevande gör att förintelsen blir med levande. Samtidigt finns en del nackdelar med berättelser. Det förflutna kan uppfattas som bara en saga, något som hände mycket långt bakåt i tiden och som inte kan hända igen. Använder man för mycket berättelser från de överlevande kan eländet bli för mycket och svårt för eleverna att ta till sig.
Det som saknas i alla tre historieböcker är att det inte finns någon direkt koppling mellan förintelsen och nutid. I historieböckerna SO-S Historia del 4 samt i historieboken Historia PunktSo finns koppling mellan förintelsen och nutid men i form av några frågor i slutet av kapitlen om förintelsen men detta historiemedvetande om kopplingen mellan dåtid och nutid nämns inte i böckerna. Denna koppling borden finnas eftersom ett av kunskapsmålen i historia är att eleverna ska kunna ha ett historiemedvetande mellan dåtid och nutid ( Skolverket, 2013; Kursplan för Historia)
32
Gestaltning av förintelsen genom historieidentitet
Historieidentitet innebär också att man ställer sig två identitetsfrågor. ”Vem är jag eller vi” och ”Vem är den eller andra? (Karlsson & Zander (2009:52). Två av tre historieböcker, SO-S Historia del 4 och Historia Punkt SO gestaltar även förintelsen ur en historieidentitet. Båda böckerna berättar att det var mycket ”vi” mot ”dom när nazisterna tog över Tyskland. De två historieböckerna lyfter fram att nazisterna liknade judarnas identitet vid råttor, att judarna var en dålig ras som störde bara genom att de fanns bland tyskarna och att de bör inte leva. Böckerna beskriver också att det var andra folkgrupper som blev mördade men i dessa två historieböckerna är förintelsen och judarna kopplade med varandra. Det är bra att dessa två böcker har judarna som centralt i förintelsen eftersom det var det största folkgrupp som blev mördad. Samtidigt är det bra att både SO-S Historia del 4, Historia Punkt SO och även Levande Historia nämnder andra folkgrupper som också blev mördade i förintelsen eftersom dessa folkgrupper inte vanligtvis diskuteras i undervisning om förintelsen.
33
Slutsats
Målet med denna litteraturanalys var att analysera hur man gestaltar förintelsen i de tre valda historieböckerna utifrån historiebruk, historiemedvetande och historieidentitet och vilken av böckerna som lämpas bäst för att använda i undervisning om förintelsen. Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen ur alla dessa tre historiskabegrepp. Dessa tre historieböcker har använt fakta för att förklara vilka som var offer och vilka som var gärningsmän, Dessa två historieböckerna har även använt fakta för att beskriva i olika årtal hur allt ledde till förintelsen och förklara hur många som dog.
Denna litteraturanalys har blivit genomfört genom att först analysera hur böckerna gestaltar processen som ledde fram till förintelsen innan själva förintelsen beskrivs. Av de tre historieböckerna är det SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO som på ett pedagogisk sätt har förklarat hur det politiska situation var i Europa och att nationalitiska strömningar och främlingsfientlighet som nazisterna förespråkade ledde fram till förintelsen Den tredje boken Levande Historia nämner inte så mycket den politiska strömningen som var under 30-talet. Detta är synd eftersom man för att kunna förstå varför förintelsen kunde äga rum så måste man sätta den i ett större sammanhang genom djupare förståelse för dåtidens värderingar i Tyskland och många andra länder i Europa under 30-talet.
Samtidigt har historieboken Levande Historia mycket fakta vilket gör att det kan vara lättare för eleverna att på ett enkelt sätt få kunskap och orsaken till förintelsen, vilka som blev mördad och hur det slutade.
Det som saknas i alla tre historieböcker är kopplingen mellan förintelsen och nutid. Denna koppling är ett av kunskapskraven i kursplan för historia för grundskolan senare år. Ingen av de tre historieböckerna har fortsatt att skriva om konsekvenserna dag av förintelsen för de överlevande. Det saknas även jämförelser med andra folkmord så att eleverna bättre kan utveckla sitt historiemedvetande.
Av de tre historieböcker som har blivit analyserat så är det HistoriaPunktSO som har försökt att gestalta förintelsen ur alla dessa tre begrepp. Denna historiebok har dels mycket fakta samt beskrivning om hur samhället och dess syn på och värderingar
34
mot judarna och beskriver kopplingen till medeltidens judeförföljelse. Genom denna koppling av judiskförföljelse under medeltiden och judiskförföljelse under 30-40-talet kan eleverna reflektera hur historia upprepar sig. Denna bok tar även upp lite om historieidentitet genom att nämnda tyskans kampang mellan ”vi” mot ”dom” och hela tiden beskriva judarna som något negativ grupp.
Denna litteraturanalys kommer att hjälpa mig i framtiden att tänka på olika faktorer som en historiebok bör ha för att vara bra vid undervisningar av förintelse för eleverna. Även om ekonomi till viss del kommer styra vilken historiebok som kommer att användas på den skola jag i framtiden kommer att jobba på så kan jag kanske ge förslag till vilken historiebok man bör köpa och vilka begrepp historieböckerna bör beskriva när man ska gestalta förintelsen.
I framtiden bör historielärarna ha en obligatorisk träff där historielärarna från olika skolor träffas för att diskutera gestaltning av förintelse i olika historieböcker som används ute på skolorna.
Till eventuell fortsatt forskning skulle man kunna analysera elevernas uppfattning om gestaltningen av förintelsen i deras lärobok. Eftersom det är eleverna som ska lära sig om historia så är det logisk att fråga de vad de tycker om deras läromedel som de använder för att bli godkänd i historia. Om eleverna inte tycker eller förstå att deras läromedel gestaltar förintelsen utifrån historiebruk, historiemedvetande eller historieidentitet som kursplan för historia vill att eleverna ska arbeta med så bör man kanske byta läromedel.
35
Referenser
Hildingson Kaj, Hildingson Lars, (2012) Levande Historia 9.Natur och Kultur. Stockholm.
Ivansson Elisabeth, Tordai Mattias (2010) SO-S Historia del 4. Serien från Liber AB. Stockholm.
Nilsson Erik, Olofsson, Uppström Rolf (2003) Historia PunktSo del3. Gleerups Uutbildning AB. Malmö.
Ammet Niklas (2011) Om Vad och hur ”må” ni berätta?- undervisning om Förintelsen och
andra folkmord. Forum för levande historia. Stockholm.
Bauer Yehuda (2000) Förintelsen i perspektiv. Natur och Kultur. Stockholm.
Bergström & Boréus (2005) Textens mening och makt. Metodbok i Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur. Lund.
Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplaga. Liber. Malmö.
Hartman Sven (2005) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur. Falun
Eliasson Per, et.al: (2010) Det är smart att använda historia i nya händelser. Historiebruk i skola och samhälle. Malmö Högskola.
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf (2009) Historia är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Studentlitteratur. Lund.
Skolverket (2012). Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/kursplaner-och- betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner 26.1.2013
Rostvall Anna &Selander Staffan (2008) Design för lärande. Norstedts Akademiska Förlag. Finland.