Goffman undersökte hur människor presenterar sig själva i vardagliga situationer. Han menar att det sker en slags kontroll över att människan behärskar sig och ser sig själva genom att studera hur andra upplever hen. Människan upplyser andra om sig själv, om vem hen är och vilka förutsättningar och hen har. Med detta menar Goffman att människan ingår i en slags minimerad scen där publiken är de människor hen konfronterar och att människor anpassar sig för situationen.67 Att människan träffas på ett speciellt ställe, de som har ett visst intresse. Människan har där ett större förtroende.
Människan har enligt Goffman två sätt att uttrycka sig, en uttrycksförmåga när människan sänder ut som symboler i kommunikationen med andra och i uttryck som hen överför i själva aktiviteten som påvisar vilka skäl människan har i sina handlingar. När det sker en
direktkontakt skapar människan löften. Människan definierar situationen och vill med sättet att vara ha en kontroll på hur andra bemöter henne. Att popularitet bestäms på att du är populär redan från början att andra vill kontakta dig och vissa ser att du är populär vilket i sin tur medför att du blir mer populär menar Waller genom Goffman.68
Goffman menar även att människan förbereder sitt sätt att vara att hen så att säga förbereder sig för en kommunikation att t.ex. inta ett fint sätt att bete sig inför ett möte med andra, att visa sig från en bättre dager. Alla personer i ett möte har en uppfattning om hur ett möte ska gå till och rättar sig i interaktionens stund för tillfället som Goffman kallar för ”preliminärt fungerande enighet”.69 Däremot menar Goffman att när människor möte sina närmaste vänner finns det en annan slags upprättning av enighet som påvisas som omsorg och ömsesidig respekt för varandra. I nya situationer där auktoriteter infinner sig så vill de redan från början visa att de har en bestämmande roll för att inte bli nedtrampade eller få en sämre roll i en
65 Becker, 2006, s.71-72 66 Becker, 2006, s.39 67 Goffman, 2009, s.9-11 68 Goffman, 2009, s.12-14 69 Goffman, 2009, s.18
27
situation. Människan förväntas att bete sig på ett sätt och förväntar sig att bli behandlad på ett sätt som hen anser sig vara befogad. Individen måste därför även handla efter de egenskaper som hen har påvisat sig att ha som förklarar att människan vill vara försiktig med att inte förstöra definitionen av situationen i onödan som blir ett slags beskyddande sätt att vara för att behålla stämningen. Goffman menar vidare på att människans medvetenhet om stundens angelägenheter är betydelsefullt om en grupp ska fortsätta att bistå, att människans egna krav på gruppen formuleras för att passa normen och de krav som gruppen har bildat, de har en ömsesidighet.70
I situationen ingår även att alla intar en roll som är knuten till situationen. Denna roll tar människan i olika situationer för att uppnå syften i de flesta fall för en ömsesidig relation men även i vissa fall cyniskt att för eget behag visa sig vara en bluff, att även sedan försöka bevisa detta med att påstå att det är t.ex. för samhällets skull.71 Goffman menar att människan genom kommunikation gör anspråk på egenskaper som hen vill att den andre ska godta. Han menar på att det handlar om att människor lär sig genom att se hur andra gör och tar efter, att det sker en socialisering där krav och rutiner som finns för att en människa ska formas och lämpa sig för samhället. I en tillämpning menar Cooleys genom Goffman att människan visar sig i de flesta fall vara en aning bättre än i verkligheten för att den som starkt tror på detta kommer att falla in i en idealisering av denna tro och troligtvis kommer att hamna där.72 Han menar även på att människan visar sig gärna från en bättre dager för att nå en idealnorm i samhället, att t.ex. påvisas att endast inneha dyra saker medan de billiga har gömts undan för gästen. Människan anpassar sig för de situationer hen utsätts för där t.ex. vissa situationer innebär att människan inte hälsar på varandra och är trevliga som t.ex. på en busshållsplats men däremot vill människan i de flesta fall bli ihågkommen. Ihågkommen i oväntade situationer där exempelvis gamla studievänner dyker upp som du helt har glömt bort vilka de är och för att upprätthålla situationen som normal låtsas du att komma ihåg personen.73
Goffman menar även att människan måste vara beredd på att små misstag i situationer kan göra att verkligheten ser annorlunda ut för en annan part. Att det i en kommunikation och i verkliga händelser sker missöden pga. av att t.ex. vissa normer följs punktligt där någon annan tycker att det är bagateller som skulle kunna resultera i missförstånd. Tack vare social
disciplin lär sig människan att bära på en mask som antyder de olika rollerna hen tar i olika situationer.74 Människan gör anspråk på att vara någon, att inneha en social roll menar Goffman, att inta en vän roll finns det inga egentligen strikta regler över, men om en person skall ingå i en speciell grupp kan det krävas ett godkännande från övriga i gruppen. Han menar även att populariteter inom vad som anses vara en norm i t.ex. ett utseende skiftar att det inte är bestående.75
70 Goffman, 2009, s.20-23 71 Goffman, 2009, s.26 72 Goffman, 2009, s.36-39 73 Goffman, 2009, s.50 74 Goffman, 2009, s.55-56 75 Goffman, 2009, s.59-60
28
Människan ställer upp för varandra för att rädda den andres mening fast den var felaktig. Goffman menar om människan ingår i ett team så innehar de i flesta fall tre olika kännetecken som lojalitet, disciplin och försiktighet gentemot sina medlemmar.76 Däremot så kan ett framträdande som visar sig vara av dålig dager ha påföljder som visas i människans
personlighet, interaktionen och i den sociala strukturen som är ett resultat av händelsen. Vissa händelser kan vara störande för andra där exempelvis skämt som inte är passande som kan uppdagas när en person går ur sin roll, men som Goffman dock menar är tillåtet ibland när de inom gruppen visar tilliten till varandra.77 Roller kan även vara ombytta att inta en annan roll än den som människan har för vana att inta eller att någon spelar dubbelroller som ofta sker i fängelser enligt Goffman.78 I vissa lägen menar han även att människan identifierar en annan människa genom de syften som en själv har.79
Vidare menar Goffman att människan behandlar de frånvarande på ett annorlunda sätt t.ex. på restaurangen där kunderna servas respektfullt inne i restaurangen medan personalen kan svära över någon kund bakom kulisserna. Han menar på att det sker hemligheter bakom alla
kulisser. Däremot i de flesta fall så projicerar människan uppfattningar om varandra som är godtagbara för att upprätthålla humöret i situationen för bådas välmening.80 Det som även kan hända är ett underkastande sätt, då när människan handskas med en fiende och låtsas att hen inte finns. Uppror kan även infinna sig menar Goffman bland människor i samhället när vissa definierar situationer och menar på att status symboler inte ska användas av alla då de menar att effekten på lyx på något vis skulle minska för dem som har detta som sin vardag.81