Lärare – Nu kommer vi att ha en mugg och en mugg med fallskärm. Som de andra gång-erna, hypotes, vad tror ni kommer att hända?
Emma – Jag tror att den där (pekar på muggen utan fallskärm), den vanliga muggen kommer att falla först.
Läraren frågar övriga i gruppen om vilken som kommer att falla först. Erik – Den utan fallskärm.
Erika – Det vet väl inte jag.
Läraren – Men vilken tror du, det är vad du tror? Erika – Jag kommer inte att skriva något förrän jag vet. Läraren – jo, men vilken tror du?
Erika – Inte fallskärmen
Läraren – Då skriver du det, muggen.
Gruppen är eniga om samma hypotes som grupp ett kom fram till, att muggen utan fallskärm når marken först. Till skillnad från grupp ett saknas däremot en motivering till varför. Här hade läraren behövt stötta med att ställa frågan för att eventuellt få en motivering från gruppen.
33
När gruppen är klara med hypotestagandet klättrar Elvira upp på bordet för att släppa de båda muggarna medan de andra i gruppen observerar ståendes på golvet. Elvira släpper muggarna.
Erik – muggen föll först, fallskärmen kom sist.
Erik klättrar upp på bordet för att släppa de båda muggarna medan de andra i gruppen observerar ståendes på golvet. Erik släpper muggarna.
Emma – Muggen först igen.
Erika klättrar upp på bordet för att släppa de båda muggarna medan de andra i gruppen observerar ståendes på golvet. Erika släpper muggarna.
Elvira – Muggen först igen.
Emma klättrar upp på bordet för att släppa de båda muggarna medan de andra i gruppen observerar ståendes på golvet. Emma släpper muggarna.
Gruppen tillsammans – Muggen vann!
Likt grupp ett blev det vid genomförandet av denna station inte mycket till dialog mellan eleverna. Kanske beror det på att resultatet även för denna grupp var så pass tydligt och väntat? Även om eleverna i denna grupp inte uttrycker samma glädje som grupp ett vid genomförandet så är de alla engagerade till att prova att genomföra experimentet.
Gruppen samlas vid bordet för att skriva/rita sitt resultat.
Läraren – Vad är det som händer? Vilken mugg når marken först? Gruppen tillsammans – Muggen!
Läraren – Stämde det med det ni trodde? Gruppen tillsammans – Ja!
Läraren – Varför blev det så? Erika – Jag vet väl inte.
Erik – För att den hade fallskärm. Läraren – Vad händer med fallskärmen? Erik – Den vecklas upp.
Emma – Den åker uppåt och blir bromsad. Erik – Den bromsas.
Läraren – Vad är det som bromsar? Elvira – Luften! Det blir luftmotstånd.
34
Precis som grupp ett, är grupp två överens om resultatet att muggen utan fall-skärm når marken först och att det beror på att luften under fallfall-skärmen gör att den muggen faller långsammare. Elvira kopplar det rätta begreppet, luftmot-stånd till förklaringen. Vid tidigare stationer har Elvira redogjort för såväl tyngdkraft som luftmotstånd men inte lyckats få med sig sina övriga grupp-medlemmar i tänket. Efter den sista stationen verkar dock alla gruppmedlem-mar, likt grupp ett ha koll på hur luften påverkar ett föremåls fallhastighet. Även om denna grupp tillskillnad från grupp ett inte började fundera över luf-tens påverkan i stationen med bollen och brevet, så hade det ändå varit intres-sant att återkoppla till den stationen för att se om eleverna kan applicera samma kunskap kring luftens påverkan och förstå resultatet bättre.
De båda grupperna fick efter att de genomfört alla stationer reda på resultatet från Galileo Galileis experiment som de fick höra om i inledningen. Att kloten han släppte nådde marken samtidigt trots att de var olika tunga.
5.2 Enkät
De deltagande eleverna i båda grupperna fick efter att ha genomfört experi-mentet besvara en enkät som besår av tre frågor med koppling till experiexperi-mentet (bilaga 4). Frågorna kunde besvaras genom att skriva eller rita och därför kom-mer de att redovisas genom exakt överförd text eller bild.
Fråga 1. Vad har du lärt dig av experimenten? (skriv eller rita)
Erika: ingenting Elvira: kunde redan allt
Alexander: Jag har lärt mig tyngd kraft
Anna: Allting om tyngdkraft. Vilken faller först tyngden spelar ingen roll. Erik: Jag lärde mej om tyngd kraft
Emma: olika tung faller samtidigt Adam: tyngd kraft drar saker
Jämför man svaren från enkäterna med observationen finns en skillnad i vad en del elever upplever att de har lärt sig. Kanske beror det på att de fick reda på Galileo Galileis resultat efter experimentet? Elvira som var med i grupp två hade koll på och kunde redogöra för både tyngdkraft och luftmotstånd redan i station ett. I samma station upptäckte Adam i grupp ett att pysselkulan och spelkulan som är olika tunga nådde marken samtidigt även om han sedan änd-rade sin uppfattning utifrån vad de andra gruppmedlemmarna sa, nämligen att spelkulan faller först för att den är tyngst. En elev har svarat att hen inte lärt
35
sig någonting på frågan om vad hon har lärt sig av experimenten. Vidare drar två elever slutsatsen att föremål som släpps når marken samtidigt oavsett tyngd, vilket är försåtligt att de gör efter att ha genomfört station ett. Däremot nämner de inget om luftmotståndet som är en bidragande faktor till hur snabbt föremål faller. Aktiviteten skulle därför behöva kompletteras för att förtydliga luftmotståndets påverkan, till exempel genom att läraren deltar i resultatdis-kussionen vid varje station och förklarar vad som händer.
Fråga 2. Finns det något som kan påverka hur snabbt något faller till mar-ken? (Skriv eller rita)
Erika: luften
Elvira: luft mot stond Alexander: luft bromsar Anna: Luften håller emot Erik: luften holler i emot Emma:
Figur 1: Bilden föreställer Emmas svar på frågan om det finns något som kan påverka hur snabbt något faller till marken.
Adam:
Figur 2: Bilden föreställer Adams svar på frågan om det finns något som kan påverka hur snabbt något faller till marken.
När eleverna genomförde experimentet var de flesta vid station ett helt överty-gade om att det enbart är tyngden som påverkar vilket föremål som kommer att landa först. När de sedan kom till station två där de båda föremålen vägde lika mycket fick eleverna annat att fundera på än just tyngden och några bör-jade då koppla att föremålens fallhastighet har med luften att göra. Vid sista stationen tolkar jag det som att alla elever som deltagit i experimentet har varit
36
överens om att det är luftmotståndet som påverkar vilket föremål som faller snabbast, vilket också speglar sig i svaren på enkäten.
Fråga 3. Tycker du att det var roligt att göra experimenten? (Ringa in den gubbe som passar bäst)
Figur 3: Bilden visar hur svarsalternativen som eleverna hade ser ut.
Figur 4: Tabellen visar en sammanställning av elevernas svar på fråga tre
Eleverna som deltog i denna studie visar med sina svar på fråga tre att de tycker experimenten var roliga att genomföra. Jag tolkar det som att arbetssättet i sig kan väcka intresse hos eleverna. Den elev som på fråga ett svarade att hen inte lärt sig någonting och den elev som uppgav att hen redan kunde allt verkar ha uppskattat aktiviteten även om det kanske är dem den gynnats minst när det kommer till lärande.
5.3 Sammanfattning med teoretisk koppling
Till att börja med så vill jag lyfta att experimentell undervisning verkar upp-skattat av eleverna då alla i klassen ville få göra dessa och läraren blev tvungen att lotta fram sju elever som fick delta i studien. Under experimentens gång ville alla elever få testa att både utföra experimentet och att observera oavsett
0 2 4 6 8
Grön gubbe Gul gubbe Röd gubbe