storleken, oftast med tre eller fyra år mellan topparna 2001, 2004, 2007 och 2011.
Birger Hörnfeldt, Sveriges lantbruksuniversitet
FOTO: ROLF SEGERSTEDT
Till sorkarna räknas även lämlar. Generellt kan man säga att skogssork, gråsiding, åkersork och fjällämmel är de vanligaste och viktigaste arterna i fjälltrakterna, till exempel som föda åt rovfåglar.
FAKTA:
Övervakning av smågnagare
Variationen i smågnagarnas bestånd följs i Västerbottensfjällen (Ammar- näs) sedan 1995 (utom 1999– 2000), i Jämtlandsfjällen (Vålådalen/ Ljungdalen) och i Norrbottensfjäl- len (Stora Sjöfallet) sedan 2001. Övervakningen görs på uppdrag av Naturvårdsverket och länsstyrel- serna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Mätningarna görs med slagfällefångst på för- respektive sensommaren inom fasta provytor (100x100m) längs höjdgradienter genom barrskog, fjällbjörkskog och upp på fjällheden. Slagfällor används eftersom smågnagarna sparas i Miljöprovbanken, för att man även ska kunna följa hur förekomst av miljögifter och sjukdomsalstrande organismer varierar i djuren. Femtio fällor sätts ut per provyta under tre nätter, vilket ger en fångstinsats om 150 fällnätter och totalt cirka 6 600, 6 150 respektive 6 200 fällnätter i de tre områdena per tillfälle. Relativ beståndstäthet för respektive art ut- trycks med ett fångstindex som antal fångade individer per 100 fällnätter. I Västerbottens skogsland (Vindeln) närmare kusten görs motsvarande mätningar inom ett 10x10 mil stort rutnät under vår och höst sedan hösten 1971, med totalt cirka 8 450 fällnätter per fångsttillfälle.
Från senare delen av 1980-talet fram till millenieskiftet rådde en ”sorkcykel-depression” över stora områden i norra Europa. Generellt dämpades smågnagarcyklerna både i fjällområdena och i skogs- landet. Då varierade sorkarna nästan bara säsongsmässigt i antal, med minskningar under vintern som ofta var så stora att de ”åt upp” ökningarna under sommaren innan. Detta förhindrade den nor- malt stegvisa uppbyggnaden av cyklerna med allt högre vårtätheter, vilket innebar att de riktigt höga topparna försvann och bestånden förblev på en låg nivå, särskilt på våren. Det fick konsekvenser inte bara för sorkarna själva utan givetvis också för de rovdjur som livnärde sig på sork, exempelvis fjällräv och sannolikt flera ugglearter.
Sorkcykeldepressionen har kun- nat följas i skogslandet, men missa- des nästan av miljöövervakningen i fjällen eftersom mätningarna star- tade mycket senare där. Men den framgick ändå tydligt i den korta observationsserien från mitten av 1990-talet i Västerbottensfjällen. Störningen i populationsdynami- ken där såg väldigt likartad ut för
Gråsidingen gynnas av att det finns blockmarker i landskapet som ger skydd mot framför allt ugglor och rovfåglar.
FOTO: ROLF SEGERSTEDT
FIGUR 1. Fångstindex (antal fångade individer per art) för gråsiding och åkersork i fjällen
1995–2014 och i skogslandet 1971–2014, i Västerbotten. Pilarna markerar en period med säsongsmässig dynamik i fjällen i slutet på 1990-talet och början på en liknande period i skogslandet från ungefär mitten på 1980-talet.
Gråsiding och åkersork i Västerbottensfjällen
12 10 8 6 4 2 0 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 12 10 8 6 4 2 0
a) Gråsiding, Myodes rufocanus fjällen (Ammarnäs) 1995–2014
b) Gråsiding, Myodes rufocanus inlandet (Vindeln) 1971–2014
c) Åkersork, Microtus agrestis fjällen (Ammarnäs) 1995–2014 d) Åkersork,Microtus agrestis (Vindeln) 1971–2014 Fångstindex Fångstindex Fångstindex Fångstindex 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
gråsiding och åkersork och även för övriga sorkar.
MILDA VINTRAR FÖRSTÖR
De observerade kraftiga minskning- arna under vintern sammanföll med en längre period av milda vintrar. Därför är det troligt att omväxlande tö- och frysperioder gjorde att själva
LÄSTIPS:
Cornulier, T., Yoccoz, N.G., Bretag- nolle, V., Brommer, J.E., Butet, A., Ecke, F., Elston, D.A., Framstad, E., Henttonen, H., Hörnfeldt, B., Huitu, O., Imholt, C., Ims, R.A., Jacob, J., Jędrzejewska, B., Millon, A., Petty, S.J., Pietiäinen, H., Tkadlec, E., Zub, K., Lambin, X. 2013. Europe-
wide dampening of population cycles in keystone herbivores.
Science 340: 63-66.
Ecke, F., Christensen, P., Rentz, R., Nilsson, M., Sandström, P. and Hörn- feldt, B. 2010. Landscape structure
and the long-term decline of cyclic grey-sided voles in Fennoscandia.
Landscape Ecology 25: 551-560. Hörnfeldt, B. 2004. Long-term
decline in numbers of cyclic voles in boreal Sweden: analysis and pre- sentation of hypotheses. Oikos 107:
376-392.
Magnusson, M. 2015. Cyclic voles
and Puumala hantavirus in a chan- ging boreal landscape. Doktorsav-
handling vid Sveriges lantbruksuni- versitet, Umeå. Miljöövervakning av smågnagare.
www.slu.se, sök på Miljöövervakning av smågnagare.
SKOG & MARK 2015 37
Till sorkarna räknas även lämlar. Generellt kan man säga att skogssork, gråsiding, åkersork och fjällämmel är de vanligaste och viktigaste arterna i fjälltrakterna, till exempel som föda åt rovfåglar.
FOTO: ROLF SEGERSTEDT
Fjällämmel i Västerbottens-, Norrbottens- och Jämtlandsfjällen
snötäcket och utrymmet mellan snön och marken, där sorkarna håller till, påverkades negativt och inte erbjöd bra skydd under vintern. SKOGSBRUKET PÅVERKAR
Nere i skogslandet närmare kusten är gråsidingen fortfarande långt ifrån 1970-talets beståndstätheter. Här antas det intensiva skogsbruket ha bidragit till artens minskning och fortsatt låga tätheter. Avverk- ning och fragmentering av äldre skog har i många fall skurit av kontakten med de blockmarker som är så viktiga för arten. Block- markerna skyddar sannolikt grå- sidingen mot framför allt ugglor och dagrovfåglar och bidrar på så sätt till sorkarnas överlevnad och
möjligheten för populationen att återhämta sig.
SORKARNAS ÅTERKOMST Från ungefär år 2000 har smågna- gardynamiken återgått till tyd- liga cykler både för gråsiding och åkersork i Västerbottensfjällen. Det här gäller också i övriga fjällen, även om det efter återhämtningen har synts tecken på ”störande” vinternedgångar för gråsiding och åkersork i Norrbottensfjällen och för åkersork även i Jämtlandsfjällen.
Sorkcykeln 2009–2012 var generellt mycket stark, även för fjällämmel, och 2011 var det läm- melår i både Västerbottens- och Jämtlandsfjällen. Däremot hade Norrbottensfjällen då bara måttligt
med lämlar, men där fanns istället desto fler år 2001.
Med tanke på sorkcyklernas åter- komst i fjällen sedan millennieskif- tet och deras stora betydelse för den biologiska mångfalden av exempelvis rovdjur som fjällräv, är slutsatsen att detta bidrar till miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. I perspektivet av fortsatt varmare klimat med mildare vintrar finns å andra sidan risk för en snabb återgång till den situation som rådde på 1990-talet med endast säsongsmässig dynamik och uteblivna sorkcykler.
Birger Hörnfeldt
Sveriges lantbruksuniversitet birger.hornfeldt@slu.se
FIGUR 2. Fångstindex för fjällämmel i Västerbottensfjällen 1995–2014, Norrbottens- och Jämtlandsfjällen 2001–2014. Pilen markerar
en period i slutet på 1990-talet med typisk, säsongsmässig dynamik i Västerbottensfjällen.
FAKTA: Sorkcykler
Sorkbestånden kan variera kraftigt i cykler, och fram till och med 1970- talet var höga toppar i cyklerna van- liga i fjällen och de nordliga skogs- områdena. Detta gynnade inte minst ugglor, rovfåglar och rovdägg-djur med sorkar som basföda. Sorkarnas betydelse för rovdjurens fortplantning gör att rovdjurens beståndsvariationer följer hack i häl på sorkcyklerna. Cyklerna har ofta tre eller fyra år mellan topparna, ibland längre i fjällen. Med glesare mellanrum leder en del cykler till så kallade lämmelår.
8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 Fångstindex Fångstindex Fångstindex 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970
a) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, AC-län 1995 – 2014
b) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, BD-län 2001-14
c) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, Z-län 2001-14 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 Fångstindex Fångstindex Fångstindex 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970
a) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, AC-län 1995 – 2014
b) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, BD-län 2001-14
c) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, Z-län 2001-14 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 Fångstindex Fångstindex Fångstindex 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970
a) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, AC-län 1995 – 2014
b) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, BD-län 2001-14
c) Fjällämmel, Lemmus lemmus fjällen, Z-län 2001-14 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 2020 2015 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970