Grunnloven i rättstillämpningen

Grunnloven utgjorde vid sitt instiftande det dokument som den nya norska staten grundades på. Den skapades således utan någon förlaga att gå efter och endast utav församlingen vid Eidsvoll som dock bestod av representanter från hela landet.179

Utgångspunkten för grundlagstolkningen i Norge är att gå efter ordalydelsen.180 _{På grund}

av att grunnloven är så pass gammal så har det dock inte varit säkert att en sådan tolkning skulle ge ett önskvärt resultat. Samhället har genomgått stora förändringar sedan grunnloven instiftades vilket innebär att en tolkning som inte tar hänsyn till detta kan komma att gå stick i stäv med samhällssynen idag. Innebörden av detta är att det har

178 _{Backer, s. 62.}

179 _{Sunnqvist, s. 83, se även Ginsburg, s. 229 som närmare går in på betydelsen av representationen.} 180 _{Andenæs & Fliflet, s. 57. Jfr Høgberg & Høgberg, Jussens vänner 2013, s. 193 f.}

27

funnits ett behov av att inte låsa fast tolkningen i ordalydelsen, utan att anpassa tolkningen till dagens samhälle.181

Förarbeten har i Norge, precis som i Sverige, betydelse för uttolkning av lagar. Finns det förarbeten bör dessa få inverkan på hur tolkningen sker.182 _{När det kommer till}

grunnloven har dock förarbetena varit sparsmakade, om alls existerande, och det finns inga riktlinjer för hur tolkningen ska ske.183 _{Bristen på förarbeten och åldern har ansetts}

förespråka en mer generös tolkning av efterkommande synpunkter än vad som annars är traditionellt i norsk rätt.184 Detta innebär att en stor del av anpassningen av grunnloven till dagens samhälle fallit på rättstillämpningen. Således har praxis haft en stor inverkan på hur grunnloven ska tolkas. Det gäller inte bara praxis från Høyestetrett utan även att praxis från det offentliga i allmänhet får betydelse då grunnloven riktas även dit.185 _Med

tanke på hur länge grunnloven har funnits finns det dock relativt lite praxis rörande denna.186 _{Praxis kan således inte ensamt utgöra tolkningsdata, utan även andra parametrar}

måste beaktas.

Domstolarna har traditionellt sett haft en stark ställning i det norska rättssystemet. Dessa har haft en rätt att lagpröva sedan grunnlovens instiftande eftersom grunnloven redan från början hade ett stort symboliskt värde.187 _{Lagprövningsinstitutet är således}

etablerat och utvecklat i den norska rätten.188 Domstolarna har haft tolkningsföreträde när det kommer till konstitutionella frågor vilket är något som gör att Norge sticker ut i den nordiska kontexten.189 Domstolarna i Norge har jämförts med att vara lyfta till samma nivå som riksdagen när det kommer till dömande.190 _{Att så är fallet har dock inte ansetts}

som oproblematiskt eftersom Stortinget, precis som den svenska riksdagen, ska utgöra

181 _{Se Høgberg & Høgberg för utförligare diskussion, s. 196.} 182 _{Bårdsen, Jussens Venner 2017, s. 8 f.}

183 _{Høgberg & Høgberg, s. 200.} 184 _{Høgberg & Høgberg, s. 201.}

185 _{Andenæs & Fliflet, s. 42; Smith i Krunke & Thorarensen, s. 110.} 186 _{Høgberg & Høgberg, s. 199.}

187 _{Det har framställts som att domstolarna tog sig rätten i början av 1800-talet men det blev sedermera}

accepterad praxis, se Sunde Nytt Norsk Tidsskrift 2017, s. 356.

188 _{Dok. 16 (2011-2012) s. 25 f.} 189 _{Sunnqvist, s. 240 - 243.} 190 _{Sunnqvist, s. 198.}

28

folkets främsta företrädare.191 _{Mot bakgrund av detta har flera försök gjorts under årens}

lopp för att begränsa domstolarnas lagprövningsmöjligheter. Trots de otydligheter som funnits rörande tolkning av grunnloven så har domstolarna rätt att åsidosätta grundlagsstridiga lagar.192 _{Grunnloven med sitt grundläggande symboliska värde och sin}

beständighet har således getts form i domstolarna. Den dynamiska tolkningen av grunnloven har varit nödvändig för att hålla den a jour med samhället.193 _{På senare tid}

har dock domstolarna i Norge kritiserats för att vara alltför ’outspoken’ när det kommer till konstitutionella frågor vilket har resulterat i diskussioner om att återinföra domare med annan än rent juridisk bakgrund.194 Det norska systemet är således inte friktionsfritt. Till grunnlovens 200-årsjubileum genomfördes en stor reform. Reformen syftade bland annat till att tydliggöra rättigheternas ställning i grunnloven.195 _{Reformen ledde}

även till att utförligare förarbeten gjordes vilket innebar att dessa har kommit att få större betydelse vid tillämpning av grunnloven.196 _{Efter att ha varit sedvanerätt nästan lika länge}

som grunnloven funnits grundlagsfästes även lagprövningen.197_{Grunnloven utgör både}

innan och efter reformen en operativ del i den positiva rätten enligt en lång tradition i det norska rättsväsendet.198 Trots att det inte har funnits några tydliga tolkningsregler har grunnloven således varit ett rättesnöre för rättstillämpningen. Grunnloven har även legat till grund för en principfasthet och stolthet för det norska rättsväsendet som bland annat kom till uttryck under andra världskriget.199 Revisionen år 2014 avsåg, som ovan nämnts, framför allt att stärka de mänskliga rättigheterna.

Vad som kan konstateras är att grunnlovens ålder inneburit vissa svårigheter avseende tolkningen. Det kan även konstateras att grunnloven besitter ett starkt symboliskt värde.

191 _{Magnussen, Lov og Rett 2007, s. 156.} 192 _{Andenæs & Fliflet, s. 43.}

193 _{Høgberg & Høgberg, s. 197.}

194 _{Smith i Krunke & Thorarensen, s. 117.}

195 _{Dok. 16(2011-2012) s. 11, s. 17 – 18 samt s. 49 om vad som påkallade förändringen. Se även}

Ojanen i Krunke & Thorarensen, s. 143.

196 _{Andenæs & Fliflet, s. 58 f.} 197 _{Sunde, s. 356.}

198 _{Bårdsen, s. 43.}

199 _{Se om detta Sunnqvist, s. 350 där det framgår att Høyestretten höll fast vid de principer som}

stadgades i grunnloven på ett sätt som framhävde grunnlovens symboliska betydelse och om möjligt förankrade den än mer.

29

De norska domstolarnas möjlighet till lagprövning understryker detta då det ger grunnloven större genomslagskraft. Sammanfattat utgör grunnloven ett grundläggande dokument för alla led i det norska rättssystemet – lagstiftare så väl som domstolar och offentlig verksamhet. Det norska rättssamhället har även ett starkt förtroende för sin konstitution och för sina domstolar. Det som står i grunnloven behandlas med stor respekt även i de fall då flexibilitet är påkallat.