Enligt intern skatterätt grundas den obegränsade skattskyldigheten på bosättning. Detta innebär att en person som anses bosatt skatterättsligt i Sverige förblir obegränsat skatt- skyldig här även om personen fysiskt bor här. Bosättningsbegreppet är indelat i tre delar som var och en kan utgöra grund för en skattemässig bosättning och därmed obegränsad skattskyldighet. Den första grunden är om den skattskyldige är bosatt här, den andra ut- görs i förhållande till om den skattskyldige stadigvarande vistas här. Den tredje grunden för obegränsad skattskyldighet baseras på om den skattskyldige anses ha väsentlig an- knytning till Sverige. Eftersom lagstiftaren inte har angett några ramar för hur grunder- na skall tolkas har denna uppgift lagts på domstolarna och rättspraxis har fått sätta nor- men för tolkningen.
När det kommer till skattskyldighet som grundas på den fysiska bosättningen i Sveri- ge,203 är det vanligen inte några problem att avgöra skattskyldigheten. Det förefaller ganska naturligt att en person som är bosatt i landet även är skattskyldig här. Det är i gränsöverskridande situationer med in- och utflyttning som problem med gränsdrag- ningen för skattskyldigheten uppstår. Av vikt i dessa situationer är att avgöra huruvida den skattskyldige vistas stadigvarande i Sverige och det således finns grund för obe-
203
gränsad skattskyldighet. Stadigvarande vistas,204 det andra bosättningskriteriet, blir ak- tuellt då en person vistas i Sverige under en tidsperiod om minst sex månader. Att per- sonen gör kortare avbrott i vistelsen beaktas inte vid avgörandet om personen ifråga är att anses som stadigvarande vistandes i Sverige. I situationer där den skattskyldige flyt- tar från Sverige är det istället bosättningskriteriet väsentlig anknytning om blir aktu- ellt.205 Att väsentlig anknytning ger upphov till tillämpningsproblem kan förstås med utgångspunkten av att praxis gällande detta kriteriet är omfattande.
När det kommer till skattskyldighet måste två intressen vägas mot varandra. Det är dels den enskildes intresse men även statens intresse att skydda skattebasen. Det kan i och för sig konstateras att genom praxis har ramarna för tolkningen av väsentlig anknyt ning utkristalliserats men med tanke på att frågan kring vad som aktualiserar väsentlig an- knytning är återkommande för prövning i domstol visar på att det fortfarande inte är klar hur anknytningsmomenten skall tolkas.
Praxis på området är omfattande men tolkningen av lagtexten kring gränsdragningen mellan obegränsat skattskyldig och begränsat skattskyldig, i synnerhet grundad på vä- sentlig anknytning, finns fortfarande oklarheter kring hur anknytningsmomenten skall tolkas. Att det fortfarande finns oklarheter på området är definitivt att tolka till nackdel för den skattskyldige som planerar att flytta från Sverige på grund av det osäkerhets- moment det innebär att inte kunna klart utläsa ut lagtexten vad konsekvenserna av flyt- ten kan bli.
3:7 IL innehåller som stadgat tio kriterier som skall ligga till grund för bedömningen om Sverige kan ha ett beskattningsanspråk för obegränsad skattskyldighet på grund av vä- sentlig anknytning till Sverige. Alla anknytningsmoment tyder på att de var för sig kan leda till bedömningen att väsentlig anknytning är för handen och därmed en fortsatt obegränsad skattskyldighet i Sverige. Att det inte ur lagtexten framgår någon rangord- ning av hur anknytningsmomenten skall viktas har lett till att det är domstolen som har satt ramarna för tolkningen av begreppet väsentlig anknytning och de tio anknytnings- moment som lagtexten rymmer. De anknytningsmoment som utkristalliserats som vikti- gast för bedömningen av om väsentlig anknytning är aktuell är bostad inrättad för åre- truntbruk, familj här och bedriver näringsverksamhet här eller är ekonomiskt engage- rad här genom att ha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i närningsverksamhet här.
Gällande medborgarskap kan sägas att detta vanligen används som ett mått eller indika- tion på vilka indikationer den skattskyldige har med sin flytt och bosättning utom- lands.206 Praxis indikerar på att medborgarskapet som ensamt rekvisit inte är avgörande för väsentlig anknytning. Anknytningsmomentet, tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige, är främst aktuell när utländska medborgare väljer att flytta från Sverige efter att ha bott här en tid. Dock kan påpekas att Skatterättsnämnden valt att tolka anknytnings- momentet som att även om den skattskyldige har ett väsentligt inflytande över en när- ingsverksamhet i Sverige men på grund av att den skattskyldige inte varit bosatt i Sveri- ge på många år medför inflytandet inte väsentlig anknytning. Denna linje har bekräftats 204 3:3 1 st. 2 p IL. 205 3:3 1 st. 3 p IL. 206 Se exempelvis RÅ not. 67.
av Regeringsrätten.207 Om den skattskyldige är varaktigt bosatt på viss utländsk ort in- nebär inte detta nödvändigtvis att denne behöver vara obegränsat skattskyldig där för att det inte ska medföra väsentlig anknytning till Sverige.208 Studier och vistelser på grund av hälsoskäl utomlands ses vanligen som temporära vistelser utomlands och bryter inte anknytningen till Sverige. Dock har Regeringsrätten och Skatterättsnämnden indikerat på att det är avsikten med vistelsen som skall vara avgörande.209
Nedan kommer de anknytningsmoment som fortfarande skapar större osäkerhet på om- rådet att behandlas mer ingående. De anknytningsmoment som får sägas enligt praxis tillmätts stor betydelse är familj, bostad, ekonomiskt engagemang och bedrivandet av näringsverksamhet. Dessa kommer här nedan analyseras utifrån perspektivet rättssäker- het och effektivitet samt om någon förändring av lagtexten skulle minska den problema- tik som presenteras angående tolkningen av anknytningsmomenten för väsentlig an-