Grundmodell + Utsläppskrav & Förluster (kapitel 6.2) Resultat: Avsevärda bränsleprishöjningar på bensin och diesel krävs för att satisfiera CO 2 kraven.

Dieselbilsandelen pressas ner till ca 0,4% (genomsnitt av de tre sista perio- derna) mot slutet av perioden med en något mindre höjning av den årliga for- donsskatten än i fallet ovan. Skuggpriser mellan 0,8 och 2,09 kr/kg för CO2.

3. Grundmodell + Utsläppskrav & CO2-skatt (kapitel 6.3). Resultat: Något lägre

bränsleprishöjningar på bensin och diesel via den generella CO2-skatten för att

satisfiera CO2-kraven jämfört med fallen 1 och 2 ovan. Dieselbilsandelen

pressas även här ner till 0,5% mot slutet av perioden med lägre höjningar av den årliga fordonsskatten mot slutet av planeringshorisonten än i fallen ovan. Skuggpriser mellan 0,75 och 2,11 kr/kg för CO2. Dock är det endast i två pe-

rioder av fem som skuggpriset är skilt från 0.

För samtliga tre fall ovan har vi även räknat ut effekterna med 1999 års värde- ringar från tabell 3.4. Resultaten i tabell 6.3, tabell 6.5 och tabell 6.7 visar att vins- terna enligt de värderingarna blir mycket stora, mycket större än konsumentför- lusterna. De externa effekterna av olyckskostnaderna, som också ger vinster på grund av det minskade trafikarbetet, är ändå inte inräknade. Med gällande värde- ringar förefaller det finnas en god grund för att styra mot dessa mål.

Vår slutsats är att den utvecklade modellen med sina ingående delar utgör ett mycket intressant analysverktyg för värdering av kravnivåer avseende avgasut-

54 V T I R A P P O R T 4 5 6 släpp från personbilar. Detta är av betydelse inför fortsatta analyser av transport- politikens inriktning och konsekvenser. Att göra analyser för alternativa krav- nivåer och samhällsekonomiska kostnader är naturligtvis enkelt. Att modifiera de åldersbaserade emissionsnivåerna med alla sina delar kräver en modifiering av EM94- och EMV-databasen (eller någon motsvarande databas), beräkning med aktuell emissionsmodell och ett inkluderande av emissionsutdata i vår formule- rade grundmodell. Naturligt nog krävs då en större insats. Både modellen för val av fordonskategori och optimeringsmodellen kan utvecklas till att omfatta fler alternativ. Alternativet med en hybridbil (bensin/el) som diskuterades i kapitel 2 torde vara högintressant i detta fall). I princip är det ”bara” att lägga till indata enligt tabell 2.1, och skatta om logitmodellen med existerande och nya alternativ. Till grundmodellen behövs förbruknings- och emissionsdata för de nya alterna- tiven samt ett begränsat antal beslutsvariabler.

En implementering av scenarioaggregeringstekniken har inte rymts inom pro- jektets ram. Den skulle vara intressant att nyttja för ett studium av nya fordons- och bränsletekniker inklusive bränsledistribution. Vi tänker då främst på bio- bränslen (biogas och alkoholer), el och naturgas för vilka motorteknologin finns idag, men också på intressanta utvecklingsmöjligheter som bränslecellsteknik m.m. För att göra en scenarioaggregering skulle vi behöva göra en stor mängd antaganden om såväl framtida utvecklingsmöjligheter och -kostnader, som sanno- likheter för olika kombinationer av lösningar parallellt med nuvarande marknads- dominerande bensin- och dieselbilar. Att ta fram emissionsnivåer för sådana alter- nativ med syftet att göra en simultan analys av flera kravnivåer utgör även det en utmaning. Skulle alternativen begränsas till inblandning av motoralkoholer i bensin- och dieselbränsle finns ett användbart dataunderlag i Jönsson och Lenner [1995]. För att göra en analys motsvarande den i den formulerade optimerings- modell behövs dock även kostnader för alternativen inklusive de ändrade (=ökade?) samhällsekonomiska kostnaderna, samt att modellen för val av for- donskategori utvidgas till att omfatta alternativen.

8 Referenser

Ben-Akiva, M. and Lerman, S.: Discrete Choice Analysis. Theory and Appli-

cation to Travel Demand. MIT Press. 1987.

Bergman, L.: Miljöpolitik och transporter – en ekonomisk analys. SNS Förlag. Stockholm. 1996.

Berry, S.: Estimating discrete-choice models of product differentiation. RAND Journal of Economics, Vol 25, No 2. 1994.

Bilindustriföreningen: Nyregistreringsstatistik 1996–1998. AB Bilstatistik. Stockholm. 1997–1998.

Bilindustriföreningen: Bilismen i Sverige 1991. AB Bilstatistik. Stockholm. 1991.

Cardebring, P.: Juridiska personers och personliga företags personbilsinne-

hav. VTI rapport 305. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

1986.

Carlén, B.: Skattereglernas effekter på bilåkandet. Stencil. Nationalekono- miska institutionen, Stockholms universitet. 1991.

Davis, W., Levine, M., Train, K. och Duleep, K.: FEEBATES: Estimated Im-

pacts on Vehicle Fuel Economy, Fuel Consumption, CO2 Emissions, and Consumer Surplus. Draft report. Lawrence Berkeley Laboratory. August,

1993.

Edwards, H. and Hesselborn, P.:Analysing Transport Sector Reductions of

CO2-emissions in Sweden: Model Requisites and Simulated Results Con- cerning Different Control Measures. Paper to be presented at the 3rd KFB re- seach conference: Transport Systems – Organisation and Planning. Stockholm. 2000.

Espey, M.: Gasoline demand revisited: an international meta-analysis of elas-

ticities. Energy Economics, Vol 20, pp 273–295. 1998.

Goodwin, P.: A Review of New Demand Elasticities with Special Reference to

Short and Long Run Effects of Price Changes. Journal of Transport Eco-

nomics and Policy. May, 1992.

Hammarström, U., Edwards, H. och Karlsson, B.: EM94 – Beräkningsmodell

för trafikrelaterade emissioner av HC, CO, NOx, Partiklar och CO2 (Emissionsdatabas och PC-program). Statens väg- och transportforsknings-

institut. Linköping. 1994.

Hammarström, U. och Karlsson, B.: EMV – en beräkningsmodell för vägtra-

fikens avgasemissioner. Manual och programbeskrivning. Koncept 1997-

04-30. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1997.

Hammarström, U. och Henriksson, P.: Indata till EMV-modellen, ett dator-

program för beräkning av avgasemissioner från vägtrafik. Koncept till

VTI-notat (Nr. 5–1997). Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linkö- ping. 1997.

Henriksson, P.: Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens databas. VTI Notat T 149. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1994. Hesselborn, P-O.: Ekonomiska styrmedel för begränsning av vägtrafikut-

släppen. VTI notat T 136. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linkö-

ping. 1993.

Hesselborn, P-O. och Jönsson, H.: Effekter av olika styrmedel för reduktion av

CO2-utsläpp. PM. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

56 V T I R A P P O R T 4 5 6 Hultman, A.: Dubbla motorer ger mindre avgaser. Svenska Dagbladet, 18 juli,

1998.

Jansson, J.O. och Wall, R.: Bensinskatteförändringars effekter. ESO-rapport. Finansdepartementet, Ds 1994:55. Stockholm. 1994.

Jönsson, H.: Effekter av en kombinerad styrning med bensinpris och reglerad

förbrukning för reduktion av CO2-utsläpp från personbilar. PM. Statens

väg- och transportforskningsinstitut. Januari, 1996.

Jönsson, H. och Lenner, M.: Behovet av en simultan analys av olika avgasut-

släpp. VTI notat nr 29. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

1995.

Jönsson, H. and Silver, E.: Some insights regarding selecting sets of scenarios

in combinatorial stochastic problems. International Journal of Production

Economics, Vol 45, pp 463–472. 1996.

Kall, P.: Computational Methods for Solving Two-Stage Stochastic Linear

Programming Problems. Journal of Applied Mathematics and Physics, Vol

30, pp 261–271. 1979.

Konsumentverket: Bilunderhåll Attityder Beteenden Problem Kostnader. Rapport 1992/93:25. Konsumentverket. 1993.

Koujiana Goldberg, P.: Product differentiation and oligopoly in international

markets: the case of the US automobile industry. Econometrica, Vol 63, No

4, pp 891–951. 1995.

Krupnick, A., Rowe, R. och Lang, C.: Transportation and Air Pollution, in The

Full Costs and Benefits of Transportation Contributions to Theory, Method and Measurement (Eds David L Greene, Donald W Jones and Mark A Delucchi). Quality of the Environment Division, Resources for the

Future. Washington, DC 20036, USA. 1996.

Kågeson, P.: Sätt rätt pris på trafiken – En europeisk analys av trafikens

miljökostnader. Naturskyddsföreningen. juni, 1993.

Leksell, I.: Ekonomisk värdering av luftföroreningar från trafiken, Del 1–3. Tillämpad miljövetenskap, Göteborgs universitet. Rapport till SIKA. Juli, 1999.

Leksell, I.: Health Costs of Particle Emissions – EconomicValuation of In-

creased Mortality due to Exhaust Emissions of Fine Particles. Lic Thesis.

Dept of Physical Resource Theory, Chalmers University of Technology. Gothenburg. 2000.

Murtagh, B.A. och Saunders, M.A.: MINOS 5.4 User’s Guide. Technical Report SOL 83-20R. Dec. 1983, revised Feb. 1995.

NOU: Virkemidler i miljøpolitikken. NOU 1995:4. 1995. OECD och IEA: Cars and Climate Change. Paris. 1993.

Ohta, M.: Gasoline cost and hedonic price indexes of U. S. used cars for 1970–

1983. Journal of Business & Economic Statistics, Vol 5, No 4, pp 521–528.

1987.

Rockafellar, R.T. och Wets, R. J-B.: Scenarios and Policy Aggregation in Op-

timization Under Uncertainty. WP-87-119. IIASA. Laxenburg. Österrike.

1987.

Sandström, M.: Ekonomiska styrmedel på vägtrafikområdet. Bilaga 4 i Slut- betänkande av Trafikbeskattningsutredningen, SOU 1999:62. Stockholm. 1999a.

Sandström, M.: Evaluating the Benefits and Effectiveness of Public Policy. Doktorsavhandling. EFI, Handelshögskolan. Stockholm. 1999b.

SIKA: Översyn av samhällsekonomiska kalkylvärden för den nationella tra-

fikplaneringen 1994–1998. SAMPLAN Nr 1995:13. 1995.

Train, K.: Qualitative choice analysis: theory, econometrics and an appli-

cation to automobile demand. Cambridge, Mass. and London. 1985.

Vägverket: 16. Effektkatalog. Väg- och gatuinvesteringar. Publ 1989:16. 1989. Vägverket, Enheten för Planering av Vägtransportsystemet: Samhällsekono-

miska kalkylvärden – planeringsomgång 2002–2011. Vägverkets publika-

tion 1999:170. Borlänge. December, 1999.

Vägverket: Gränsvärden, miljökvalitetsnormer och EG-direktiv.

http://www.vv.se/publ_blank/bokhylla/miljo/ber/flik2/flik2_5.htm. 2000. Wall, R.: Bilanvändningens bestämningsfaktorer. VTI meddelande 648. Sta-

tens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1991.

Wets, R. J-B.: Solving Stochastic Problems with Simple Recourse. Stochastics, Vol 10, pp 219–242. 1983.

Wets, R. J-B.: The Aggregation Principle in Scenario Analysis and Stochastic

Optimization. Department of Mathematics, University of California. Davis,