Aktiviteten på godstransportmarknaden går att kvantifiera med hjälp av måttet godstransportarbete. Godstransportarbetet redovisas i termer av tonkilometer och räknas ut genom att multiplicera sändningens körsträcka med sändningens godsmängd. Med en tonkilometer avses således att ett ton gods förflyttats en kilometer. Genom att följa godstransportarbetet över tid kan vi skapa oss en uppfattning om storleken på marknaden och huruvida marknaden växer eller krymper. Figuren nedan visar utvecklingen av godstransportarbetet mellan 2014 och 2018.
Figur 6: Utveckling av godstransportarbetet 2013–2017, miljarder tonkilometer.
2018 uppgick det totala godstransportarbetet till cirka 105 miljarder tonkilometer.33 På grund av ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder ska jämförelser mellan 2016–2018 och 2014–2015 göras med försiktighet.
Av figuren framgår dock att godstransportarbetet ökat över tid. Sedan 2016 har utförda tonkilometer ökat med cirka 5 procent. Mellan 2017 och 2018 har tillväxttakten dessutom tilltagit.
33 Trafikanalys 2018, Transportarbete 2000-2018.
96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106
2014 2015 2016 2017 2018
Figuren nedan visar hur stor del av godstransportarbetet som utförts med respektive trafikslag.
Figur 7: Godstransportarbete per trafikslag, andel av tonkilometer.
2018 utfördes ungefär hälften av godstransportarbetet på väg, medan sjöfarten och järnvägen stod för cirka 30 respektive 20 procent. Luftfarten stod enbart för en marginell del av godstransportarbetet. Fördelningen mellan trafikslagen varierar mellan olika segment på marknaden och
beroende på hur konkurrenskraftiga trafikslagen anses vara för den specifika sändningen. Exempelvis anses lastbilen ha konkurrensfördel när
transportavståndet mellan sändare och mottagare är kort. Om vi avgränsar oss till att enbart studera det godstransportarbete som är producerat av sändningar som är kortare än 100 kilometer, ser vi att vägtrafiken står för hela 80 procent.
Figuren nedan visar den relativa utvecklingen mellan trafikslagen sedan millennieskiftet. Observera att det på grund av ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder förekommer ett tidsseriebrott i utvecklingen av järnväg och sjöfart. Även om förändringarna är små från år till år, går det över tid att urskilja en trend där andelen godstransportarbete utfört med flyg minskar samtidigt som de andra trafikslagen ökar något. Av figuren framgår också att godstransportarbetet på väg ökat i samma takt som på järnväg. Därför är marknadsandelarna mellan dessa trafikslag i stort sett konstanta över tid.
Figur 8: Indexerad utveckling av godstransportarbete per trafikslag.
Godstransportarbetet på väg ökar således över tid. Separerar vi
godstransportarbetet och studerar körsträckan och godsmängden var för sig, ser vi att det framför allt är större godsmängder som varit drivande i
utvecklingen.
5.2.1 Utveckling av trafikarbete
Tabellen nedan beskriver utvecklingen av trafikarbetet i termer av antal fordon som varit i trafik någon gång under året, total körsträcka och genomsnittlig körsträcka. Något som bör beaktas är att körsträckorna skattats utifrån mätarställningsuppgifter och därför både inkluderar in- och utrikessändningar.
Utveckling av trafikarbete 2014–2018 för lastbil.
Indikator 2014 2015 2016 2017 2018 2014–
2018 Antal fordon 97 364 97 469 98 746 100 223 101 715 4,5 %
Körsträcka (i miljoner mil) 402 403 409 417 421 4,7 %
Genomsnittlig körsträcka (i mil) 4 125 4 136 4 139 4 163 4 139 0,3 % Källa: Trafikanalys
2018 uppgick den totala körsträckan till cirka 421 miljoner mil, vilket är en ökning med 4,7 procent sedan 2014. Under samma tidsperiod ökade antalet fordon i drift någon gång under året med 4,5 procent och den genomsnittliga körsträckan med 0,3 procent. Utifrån de siffror som presenteras i tabellen kan vi konstatera att fler lastbilar vistas ute på vägarna och att de i
genomsnitt används i något större utsträckning än fem år tidigare. Värt att notera är att det först är de senaste åren som den totala körsträckan tilltagit
0 20 40 60 80 100 120 140
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Vägtrafik Järnväg Sjöfart Luftfart
snabbare än antalet fordon. Studerar vi utvecklingen under ett längre tidsintervall ser vi i stället att den totala och genomsnittliga körsträckan minskat. Som högst, år 2008, uppgick den genomsnittliga körsträckan till 4 648 mil, alltså 12 procent högre än 2018.
5.2.2 Utveckling av ekonomiska nyckeltal
I slutet av 2018 fanns 16 926 företag med tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik på väg. Det är i stort sett lika många som året innan, men 2procent färre än fem år tidigare. Av dessa är 61 procent är aktiebolag.
Resterande 39 procent utgörs huvudsakligen av enskilda näringsidkare men även handelsbolag, kommanditbolag och filialer till utländska företag. Mätt i antalet anställda är majoriteten av företagen småskaliga: 42 procent bedrivs som enmansföretag, 39 procent har en till fyra anställda, medan enbart 0,4 procent har fler än 100 anställda. Faktum är att 75 procent faller inom ramen för definition av mikroföretag; det vill säga att de har färre än tio anställda och en omsättning lägre än två miljoner euro.
Sedan ett antal år tillbaka går det att observera en förskjutning på
marknaden och en koncentration mot allt större företagsenheter. De senaste fem åren har det genomsnittliga antalet fordon per tillstånd ökat från 3,9 till 4,6.
Tabellen nedan visar den ekonomiska utvecklingen i termer av omsättning, rörelsemarginal och soliditeten mellan 2013 och 2017. Motsvarande siffror för 2018 är ännu inte helt tillgängliga och kommer därför inte att redovisas.
Vid tolkning av siffrorna bör man ta hänsyn till att de ekonomiska
förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delmarknader. De nyckeltal som presenteras speglar därför nödvändigtvis inte den ekonomiska verkligheten i alla delar av branschen fullt ut.
Utveckling av ekonomiska nyckeltal för åkerier 2013–2017. Medianvärden.
Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017
Omsättning (tusen kronor) 5 422 5 630 5 561 5 509 5 747
Rörelsemarginal (%) 3,3 4,1 4,5 4,3 4,0
Soliditet (%) 34,0 35,7 36,5 35,9 35,2
Källa: Bisnode
Det faktum att den totala omsättningen såväl som medianen av
omsättningen, rörelsemarginalen och soliditeten ökat under den senaste femårsperioden pekar på att marknaden vuxit och att branschens finansiella hälsa stärkts. Det är en utveckling som är i linje med att efterfrågan på lastbilstransporter också ökat under tidsperioden. Vi ser därtill att
Troliga förklaringar till den observerade utvecklingen går bland annat att finna i konsolideringen av marknaden, de förhållandevis låga
drivmedelspriserna och den starka konjunkturen.
Även om utvecklingen går åt rätt håll, bör man beakta att lönsamheten är låg jämfört med många andra branscher. 2017 uppgick den genomsnittliga lönsamheten i näringslivet till 7 procent. Enbart en femtedel av
åkeriföretagen redovisade högre lönsamhet än detta. Vidare finns det – på grund av stigande drivmedelspriser och en avtagande konjunktur –
anledning att tro att lönsamheten kan vika ytterligare i framtiden.
5.2.3 Statistik om tillstånd för yrkesmässiga godstransporter 2017–
2018
2017 2018
Inkomna ansökningar om tillstånd34 1 267 1 535
Utfärdade tillstånd 1 109 1 027
Utfärdade gemenskapstillstånd 244 319
Antal händelsebaserade tillsyner35 465 522 Återkallelse på egen begäran/saknar
etablering
890 741
Antal olämplighetsförkarade trafikansvariga
24 46
Återkallelse på grund av förlorat gott anseende
15 37
Återkallelse på grund av saknar yrkeskunnande
30 46
Antal tillståndshavare 2018-12-31 16 800 16 769