Gr¨ anssnittsdesign

Nedan f¨oljer en beskrivning av implementationen av ˚aterkoppling baserat p˚a teori om gr¨anssnittsdesign.

5.2.1 ˚Aterkoppling

F¨or att f¨orse anv¨andaren med feedback p˚a handlingar implementerades tre olika funktioner. Under den tid som en f¨orfr˚agan till servern bearbetades s¨anktes opaciteten hos textf¨altet och en laddningssymbol uppvisades f¨or att f¨ormedla till anv¨andaren att en analys ¨ar p˚ag˚aende, n˚agot som var specificerat under krav 2.7. Detta implementerades enligt teori om att f¨orse anv¨andaren med ˚aterkoppling

En laddningssymbol f¨ormedlar d¨armed systemets status till anv¨andaren och undviker att anv¨andaren f¨ors¨oker skicka ytterligare en f¨orfr˚agan till servern.

I de fall d˚a f¨orfr˚agan till servern var lyckad uppvisades positiv ˚aterkoppling till anv¨andaren. Detta f¨ormedlades genom en att en gr¨on ruta uppvisades med en beskrivande text, exempelvis ”Texten ¨ar f¨orenklad”. Denna ˚aterkoppling gavs direkt efter att en f¨orfr˚agan till servern gett ¨onskv¨ard repsons. Rutan uppvi- sades genom en animering d¨ar opaciteten gick fr˚an 0 till 100 procent ¨over 800 millisekunder. Efter 1200 millisekunder f¨orsvann rutan genom samma typ av ani- mering. Denna animering implementerades f¨or att ge ˚aterkopplingen en naturlig f¨ordr¨ojning. Att f¨orse anv¨andaren med ˚aterkoppling p˚a en utf¨ord handling var inte inkluderat som ett krav i kravspecifikationen men valdes att implemente- ras f¨or att undvika att anv¨andaren skickar upprepande f¨orfr˚agningar till servern i on¨odan. D˚a en f¨orfr˚agan till servern inte kunde utf¨oras och s˚aledes inte var lyckad uppvisades ˚aterkoppling till anv¨andaren p˚a samma s¨att fast med en r¨od ruta och texten ”N˚agonting gick fel”, se Figur 4.

(a) Positiv ˚aterkoppling (b) Negativ ˚aterkoppling

Figur 4: Positiv och negativ ˚aterkoppling p˚a anv¨andarens handlingar d¨ar en f¨orfr˚agan skickas till servern

6

Test

F¨or att unders¨oka om den nya implementationen av Friendlyreader fungerar enligt vad som var angivet i kravspecifikationen utf¨ordes tester f¨or att s¨akerst¨alla systemets funktionalitet.

6.1

Metod

Dynamiska tester utf¨ordes f¨or att kvalitetss¨akra funktionaliteten hos Friendly- reader. D˚a fokus genom detta arbete har varit riktat mot funktionalitet och inte mot design s˚a valdes denna typ av testteknik f¨or att n¨arma sig en optimal test- niv˚a. De typer av tester som utf¨ordes var positiva tester, negativa tester samt test av tillst˚ands¨overg˚angar. D˚a stor del av implementationen fokuserat p˚a sam- verkan av de viktigaste funktionerna utf¨ordes test av tillst˚ands¨overg˚angar som ett komplement till resterande tester. F¨or de positiva samt negativa testerna anv¨andes testfall som tillv¨agag˚angss¨att, detta ¨ar det mest f¨orekommande s¨att att utf¨ora dynamiska tester. Vid test av tillst˚ands¨overg˚angar var en utformad tillst˚andstabell utg˚angspunkten f¨or testerna.

Vanligtvis identifieras risker med testarbetet och en utf¨orlig testplan och strategi utarbetas men d˚a den nya implementationen av Friendlyreader inte ¨ar lanserad i nul¨aget och inte ¨ar s¨arskilt omfattande ignorerades detta och test- arbetet utgick enbart fr˚an testfall. I de framtagna testfallen f¨or Friendlyreader inkluderades kravreferens f¨or att identifiera vilket eller vilka krav som unders¨oks vid varje testfall. De angivna teststegen i respektive testfall f¨or Friendlyreader utformades utan f¨orv¨antat resultat, detta ans˚ags inte n¨odv¨andigt d˚a testfallen inte var s¨arskilt komplexa eller tidskr¨avande.

Den testdata som var framtagen f¨or testerna kom fr˚an Wikipedia. De krav som fanns f¨or testdata var att den beh¨ovde minst inneh˚alla 10 meningar samt vara en text med riktigt inneh˚all, inte p˚ahittade ord, f¨or att analyser skul- le fungera. Detta f¨or att exempelvis identifiera synonymer. Den testdata som anv¨andes inneh¨oll 13 meningar och behandlade ¨amnet kognitionsvetenskap. De testfall som inte fick ett f¨orv¨antat resultat dokumenterades i en felrapport.

Genomf¨orandet av testerna utgick fr˚an en utformad testspecifikation, se Bi- laga B.

6.2

Resultat

Nedan f¨oljer resultatet fr˚an genomf¨orandet av testerna, se Tabell 8. I tabellen anges resultatet ”OK” om det f¨orv¨antade resultatet st¨amde ¨overens med det verkliga och resultatet ”Ej OK” om det inte st¨amde ¨overens.

Tabell 8: Resultat fr˚an testfall ID Resultat TF-01 OK TF-02 OK TF-03 OK TF-04 OK TF-05 OK TF-06 OK TF-07 OK TF-08 OK TF-09 OK TF-09 OK TF-10 OK TF-11 OK TF-12 OK TF-13 OK TF-14 OK TF-15 Ej OK TF-16 Ej OK TF-17 Ej OK TF-18 OK T ¨O-01 OK T ¨O-02 OK T ¨O-03 OK T ¨O-04 OK T ¨O-06 OK T ¨O-06 OK

Som tabellen visar s˚a st¨amde det f¨orv¨antade resultatet ¨overens med det verk- liga resultatet f¨or majoriteten av testfallen. De testfall som inte fick resultatet OK var TF-15, TF-16 samt TF-17. Testfallen syftade att unders¨oka om imple- mentationen uppfyllde krav 15, 15.1, 15.2. Dessa krav behandlade f¨or¨andring av textens bredd samt anv¨andningen av l¨aslinjalen. F¨or att se felbeskrivning av testfallen som inte lyckades se felrapporten, Bilaga C.

7

Diskussion

Syftet med detta arbete har varit att identifiera vilken funktionalitet som ef- terfr˚agas fr˚an personer med l¨as- och skrivsv˚arigheter och implementera detta i Friendlyreader f¨or att sedan s¨akerst¨alla att funktionaliteten fungerar som den ska. I detta avsnitt diskuteras resultatet fr˚an arbetets tre olika faser; f¨orstudie, implementation och test. ¨Aven rekommendationer f¨or framtida arbete presen- teras.

7.1

F¨orstudie

Under genomf¨orandet av kravinsamlingen blev det tydligt att de behov som anv¨andarna uppvisat fr¨amst har fokus p˚a det grafiska, n¨ar det finns flera spr˚ak- teknologiska metoder att ta hj¨alp av men som de inte uttrycker lika starkt behov av. Detta kan bero p˚a att de inte ¨ar medvetna om att denna typ av teknologi finns tillg¨anglig. De flesta verktyg som finns tillg¨angliga idag f¨or att underl¨atta l¨asning av text har fokus p˚a grafiska anpassningar eller att f˚a texten uppl¨ast, vilket kan inneb¨ara att dessa personer inte kommit i kontakt med ett verktyg baserat p˚a spr˚akteknologiska funktioner. Som tidigare presenterat i av- snitt 3.1.1 ¨ar en stor felk¨alla vid utveckling av IT-system kraven inkluderade i kravspecifikationen. Det kan bero p˚a flera olika anledningar, exempelvis att fel personer deltar i kravinsamlingen. Trots att de personer som exempelvis delta- git i projektet Begriplig text ¨ar inkluderade i verktygets m˚algrupper s˚a ¨ar dessa m˚algrupper s˚a breda att det ¨ar sv˚art att samla in krav f¨or samtligas behov. ¨Ar dessutom dessa individer inte medvetna om de m¨ojligheter som spr˚akteknologi kan medf¨ora ¨ar det sv˚art att efterfr˚aga n˚agonting man inte vet existerar. Av just denna anledningen vill jag belysa betydelsen av det fokus som detta arbete har haft.

En av de fr¨amsta utg˚angspunkterna f¨or f¨orstudien var interna rapporter och studier. Detta kan medf¨ora viss problematik d˚a samtliga rapporter inte ¨

ar publicerade vilket g¨or f¨orstudien sv˚ar att replikera. Eftersom att de studier som utf¨orts specifikt unders¨okt TeCST och Friendlyreader kan dess resultat ¨

aven vara sv˚ara att generalisera i ett st¨orre perspektiv. Detta beh¨over dock inte enbart ses som en nackdel. D˚a stor del av kravinsamlingen grundat sig i dessa studier som ¨ar utf¨orda f¨or projektet DigInclude ¨ar dess resultat h¨ogst relevant f¨or just detta arbete och med stor s¨akerhet ¨ar studiernas resultat applicerbart p˚a Friendlyreader.

Tre av de krav som identifierades under kravinsamlingen kom fr˚an kart- l¨aggning av funktionalitetens hos TeCST. Utav dessa tre krav implementerades det som prioriterades som skall-krav, 6. Anv¨andaren skall kunna f¨orenkla texten p˚a olika s¨att. D˚a TeCST har som tidigare n¨amnt har en annan m˚algrupp ¨an Friendlyreader och denna funktionalitet som nu finns implementerad hos Fri-

text. Det material som anv¨andes i kravinsamlingen var resultatet fr˚an projektet Begriplig Text (Hedberg m. fl., 2018). Resultatet fr˚an projektet var mycket givande och gav upphov till flertalet krav. Projektet ¨ar finansierat av Arvsfonden och trots att de inte bedriver forskning s˚a uppmanar de forskare att anv¨anda deras material. De har samlat in kunskap och erfarenheter fr˚an personer med kognitiva sv˚arigheter och har haft ett stort antal deltagare i projektet. Av den anledningen anser jag att resultatet ¨ar h¨ogst v¨asentligt f¨or detta arbete. Trots att materialet fr˚an Begriplig text var givande i detta arbete hade en st¨orre m¨angd externa rapporter och artiklar kunnat ge upphov till fler krav som fanns grundande i vetenskap och forskning. Till framtida utveckling av Friendlyreader skulle detta rekommenderas att unders¨oka mer utf¨orligt.

Syftet med kravinsamlingen f¨or detta arbete var att kartl¨agga vad som b¨or vara inkluderat i l¨asverktyget Friendlyreader. Flera krav omfattade funktio- nalitet som inte fanns implementerat i Friendlyreader sedan tidigare och att unders¨oka hur dessa upplevs vore mycket intressant. M˚alet med kravanalysen var att den skulle resultera i en v¨alutformad kravspecifikation d¨ar kraven var prioriterade samt utformade p˚a ett s˚adant s¨att att de inte kunde misstolkas. Under implementationsarbetet upplevdes inga problem med formuleringen av kraven och inga missf¨orst˚and uppstod. D˚a kravspecifikationen skapades och im- plementationen utf¨ordes av samma individ ¨ar detta en m¨ojlig anledning till varf¨or arbetet kunde fortg˚a utan problematik eller missf¨orst˚and n¨ar det g¨allde kravspecifikationen.

7.2

Implementation

Flera av de krav som fanns inkluderade i kravspecifikationen var baserade p˚a funktionalitet som fanns implementerad i den d˚avarande versionen av Friend- lyreader och detta innebar att en del kod kunde bevaras. Detta underl¨attade implementationsarbetet och sparade tid som ist¨allet utnyttjades till att imple- mentera ny funktionalitet hos verktyget.

Under implementationen av kraven identifierades problematiken med att funktionerna att sammanfatta, f¨orenkla text och visa synonymer inte var sam- verkande. Att utf¨orde denna implementering var inte inkluderat i kravspeci- fikationen men ans˚ags som h¨ogst relevant att utf¨ora f¨or att skapa ett flexi- belt verktyg som till˚ater anv¨andaren att utf¨ora flera f¨or¨andringar av samma text. Det ¨ar inte ovanligt att nya krav identifieras under ett utvecklingsarbe- te (Wiktorin, 2018). N˚agot som inneb¨ar att det inte ¨ar osannolikt att krav p˚a f¨orb¨attringsarbete uppenbarat sig under denna process. Utf¨ora denna imple- mentation ut¨okade omfattningen av utvecklingsarbetet och prioritering av vilka krav som skulle implementeras var n¨odv¨andigt. Beslutet togs att fokusera p˚a de krav som var prioriterade som skall-krav och l˚ata b¨or-kraven f¨ordr¨ojas till n¨asta utvecklingsperiod av verktyget. Enligt Wiktorin (2018) ¨ar det vanligt att cirka 20 procent av de inledande kraven f¨ordr¨ojs till n¨asta version. Att samtliga krav inte implementerades b¨or d¨armed inte anses negativt utan snarare i linje med hur utveckling av IT-system vanligtvis sker. Av totalt 32 krav i kravspecifika- tionen f¨ordr¨ojdes 5 krav vilket motsvarar cirka 15 %.

Den samverkande funktionaliteten inneb¨ar att m¨ojligheten att ˚angra senaste handling b¨or implementeras f¨or hela verktyget likt det gjordes f¨or synonymer. I kravspecifikationen inkluderades inte detta d˚a en handling kunde ˚angras ge- nom att ˚aterst¨alla texten till dess ursprungliga form d˚a funktionaliteten initialt var t¨ankt att utg˚a fr˚an originaltexten. D˚a funktionaliteten valdes att imple- menteras samverkande kan textens inneh˚all f¨or¨andras p˚a flertalet olika s¨att. Att implementera en tillst˚andsmaskin som h˚aller reda p˚a textens olika versioner f¨or samtliga funktioner hos verktyget m¨ojligg¨or att anv¨andaren kan ˚angra en hand- ling, oavsett om det ¨ar utbytet av en synonym eller att texten har f¨orenklats fr˚an passiv till aktiv form. Detta b¨or utf¨oras i kommande utvecklingsarbete.

Varje g˚ang anv¨andaren v¨aljer att utf¨ora en handling d¨ar funktionaliteten finns p˚a serversidan kommer en f¨orfr˚agan att skickas. I vissa fall ¨ar s˚adana f¨orfr˚agningar on¨odiga om informationen redan finns p˚a klientsidan, exempel p˚a ett s˚adant fall vore om anv¨andaren v¨aljer att utf¨ora samma funktion tv˚a g˚anger efter varandra, resultatet fr˚an servern kommer d˚a inte g¨ora n˚agon f¨or¨andring hos gr¨anssnittet. I denna implementation finns det ingen funktion som h˚aller koll p˚a textens tillst˚and och om den efterfr˚agade informationen redan finns p˚a klientsidan, n˚agot som inneb¨ar att tidskr¨avande f¨orfr˚agningar kan skickas till servern i on¨odan.

7.3

Test

Majoriteten av de utformade testfallen fick resultatet OK under testerna. En anledning till detta kan vara att flertalet av kraven inkluderade i kravspecifi- kationen var beroende av varandra. Under implementationen uppenbarade det sig att det var f¨ordelaktigt om stor del funktionaliteteten var samverkande och detta resulterade i att en ¨annu st¨orre del av kraven blev beroende av varandra och dessa testades successivt under utvecklingsarbetet. F¨or att funktionaliteten skulle fungera samverkande var f¨oruts¨attningen att funktionaliteten fungerade enskilt initialt. Justeringar hos implementationen av funktionerna var n¨odv¨andig f¨or att g¨ora dem samverkande och f¨or att unders¨oka att implementationen av samverkan var lyckad unders¨oktes detta direkt i gr¨anssnittet.

De testfall som inte fick ett godk¨ant resultatet var TF-15, TF-16 och TF-17 som ¨amnade att testa l¨aslinjalen samt justering av textens bredd. M¨ojligheten att justera bredden ¨ar en grafisk anpassning av texten som ¨overf¨orts fr˚an den ti- digare implementationen av Friendlyreader. D˚a var texten centrerad av sk¨armen och kunde expandera till b˚ada sidor. Procenttalen som uppvisas i menyn f¨or gra- fiska anpassningar symboliserade d˚a mest sannolikt sk¨armbredden och ¨ar inte lika representativt i det nya gr¨anssnittet. Det fr¨amsta problemet ¨ar att textens bredd inte b¨or g˚a att ¨oka initialt d˚a texten t¨acker hela textf¨altet. Bredden b¨or g˚a att minska till en angiven bredd och sedan ¨oka f¨or att ˚aterg˚a till maxbredden. Bredden b¨or inte heller anges i procent d˚a det inte ger en lika bra uppfattning

i utvecklingen. Att testfallen som unders¨okte linjalen och textens bredd inte fick ett f¨orv¨antat resultat beror mest sannolikt p˚a att kod f¨or b˚ada funktionerna f¨ordes ¨over i ett tidigt stadie av utvecklingsarbetet och att implementationen av ett senare krav orsakade problem f¨or dessa tv˚a funktioner. Eftersom att arbetet fokuserat p˚a funktionalitet framf¨or grafiska anpassningar anses resultatet av im- plementationen lyckad men de testfall som en fick ¨onskat resultat b¨or ˚atg¨ardas i framtida utvecklingsarbete.

Utav de 27 krav som implementerades s˚a var det endast ett utav dessa som inte unders¨oktes under testarbetet. Detta var krav 16, Anv¨andaren skall kunna anv¨anda verktyget f¨or att underl¨atta l¨asning av text. Detta krav ans˚ags imple- menterat d˚a funktionalitet som ¨ar framtagen f¨or att underl¨atta l¨asning av test lyckades implementeras. F¨or att s¨akerst¨alla att s˚a ¨ar fallet beh¨over d¨aremot kravet genomg˚a tester. Den mest effektiva teknik f¨or att testa ett krav som be- skriver anv¨andarens m˚al med systemet vore att utf¨ora anv¨andartester d˚a detta anv¨ands f¨or att utv¨ardera systemets anv¨andbarhet (Eriksson, 2008). Att utf¨ora anv¨andartester ¨ar ett bra s¨att att f˚a information om hur anv¨andare interage- rar med ett system (Arvola, 2014). Man b¨or d˚a utforma tester som unders¨oker systemet som helhet gentemot dessa m˚al (Eriksson, 2008). Att l˚ata anv¨andare testa systemets funktioner och besvara fr˚agor om de upplevde att funktionali- teten gjorde det enklare att ta till sig texten kan ge en indikation p˚a om kravet lyckades implementeras eller inte. Anv¨andartester utf¨ordes inte d˚a detta ¨ar en relativt tidskr¨avande process som kr¨aver stor noggrannhet f¨or att f˚a p˚alitliga resultat. Tester f¨or att unders¨oka anv¨andbarheten hos designen och systemet i sin helhet ¨ar rekommendationer f¨or framtida arbete. Det inkluderades s˚aledes inte i testerna d˚a detta arbete fr¨amst riktat sig mot funktionalitet och inte anv¨andbarhet.

7.4

Framtida arbete

I diskussionen ovan har flertalet rekommendationer f¨or framtida utvecklings- arbete redan presenterats. Funktionaliteten hos Friendlyreader ¨ar i dagsl¨aget fungerande och ¨ar redo att testas av anv¨andare inom m˚algrupperna f¨or verkty- get. Att utf¨ora anv¨andartester f¨or att unders¨oka hur anv¨andare inom verktygets m˚algrupper upplever den samverkande funktionaliteten kan ge en uppfattning av anv¨andbarheten hos verktyget samt vad som kan beh¨ova f¨or¨andras f¨or att g¨ora verktyget ¨annu mer inkluderande. Det ¨ar som tidigare n¨amnt en utmaning att anpassa ett l¨asverktyg som Friendlyreader f¨or samtliga m˚algrupper d˚a de har mycket skilda behov. F¨orhoppningsvis har detta utvecklingsarbetet tagit n˚agra steg p˚a v¨agen f¨or att underl¨atta f¨or personer med l¨assv˚arigheter att l¨asa och f¨orst˚a text.

Den eventuellt viktigaste rekommendationen f¨or fortsatt utvecklingsarbe- te ¨ar som tidigare n¨amnt implementationen av en fungerande historikfunktion f¨or samtlig funktionalitet. D˚a funktionaliteten implementerades samverkande m¨ojligg¨or detta f¨or texten att anta ett betydligt st¨orre antal olika tillst˚and. F¨or att undvika att tvinga anv¨andaren att ˚aterst¨alla texten helt och justera texten p˚a nytt b¨or m¨ojligheten finnas att ˚aterg˚a till textens senaste version, likt det

implementerades f¨or synonymer. Eventuellt kan en framtida implementation er- bjuda en historik som till˚ater anv¨andaren att hoppa mellan versioner och inte enbart en kronologisk historik. En fungerande historikfunktion skulle ¨aven kun- na anv¨andas f¨or att undvika att on¨odiga f¨orfr˚agningar skickas till servern. En on¨odiga f¨orfr˚agan inneb¨ar att den inte kommer att f¨or¨andra textens tillst˚and eller att den efterfr˚agade informationen redan finns tillg¨anglig p˚a klientsidan. Genom att h˚alla koll p˚a textens tidigare versioner och handlingarna som skapa- de dem vet historikfunktionen om den information som efterfr˚agas redan finns tillg¨anglig p˚a klientsidan eller om en ny f¨orfr˚agan beh¨over skickas.

8

Slutsats

Detta arbete har presenterat ett tillv¨agag˚angss¨att f¨or implementationen av ett nytt fungerande Friendlyreader som ¨amnar att underl¨atta l¨asning f¨or perso- ner med l¨as- och skrivsv˚arigheter. Genom en f¨orstudie kartlades den funktio- nalitet som efterfr˚agades av personer inom verktygets m˚algrupper samt fanns tillg¨anglig. De krav som f¨orstudien resulterade i implementerades i ett nytt gr¨anssnitt. Det mest intressanta som uppvisades under implementationsarbete var m¨ojligheten att skapa samverkande funktionalitet vilken resulterade i ett mer dynamiskt verktyg. D˚a detta visade sig under utvecklingsarbetet kunde det d¨armed implementeras under arbetes g˚ang. D˚a detta uppstod som ett nytt krav s˚a fick en del krav i specifikationen prioriteras ned och implementerades s˚aledes inte. Av de krav som implementerades och testades s˚a fick 21 av 24 testfall resultatet godk¨ant. De testfall som inte passerade testerna fokuserade p˚a grafiska anpassningar av text. Detta arbete lyckades s˚aledes att implemente- ra ett nytt fungerande gr¨anssnitt f¨or l¨asverktyget Friendlyreader d¨ar fokus har varit riktat mot samverkande spr˚akteknologiska funktioner. D˚a informations- insamlingen baserats p˚a material som tagit h¨ansyn till m˚algrupper som inte n¨odv¨andigtvis representerar en normaliserad vy av en person f¨oljer ¨aven imple- mentationen designfilosofin Design-f¨or-alla. F¨orhoppningsvis inneb¨ar detta att denna implementation kan utnyttjas, anv¨andas och h¨oja livskvaliteten hos ¨annu fler individer och kan bidra till en h˚allbar samh¨allsutveckling.

Referenser

Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX - om att skapa en god anv¨andarupplevelse. Lund: Studentlitteratur AB.

Bj¨ornsson, C.-H. (1968). L¨asbarhet. Stockholm: Liber.

Bradner, S. (1997). Key words for use in RFCs to Indicate Requirement Le- vels. H¨amtad fr˚an https://www.rfc-editor.org/info/rfc2119 doi: 10.17487/ rfc2119

EasyReader. (2012). E-tj¨anst med informationsextraktion ur digitala dokument f¨or personer med l¨assv˚arigheter. H¨amtad 2019-05-22, fr˚an https://www .ida.liu.se/∼_{arnjo82/EasyReader/}

Eriksson, U. (2008). Test och kvalitetss¨akring av IT-system (Andra utg˚avan). Lund: Studentlitteratur.

Falkenjack, J., Rennes, E., Fahlborg, D., Johansson, V. & J¨onsson, A. (2017). Services for Text Simplification and Analysis. Proceedings of the 21st Nordic Conference of Computational Linguistics(May), 309–313.

Gajria, M., Jitendra, A. K., Sood, S. & Sacks, G. (2009). Improving Compre- hension of Expository Text in Students With LD :. Journal of Learning Disabilities. doi: 10.1177/00222194070400030301

Ginger Software. (2019). Ginger Text Reader. H¨amtad 2019-05-05, fr˚an https://