Vad har gjorts fram till i dag?

1967- 1973 Under utsprängningen förekom inläckande vatten på ett flertal ställen,

men mängden ansågs inte vara tillräcklig för att motivera förinjektering. När sprängningarna var klara ökade dock den inläckande vattenmängden och punktvis

efterinjektering utfördes. Då detta inte hjälpte i tillräcklig skala utfördes systematisk

efterinjektering i väggar och tak samt botteninjektering. Det finns inga relationshandlingar från injekteringarna som visar var den utförts, hur många hål som borrats eller vilket injekteringsmedel som använts. Även om vattenmängden efter

KAPITEL 6.FALL 1:TUNNELN UNDER VÅRBYTIPPEN

tillfredsställande, detta beroende på vattnets sammansättning. Då läckvattnet kom i kontakt med luft bildades ett brunt slam bestående av järnhydroxid, vilket inte kunde tillåtas sätta igen ballastuppbyggnaden. Analys visade också att vattnet var starkt aggressivt mot betong vilket befarades äventyra sprutbetongförstärkningars och injekteringars framtida beständighet, Bäckström et al. (1976).

1970- talet En ditintills obeprövad lösning valdes då– vatten skulle tappas ur berget

och alltså tas omhand redan inne i berget så att det inte kom i kontakt med luft eller konstruktioner. Borrhål utfördes i bergtak och sidor och förseddes med tättslutande manschetter för anslutning till polyetenslangar, se Fig. 6.1. Dessa anslöts till spolningsbara uppsamlingsledningar av polyetenrör som via tre inspektionsbrunnar ledde vattnet till en pumpstation. Polyetenrören och -slangarna kompletterades med en termostatstyrd elektrisk värmeanläggning för att säkerställa drift även vid kraftig kyla. Slangarna värmeisolerades som komplement också med rörskålar av mineralull och skyddsinkläddes med vit plastduk. Detta system kallas för ”Björkskogen” för sitt utseendes skull, se Fig. 6.2. Dräneringsledningar av betongrör med spolbrunnar installerades också och anslöts till samma inspektionsbrunnar som uppsamlings-ledningarna. Lösningen fungerade till en början, men efter en tid konstaterades att systemet var ur funktion på grund av igensättning och isbildning (värmeslingorna fungerar inte), Bäckström et al. (1976).

Fig. 6.1 Konstruktion för dränering av berget: Borrhål för uppsamling av läckvatten, slangar anslutna till borrhålen med manschett 0,5-1 m innanför bergytan och uppsamlingsledningar, Bäckström et al. (1976).

6.1.BAKGRUND

Fig. 6.2 Björkskogen, Brantberger et al. (2011).

1980- talet Två luftridåer baserade på termostatstyrda fläktar projekterades, men då

ljudnivån av två fläktar hade blivit för hög och det dessutom var brist på utrymme utfördes endast en luftridå, denna installerades ca 25 m från tunnelmynningen för ingående spår. Mätningar gjorda 1984 fastställde dock att endast en luftridå inte fyller tänkt funktion. En skärmvägg med dörr bedömdes eventuellt kunna stoppa det tjuvdrag som uppstod. I dag finns skärmväggar i två tvärtunnlar. Tjuvdraget skulle också kunna minskas om befintliga tätningar kring luftridån togs bort. Luftridån är i dag inte i bruk, Brantberger et al. (2011).

1990- talet Sju grundvattenrör och sex observationsrör placerades på tippen. Två

dränbrunnar borrades från ytan till tunneln avsedda för flödesmätning, Brantberger et

al. (2011).

2005- 2006 I omgångar har inventering och spolning av dräneringshålen i

Björkskogen utförts. Undersökningar av vattenkvalitet för vatten i pumpgropar och stationspumpen, samt vatten från sprickor i berg, har också genomförts, Brantberger

et al. (2011).

2006-2009 Under slutet av 2000- talet utfördes ett flertal aktiviteter, Brantberger et al. (2011):

 Tillståndsbedömning av brunnar och dräneringsledningar (slam konstaterades men funktionen bedömdes vara tillfredsställande).

 Diverse underhålls- och reparationsåtgärder. (Byte av vissa slangar, isolering och värmeslingor till dräneringshål. Lokalt har makadam bytts ut och kompletterande infästningsbultar monterats. Värmeslingorna är i dag ej i bruk då det är problem med en elcentral.)

 Mätningar av grundvattennivåer och grundvattenflöden (Vid mätning 2009 konstaterades inget flöde i brunn 1).

KAPITEL 6.FALL 1:TUNNELN UNDER VÅRBYTIPPEN

 Sammanställning av undersökningar av vattenkvalitet samt nya undersökningar av detsamma. (Samtliga analyser visar på aggressivt vatten enligt definition i BV Tunnel och Tunnel 2004. I samtliga fall är vattnet aggressivt på grund av hög ledningsförmåga. Enligt betongstandarden SS-EN 206-1 motsvarar vattnet den lägsta klassen för kemiskt angrepp, vilket medför en risk för korrosion på bultar och sprutbetongarmering (om sådan finns).)

 Upprättande av vattenbalans och bearbetning av nederbördsdata.

 Upprättande av två hydrogeologiska rapporter. Dessa resulterade i följande rekommendationer:

1. Den årliga rensningen av dräneringsbrunnarna bör fortsätta som i dag, brunnarna har önskvärd effekt.

2. Brunn 1 behöver rensspolas så att dräneringen i denna brunn kan återupptas.

3. Backventiler bör installeras/bytas ut på de pumpar som finns i pumpstation 213 Våb för att undvika tillbakarinnande vatten.

4. Ett system med dräneringsbrunnar som avleder grundvatten på ett kontrollerat sätt verkar fungera utifrån erfarenheterna av existerande dräneringsbrunnar. Möjligheterna till fler liknande brunnar eller brunnar som ligger horisontellt i jordlagren ovan bergytan bör studeras.

5. För att optimera lokalisering av dessa krävs en bättre kunskap av områdets geologi vilket kan erhållas genom geotekniska eller geofysiska fältundersökningar som till exempel Jb-sondering och seismisk undersökning.

 Rensning av dränbrunnar 2009.

 Temperaturmätningar mars 2009- september 2010. (Temperaturmätarna är i dag demonterade. Resultat och slutsatser har ännu inte redovisats.)

 Tillståndskontroll sprutbetong 2009. (Kontrollen utfördes genom bomknackning och uttag av borrkärnor. Slutsatsen var att sprutbetongens funktion var tillfredsställande med god vidhäftning mot berget. Största risken för sprutbetongens beständighet ansågs vara i partier med omfattande läckage. Vid eventuell frysning kan då stående vatten bakom betongskiktet medföra att sprutbetongens draghållfasthet överskrids, vilket i sin tur kan leda till risk för sprickbildning och därigenom läckage och nedfall av sprutbetong.)

 Årligen löpande isrondering/isknackning.

 Vartannat år spolning av dräneringsrör och slamsugning.