GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år?



 

Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år?



 

Nej

Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen?



Ledning



All personal



Vårdnadshavare



Elever Vårdnadshavare genom VIFF,föräldraföreningen, och elever genom elevråd

Vilka deltar i arbetet att utforma likabehandlingsplanen?



Ledning



All personal



Vårdnadshavare



Elever Genom VIFF och elevråd

Delas verksamhetsplan ut till vårdnadshavare?





Nej

Läggs på skolans hemsida

Delas likabehandlingsplanen ut till vårdnadshavare?





Nej

Läggs på skolans hemsida Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av

särskilt stöd?



 

Nej

Har verksamheten rutiner för klagomålshantering?



 

Nej

Tilläggsbelopp

Får verksamheten tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd?



 

Nej Om ja, hur används tilläggsbeloppet?

Stödet anpassas efter individen och används antingen individuellt eller i klass

Elevsäkerhet

Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd:

maj 2012



 

Nej

Finns dokumenterade rutiner för:

Elevolycksfall



 

Nej Kris/katastrof



 

Nej Brandsäkerhet



 

Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?



 

Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?



 

Nej

Skolplikt

Dokumenteras elevernas närvaro varje dag?



 

Nej

Antal elever med ogiltig frånvaro årskurs 6-9¹ Totalt: Tillförlitlig statistik går inte att få förrän nästa år då Skolwebben varit igång under ett år.

Andel(%) elever med ogiltig frånvaro årskurs 6-9 Totalt:

Antal elever med ogiltig frånvaro:

0-5 lektioner: 6-10 lektioner: 11-20 lektioner: Över 20 lektioner:

1 Det som efterfrågas för elever i årskurs 6-9 är ogiltig frånvaro från hela lektioner.

Hur bedrivs arbetet mot ogiltig frånvaro?

Mentor ansvarar för kommunikation till hemmen vid obekräftad frånvaro. Vid upprepad obekräftad frånvaro kallas förälder till skolan tillsammans med mentor. Om inte detta har effekt kallas förälder till skolan för samtal med mentor tillsammans med arbets-lagsledare. Om inte heller detta ger önskat resultat kallas vårdnadshavarna till skolan för samtal med biträdande rektor. När alla dessa kontakter utvärderats och inte gett resultat blir frånvaron ett elevhälsoärende som hanteras inom Elevhälsogruppen där rektor är ordförande. Om inte heller insatser inom Elevhälsogruppen ger resultat görs anmälan till Socialtjänsten.

Elever och personal den 15 oktober 2011²

Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjäns-ter) per 100 elever

Andel(%) lärare med pedagogisk högskole-examen

697 7,5% 91%(egen uträkning)

Kommentera:

Även ”obehöriga” lärare har lärarkompetens, men kanske inte i alla fyra SO:ämnena eller i alla tre NO:ämnena.

Miljödiplomering

Är skolan miljödiplomerad?

Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej

Övrigt

Övriga upplysningar om verksamheten

Likabehandlingsplanen reviderades under året efter att en kartläggning gjorts.

Arbetsplan läggs ut på hemsidan. Eleverna deltar genom elevrådet och föräldrarna genom föräldraföre-ningen.

Ett systematiskt värdegrundsarbete i klasserna tillsammans med ett gediget elevhälsoarbete, både på mentors - och elevhälsogruppsnivå, gör att skolan tillsammans med kamratstödjare bland eleverna lyckas skapa en trygg skolmiljö där mobbning förebyggs och hanteras effektivt. En särskild insats mot mobb-ning gjordes för kamratstödjare och elevråd där de inbjöds till en heldagsutbildmobb-ning med Lisbeth Pip-ping. En trygg miljö är en förutsättning för att få goda och höga resultat, en viktig del av resultatförbätt-ringprogrammet och ett viktigt lokalt mål i vår arbetsplan.

Miljöarbete pågår men skolan har ännu inte kunnat miljödiplomeras.

3. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2011 – VT 2012

Svarsfrekvens i elevenkäten: Årskurs 8: 86%

Svarsfrekvens i föräldraenkäten: Årskurs 8: 61%

Kunskaper

Inriktningsmål: Ständigt förbättrade resultat.

Effektmål Nyckeltal

2011 2012 Måluppfyllelse

Andelen(%) elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år

Andel(%) elever som når målen i de ämnen där

Andel(%) elever som nått godkänt i alla ämnen i

2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

3 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola

Det genomsnittliga me-ritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år

Genomsnittligt

merit-värde (slutbetyg) 220,3 Kommer i

okt ? Målet är uppfyllt Andelen(%) elever som

är behöriga till gymna-sieskolan ska öka varje år

Andel(%) elever som är behöriga till

VGVG38,4 Målet är uppfyllt

Analys av måluppfyllelse Kunskaper Målen uppfylls.

Bedömningen grundar sig på:

Bedömningen är sammantagen och baseras på screening, nationella prov och lärares och

speciallärares bedömningar. Pojkarnas resultat är genomgående lägre än flickornas och det har lyfts i kommande arbetsplan som ett förbättringsmål. En ny jämställdhetsplan för 2012 skall utarbetas under hösten i samband med en ny kartläggning. Vad gäller betyget G når flickor och pojkar lika långt, men vad gäller de högre betygsstegen når flickorna längre.

Det som fungerar bra:

Andelen elever som är godkända i samtliga ämnen har ökat, men skolan uppnår inte målet att samtliga elever ska ha godkänt i alla ämnen. Trots ett gediget elevhälsoarbete och pedagogiskt stöd är det fortfarande 1,7% av eleverna som inte har godkänt i alla ämnen. Flexibla stödinsatsen bl. a i form av studiestöd 3ggr/vecka 2,5 tim/gång för ALLA elever har bidragit till att antalet elever med de högre betygen VG och MVG har ökat. Den dubblerade mentorstiden, en i början och en i slutet av veckan, bidrar till att dialogen mellan lärare/elev blivit tätare och möjligheten till att sporra, coacha och förmedla förväntningar ökat.

Att ha höga förväntningar är ett av målen i resultatförbättringsprogrammet.

Meritvärdet presenteras inte förrän i oktober, men i och med att vi höjt betygen i sexton ämnen och sänkt i fyra borde vi få ett högre meritvärde detta år.

En gedigen screening av alla elevers ingångsvärden i år 6 tillsammans med en bra överlämning från år 5 gör att vi snabbt kan sätta in stödinsatser där så behövs.

Tydliga veckorutiner hur stödinsatserna fördelas, en god uppföljning av elevernas kunskapsutveckl-ing samt mitterminskonferenser, där rektor stämmer av med undervisande lärare, gör att vi snabbt och flexibelt kan omfördela resurser.

Extra stödinsatser under våren i år 9 och i samband med de Nationella proven har bidragit till att öka måluppfyllelsen. Förutom motiverande samtal med studievägledare och mentorer finns också kurator och socialpedagoger som stöd för de elever som tappat lusten.

Skolan har goda rutiner för screening och stödinsatser där specialpedagogerna och ordinarie lärare har ett tätt och gott samarbete. Stödinsatserna är flexibla och bedrivs inom ordinarie undervisning eller utanför om så behövs.

Mycket resurser har lagts på att slussa ut JRC:s elever och en verksamhet som kallas ”Mellanrum-met” där alla specialresurser samlats är under uppbyggnad.

En specialpedagog har anställts och arbetar tillsammans med speciallärare och övriga pedagoger.

Vid Skolverkets granskning av verksamheten var de imponerade av hur Viksjöskolan samlat sina resurser och hur mycket resurser vi lyckats skapa.

Åtgärder för att öka måluppfyllelsen:

Fortsatt höga förväntningar på eleverna och en trygg lärmiljö är det viktigaste. Om man trivs och mår

bra ökar prestationerna. Två socialpedagoger är kopplade direkt till arbetslagen och de har till

uppgift att uppmärksamma elever som behöver extra stöd i någon bemärkelse.

Vi fortsätter att utveckla extra stödet i den verksamhet som kallas Mellanrummet och de som arbetar där ska ha extra god pedagogisk kompetens för att också kunna handleda enskilda lärare .

Utvecklade Individuella utvecklingsplaner (IUP:er)för eleverna med täta uppföljningar borgar för ytterligare kvalitetshöjning. Den kommunala satsningen på att få ett enhetligt språk i dessa planer uppmuntras och många av skolans lärare har deltagit i utformningen av dessa ”mallar”.

Utvecklingssamtal har lagts i början av terminen där mål sätts upp och vid mitterminskonferensen kan dessa mål stämmas av och eventuella avvikelser och korrigeringar kan förmedlas till elever och föräldrar i god tid före betygssättningen.

De två mentorstiderna per vecka möjliggör också täta uppföljningar.

Ett samarbete mellan alla skolor vad gäller betyg och bedömning bidrar också till att höja kvaliteten på bedömningarna. Flera studiedagar kommer att ägnas åt detta under läsåret och det borgar för att de nya styrdokumenten implementeras på ett kvalitetssäkert sätt på de olika skolorna i kommunen.

Tydliga mål i de lokala pedagogiska planerna för att eleverna ska se vad som förväntas av dem i de olika betygsstegen och hur de bedöms är prioriterat utvecklingsområde under året.

Kunskaper: Utmaningar(Skollagen 3:3) Inriktningsmål: Ständigt förbättrade resultat.

Effektmål Nyckeltal

⁴

2011 2012 Måluppfyllelse

Andelen (%) elever som ges den ledning och stimulans som de behö-ver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt ut-bildningens mål ska öka varje år.

Andel (%) positiva svar⁵ i elevenkät. Fråga: Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer

Frågan

ställ-des ej! Åk 8: 85% God

Analys av måluppfyllelse Kunskaper: Utmaningar(Skollagen 3:3)

Målen uppfylls till stor del, men vi når inte 100 %. Vi har goda resultat på de nationella proven i svenska och engelska, 99 % godkända, medan matematiken ligger lägre. Betygen i sexton ämnen har höjts under året medan fyra sänkts. De högre betygen VG och MVG har ökat.

Bedömningen grundar sig på:

En sammantagen bedömning baserad på nationella prov, screening, betyg och lärares/speciallärares utlåtanden.

Pojkar och flickor når samma resultat på G-nivå, men vad gäller de högre betygsstegen VG och MVG, har flickorna bättre resultat.

Det som fungerar bra:

Alla specialresurser finns samlade på ett ställe, Mellanrummet. Där finns också studiestöd tre gånger i veckan.

Alla har rätt till studiestöd ; G?,G, VG eller MVG, alla får hjälp. Tätt samarbete mellan ämneslärare och speciallärare gör att vi snabbt kan sätta in extra insatser om vi ser att någon är på väg att inte nå målen.

Gedigen Screening i år 6, tillsammans med specialöverlämningar från år fem, för att se var våra elever står och sedan täta avstämningar för att se hur kunskapsutvecklingen sker.

Små klasser med 24-26 elever möjliggör mer lärartid för eleven och även de två mentorstiderna per vecka ger utrymme för motiverande samtal och coachning.

Reflektionsdagarna som eleverna planerar själva ger ytterligare möjlighet till mer individualisering. Tiden kan också utnyttjas för elever som behöver det för att nå målen.

4 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola

5 Svarsalternativ 3 och 4

Om man tittar på pojkars och flickors kunskapsutveckling under en längre period, upp genom gymnasiet, så ser vi att pojkarna utvecklas senare och skillnaderna utjämnas. Vi ska givetvis ändå på vår nivå inte slå oss till ro med detta utan försöka att lyfta pojkarna till bättre resultat.

På Viksjöskolan finns dessutom:

Extra resurs utlagd i NO för minska gruppstorleken och för att möjliggöra ett mer laborativt arbetssätt.

Fördjupningsgrupper i matematik i år 9 för att fler ska nå de högre målen.

Extra resurs i musik och bild möjliggör extra insatser om där så behövs.

Mindre grupper i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen där man jobbar mer praktiskt.

Extra resurs i engelska möjliggör större flexibilitet i grupperingar och ytterligare individualisering.

Utökad ämneskonferenstid/tid för pedagogiska konferenser med en fast agenda där pedagogiskt arbete uppmuntras och samverkan mellan ämnen underlättas. Den ökade konferenstiden gör det också möjligt att arbeta med att implementera de nya styrdokumenten

Extra planeringstid för lärare måndagar 8.10-9.20 medger ytterligare tid för planering/samplanering och individualisering. Två mentorer/klass i år 6-8 för att öka handledningstiden per elev.

Åtgärder för att öka måluppfyllelsen:

Se ovanstående fråga.

Främst att försöka bibehålla befintliga resurser, men också se hur man kan använda dem på ett så effektivt och flexibelt sätt som möjligt.

Att skapa mer vuxentid för eleverna för att reflektera och fråga är ett ständigt utvecklingsområde. Två mentorstider är ett framsteg, men vi behöver komma ett steg till.

Normer och värden

Inriktningsmål: Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in. Hög brukarupplevd kvalitet avseende

verksamhetens innehåll och avseende personalens bemötande.

Effektmål Nyckeltal 2011 2012 Måluppfyllelse

Andelen(%) pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år

Andel(%) positiva svar⁶ i elevenkät

Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma anser att de blir väl be-mötta av vuxna på skolan ska öka

Andel(%) positiva svar⁷ i elevenkät. Fråga: Jag blir bra bemött av vuxna i

som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år

anser att de blir väl be-mötta av andra elever på skolan ska öka varje år

Andel(%) OBS! negativa svar⁹ i elevenkät. Fråga:

Jag blir bra bemött av andra elever i skolan

Åk 8: 94% Åk 8: 86%

Målet är inte upp-fyllt (87% är ) Andelen(%) elever som

känner sig trygga ska öka varje år

6 Svarsalternativ 3 och 4

7 Svarsalternativ 3 och 4

8 Svarsalternativ 3 och 4

9 Svarsalternativ 1 och 2

10 Svarsalternativ 3 och 4

som anser att barnen känner sig trygga i sko-lan ska öka

varje år,

i föräldraenkät.

Mitt barn känner sig trygg i skolan

(92%)

Analys av måluppfyllelse Normer och värden

Vi uppfyller målen enligt kommunens siffror, men vi uppnår inte målen om vi jämför med oss själva Bedömningen grundar sig på:

Egen trivselenkät i samband med utvecklingssamtalet, diskussioner i BLB (kamratstödjargruppen), diskussioner i elevrådet, skolundersökningen, uppföljningssamtal med alla nya sexor, samtal i EHG

(elevhälsogruppen) och i arbetslagen, samt en enkät gjord i samband med upprättandet av en ny Likabehand-lingsplan.

Det som fungerar bra:

Viksjöskolans mål är att vara en trygg skola med nolltolerans mot mobbning. Med hjälp av mentorer, elevhälsoteam, socialpedagoger och kamratstödjare bland eleverna når vi de flesta trygghetsmålen, dock inte alla. Socialpedagogerna förstärker elevhälsoarbetet direkt i arbetslagen och bistår mentorerna vid

mobbningsärenden vilket ger skolan hög kvalitet inom målområdet. Om ärenden inte kan lösas på arbetslagsnivå kopplas kurator eller annan elevhälsopersonal in. Värdegrundsdiskussioner ute i klasserna uppbackade av en fulltalig elevhälsogrupp gör att vi kan arbeta förebyggande och många gånger hindra att mobbning eller utanförskap uppstår.

Bland eleverna arbetar kamratstödjarna för att förebygga mobbning och utanförskap eller för att rent allmänt uppmärksamma elever som av olika anledningar inte mår bra. Kamratstödjarna är extra ögon och öron i korridorer och allmänna utrymmen och bidrar på så sätt till en tryggare skolmiljö. Till kamratstödjarna liksom till elevrådet finns vuxenresurs avsatt.

Vad gäller språkbruk och grovt tilltal elever emellan var det ett målområde som lyftes under förra året.

Nolltolerans gäller mot könsord och andra sexuellt kopplade ord och om orden används följs det upp med en diskussion och eventuellt kontakt med förälder.

Behöver utvecklas:

Under året arbetar skolan på att utveckla dialogen mellan elev och personal vad gäller mål inom de olika ämnena och vad som krävs för de olika målen samt vad de olika värdeorden i betygskriterierna konkret kan stå för.

De övergripande teman vi har t.ex. VÅGA – Våga vara dig själv, våga säga nej till våld och droger, våga säga ja till det som är bra, Samlevnad och Mångfald ger goda möjligheter till att lyfta och diskutera normer och värden.

Åtgärder för att öka måluppfyllelsen:

Skolan hade ett gediget värdegrundsarbete i alla klasser tidigare, men det har legat i träda under en period. De värdegrundspärmar vi hade då ska uppdateras under detta år och vi ska blåsa nytt liv i det systematiska

värdegrundsarbetet. Många bra övningar och diskussionsunderlag finns och pärmen blir också en garanti för att arbetet blir likvärdigt i alla klasser.

Speciella föreläsningar som vi startade detta år med Lisbeth Pipping för att ge elever verktyg och mod att säga ifrån.

Utveckla samarbetet mellan arbetslag och elevhälsogrupp så att medlemmar ur elevhälsogruppen besöker arbetslagen regelbundet och att det också finns tid avsatt för konsultation i svåra frågor.

Utveckla kommunikationskanalerna till föräldrarna där förhoppningsvis den nya Skolwebben kan fylla en viktig funktion. Även den nya hemsidan kan öppna nya dörrar till föräldrarna.

Fortsätta att utveckla vårt koncept om den medskapande skolan där dialogen elev, förälder, skola är central.

Utarbeta en ny Jämställdhetsplan där konkreta vardagsåtgärder är det centrala.

11 Svarsalternativ 3 och 4

Elevernas ansvar och inflytande

Inriktningsmål: Hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll

Effektmål Nyckeltal 2011 2012 Måluppfyllelse

Andelen(%) elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år

Andel(%) positiva svar¹² i elevenkät Fråga: Jag kan rekommendera min skola till en kompis

Åk 8: 80% Åk 8: 78% Målet är inte upp-fyllt (85%)

Andel (%) positiva svar¹³ i elevenkät

Fråga: Lärarna i min skola tar hänsyn till ele-vernas åsikter

Åk 8: 74% Åk 8: 74%

Analys av måluppfyllelse Elevernas ansvar och inflytande

Målet är inte uppfyllt.

Bedömningen grundar sig på:

Egen enkät, skolundersökningen, diskussioner i elevråd och kamratstödjargrupp samt i föräldraföreningen samt utvärderingar inom ämnet på klassnivå.

Det som fungerar bra:

Skolan har ett väl fungerande elevråd som stöds av biträdande rektor och som på så sätt har en direkt kanal in i ledningsgruppen och snabbt kan vinna gehör för förslag om åtgärder på verksamhetsnivå.

Den utökade mentorstiden och klassrådstiden ger utökade möjligheter till dialog och delaktighet.

Kommunikation kring ämnen, måluppfyllelse och bedömning/betygssättning är lyft som ett viktigt utvecklingsområde på klassnivå.

Teman och reflektionsdagar tränar eleverna på att ta ansvar och ger dem möjlighet till inflytande.

Vad gäller teman och elevens val är klasserna och elevrådet aktiva och planerar vilka ämnen de vill fördjupa sig i och på reflektionsdagarna planerar eleverna själva sin skoldag i samråd med undervisande lärare, mentor och förälder.

Åtgärder för att öka måluppfyllelsen:

Att medvetandegöra eleverna om vilka mål som gäller i de olika arbetsområdena samt vilka krav som ställs för att uppnå de olika betygsstegen är ett prioriterat område som vi ska arbeta med under året.

Dessutom ska vi arbeta med att få eleverna mer delaktiga i planering av arbetsområden inom olika ämnen.

Fortsatt utbildning av elevråd och BLB-grupp, gärna på kommunnivå som elevrådet fick möjlighet till i våras.

Skola och hem

Inriktningsmål: Hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll och avseende personalens bemötande.

Effektmål Nyckeltal 2011 2012 Måluppfyllelse

Andelen(%) föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år

Andel(%) positiva svar ¹⁴ i föräldraenkät Fråga: Jag kan rekommendera mitt barns skola

Åk 8: 89% Åk 8: 82% Målet är inte upp-fyllt

Analys av måluppfyllelse Skola och hem

Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är låg, endast 61%, och det ger en viss osäkerhet i resultatet. Vår egen undersökning som vi genomför efter utvecklingssamtalet visar nöjda föräldrar och våra siffror där ligger på drygt 90 %. Svarsfrekvensen ligger på 70%.

12 Svarsalternativ 3 och 4

13 Svarsalternativ 3 och 4

14 Svarsalternativ 3 och 4

Bedömningen grundar sig på:

Skolundersökningen, egen enkät, samtal med föräldrar, VIFF (Viksjöskolans föräldraförening) Det som fungerar bra/behöver utvecklas:

Viksjöskolan har en engagerad föräldraförening som arbetar med att hitta nya vägar för att engagera fler föräldrar. Förra året engagerades föreläsare i aktuellt ämne och årets har inletts med en föreläsning av Lisbeth Pipping om att förhindra mobbning. Skolan och föräldraföreningen arbetar tillsammans med att skapa bra aktiviteter för eleverna. Föräldraföreningen står också för föräldravandringar på lördagar. Alla föräldraföre-ningens protokoll läggs ut på skolans hemsida. Alla årskurser finns representerade i VIFF.s styrelse och de tjänstgör också som förvaltningsråd och bollplank till rektor i viktiga skolfrågor.

Skolan får höga siffror vad gäller utvecklingssamtal och IUP:er. Underlagen, lärares bedömningar och elevers kommentarer skrivs och publiceras i slutet av terminen och används sedan som underlag för utvecklingssamta-let följande termin. Föräldrar får en skriftlig eller muntlig avstämning vid mitterminskonferensen.

Skolan har också ett gott samarbete med föräldrar vad gäller frågor av social karaktär och vid behov anordnas extra föräldramöten i samarbete med elevhälsopersonal och skolledning.

Väl inarbetade kanaler för den skriftliga kontakten med föräldrarna finns i form av veckobrev från mentorerna, månadsbrev från skolledningen och elevhälsobrev från elevhälsogruppen. Skolan har haft en hemsida som uppdateras varje vecka och som har många besökare, inte minst på grund av det fina bildgalleriet. Vårt elevadministrativa nät Skolia är mycket uppskattat av föräldrarna och förväntningarna på den nya Skolwebben

In document Kvalitetsredovisning ht vt 2012 (Page 3-0)