cigarettkonsumtionen och motivationen för att sluta röka, lika stor. Efter tolv månader var bortfallen väldigt stora i båda grupper, sammanlagt 66 %. Efter 12 månader visade det sig att i SF gruppen var 39 % rökfria mot 2 % i UC gruppen.
Bilaga 2:4
Författare/ Johnson, J L (1999) Evaluation of a nurse-delivered smoking
Titel/ cessation intervention for hospitalized patients with cardiac
År disease
Gjord i Canada.
Syfte Syftet med denna studie var att granska effektiviteten av en rök- avvänjningsmetod utformad och applicerad av en sjuksköterska. Patienterna var inlagda på sjukhuset på grund av en hjärt- kärlsjukdom. Denna studie skulle prova två hypoteser. Den första var att rökarna som var inlagda på sjukhuset och fick
sjuksköterskans intervention skulle 6 månader senare ge bättre resultat på rökfriheten än de andra patienter som inte fick interventionen. Den andra hypotesen var att rökarna som var inlagda på sjukhuset och fick sjuksköterskans intervention skulle 6 månader senare ha en bättre motivation och självkännedom för rökprevention än de som inte fick interventionen.
Metod En kvanlitativ studie, hermeneutisk metodansats. Datainsamlingen gjordes från juni 1995 till juli 1996. Antal deltagare var 102. De delades in i kontrollgrupp, 52 och interventionsgrupp, 50. Kontrollgruppen fick råd av en sjuksköterska att sluta röka men inget stöd erbjöds eller information om vinsterna med att sluta röka. Interventionen bestod av två samtal med en sjuksköterska under sjukhusvistelsen och sex telefonkontakter under de första tre månaderna efter utskrivning. Under första mötet tittade patienterna på en 19 minuters film som handlade om rökningens effekter, hur viktigt det var att sluta röka och
rökavvänjningsprocessen. Efter filmen diskuterade sjuksköterskan med patienten eventuella frågor och uppmuntrade honom/henne att bestämma ett datum för att sluta röka, helst samma dag. Innan träffens slut fick patienten med sig en bok om att leva rökfritt. Under andra mötet ville sjuksköterskan uppmuntra framsteget och informera igen om vinsterna med att sluta röka. På detta sätt kunde motivationen behållas. Telefonkontakterna hade samma riktlinjer som sista träffen.
Resultat Resultaten på första hypotesprövningen var att 46 % av deltagarna i interventiongruppen och 31 % i kontrollgruppen hade slutat röka. Författarna tog hänsyn till det kliniska resultatet men den statistiska skillnaden mellan dessa två grupper var inte signifikant. Resultatet på den andra hypotesprövningen skilde sig inte alls mellan dessa grupper. Även om resultaten inte fick signifikanta siffror kunde författarna dra slutsatsen att rökavvänjningen kunde påverkas av sjuksköterskor men det behövs flera studier med större antal deltagare.
Bilaga 2:5
Författare/ Joseph, A M (1996) The Safety Of Transdermal
Titel/ Nicotine As An Aid To Smoking Cessation In Patient
År With Cardiac Disease.
Gjord i USA.
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka nikotinplåstrets effektivitet och om det föreligger risker för biverkningar vid användning på patienter med någon hjärt- kärlsjukdom.
Metod En kvantitativ studie, quasi-experimental design. Pågick från november 1994 till juni 1995 i Minneapolis. Antalet deltagare var 584. Av dessa var 576 män och 8 kvinnor. Under en tio veckors period skulle nikotinplåster användas på kontrollgruppen och resultaten jämföras med placebogruppen. Styrkan på
nikotinplåstren sänktes gradvis från 21 mg under första sex veckor till 14 mg nästa två veckor och 7 mg sista två veckorna.
Placebogruppen använde liknande plåster, i samma färg, storlek och fick samma användningsinstruktioner som kontrollgruppen för att undvika hudirritation. Alla deltagare fick träffa den ansvariga sjuksköterskan vid tre tillfällen. Samtalet varade 10-15 minuter och deltagarna tillfrågades om sina rökvanor och anledning till att de rökte.
Resultat Efter tio veckors behandling hade 42 % av deltagarna i kontroll- gruppen slutat röka och 58 % fortsatte jämfört med placebo gruppen där 22 % slutade röka och 78 % fortsatte. Under behandlingens gång registrerades inte signifikanta siffror på biverkningar mellan kontroll- och placebogruppen. I kontroll- gruppen registrerades 10 % av deltagare med sömnsvårigheter, 6 % med hudreaktioner och 5 % med mag-tarmbesvär jämfört med 6 % sömnsvårigheter, 3 % hudreaktioner och 6 % mag-tarmbesvär i placebogruppen.
En uppföljning av nikotinplåstrets effekt gjordes 14 veckor efter behandlingens slut och resultaten var att 21 % av deltagarna i kontrollgruppen och 9 % i placebogruppen hade slutat röka. Andra uppföljningen gjordes 24 veckor efter och resultaten var 14 % rökfria deltagare i kontrollguppen i jämförelse med 11 % i placebogruppen.
Bilaga 2:6
Författare/ Sivarajan Froelicher, E S (2004) High Rates of Sustained
Titel/ Smoking Cessation in Women Hospitalized With Cardio-
År vascular Disease The Woman`s Initiative for Nonsmoking (WINS)
Gjord i Kalifornien (USA).
Syfte Studiens syfte var att utvärdera effektiviteten av en rökpreventionsmetod. Metoden går ut på sjuksköterskans intervention för att minska rökningen bland kvinnor med hjärt- kärlsjukdom.
Metod En kvantitativ randomiserad klinisk studie,. Datainsamlingen från 1996 till 1998. Deltagarna var 277 kvinnor. De delades in i interventionsgrupp (142 st) och kontrollgrupp (135 st). I kontrollgruppen fick deltagarna råd av en läkare att sluta röka. Han förklarade fördelarna med detta och att det krävs motivation. Han delade ut listor med olika rökavvänjnings- program som fanns i deras område och en bok om att sluta röka. I
interventionsgruppen träffade deltagarna en specialiserad sjuksköterska som använde sig av ett schema som innehåll olika interventioner. Varje deltagare i interventionsgruppen hade en individuell träff på 30-45 minuter med sjuksköterskan. Under denna tid tittade de på en film som var 17 minuter lång och som de fick med sig hem tillsammans med ett 18 minuter långt band med avslappningsövningar. Efter utskrivning fick varje kvinna i denna grupp fem telefonsamtal med olika tidsintervaller. Samtalet varade mellan 5-10 minuter och fokuserades på att uppmuntra kvinnorna till att fortsätta vara rökfria och överstrida eventuella problem. Deltagarna från båda grupperna där risken för återfall var stor fick 8 veckor efter utskrivning nikotinbehandling i form av plåster eller tuggummi med olika styrkor, beroende på deras nikotinbehov.
Resultat Prevalensen för rökfrihet var olika stor i de båda grupperna vid olika tidpunkter. Efter sex månader var andelen icke- rökare 51 % i interventionsgruppen och 41 % i kontrollgruppen. Motivationen av att vara rökfri i framtiden var högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Studiens resultat har påverkats av olika faktorer så som nikotinbehandlingen som var mer använd i
kontrollgruppen än i interventionsgruppen.
Bilaga 2:7
Författare/ Tonstad S, (2003) Bupropion SR for smoking cessation in
Titel/ smokers with cardiovascular disese: a multicenter randomized
År study
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka effekten av läkemedlet Bupropion och se om abstinensen minskar bland personer som slutat röka och hade en hjärt- kärlsjukdom.
Metod En kvantitativ randomiserad dubbelblind placebo studie. Deltagarna valdes från tio olika länder: Australien, Österrike, Tyskland, Grekland, Holland, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och England. 626 deltagare. Deltagarna delades i intervention och kontrollgrupp. I interventionsgruppen fick deltagarna Bupropion tabletter, 150 mg, 2 gånger om dagen och den andra gruppen fick placebo under totalt 7 veckor. Resultatet skulle följas upp under de kommande 52 veckorna. Deltagarna var kontaktade per telefon dagen innan de skulle sluta röka och påmindes om detta. Tre dagar efter att de slutade röka var de kontaktade igen och fick prata med sjukvårdspersonal som uppmuntrade dem till att kvarstå som rökfria. Under behandlingens gång fick deltagarna gå en gång i veckan till kliniken för att bli vägda, kontrollera blodtrycket, pulsen och registrera carbon monoxidhalten. Samtidigt fick de ha ett 10-15 minuter samtal med en
sjuksköterska som uppmuntrade och gav patienten psykologiskt stöd för att behålla motivationen. Varje månad under de 52 veckorna var de kontaktade per telefon för att prata om
abstinensbesvären och på så sätt minska risken för återfall. I slutet av dessa veckor fick deltagarna ett formulär där de skulle svara på sju frågor angående deras åsikter om behandlingen, om det var svårt att sluta röka och om de skulle rekommendera denna behandling till någon annan.
Resultat Efter 52 veckor var bortfallet 38 % i interventionsgruppen och 50 % i kontrollgruppen. Under uppföljningsveckan (vecka 26), var 27 % av deltagarna i interventionsgruppen rökfria, jämfört med 11 % från kontrollgruppen. Vid studiens slut var procentenheten mindre men det fanns fortfarande stora skillnader: 22 % i interventionsgruppen komparerat med 9 % i kontrollgruppen. Bupropionbehandlingen hade en positiv effekt på
rökavvänjningen eftersom den minskade abstinensbesvären och ökade motivationen. Detta stimulerades också av samtalet med sjuksköterskan. 61 % av deltagarna som hade fått Bupropion tyckte att det inte var särskild svårt att sluta röka samtidigt som sjuksköterskans rådgivning hjälpte. Deltagarna skulle
rekommendera denna behandling åt andra. I kontrollgruppen tyckte 37 % av deltagarna likadant avseende Bupropion- behandlingen och sjuksköterskans stöd.
Bilaga 2:8
Författare/ Wang, H L (2008) Factors Assciated With Smoking Cessation
Titel/ Among Male Adults With Coronary Heart Disease in Taiwan
År Gjord i Taiwan.
Syfte Syftet var att utforska olika faktorer som påverkar rökvanorna och avvänjningsprocessen hos manliga patienter från Taiwan som drabbats av hjärt- kärlsjukdom. För att en sjuksköterska ska kunna stödja och uppmuntra en patient att sluta röka behövs kunskaper om de underliggande faktorer som motiverar en patient eller ökar risken för att börja röka igen.
Metod En kvalitativ studie, etnonursing metodansats. Datainsamling från mars 2004 till oktober 2004. 250 manliga deltagare. Anledningen till att deltagarna bara var män var att i Taiwan var andelen rökare bland män, år 2006, 39 % och 4 % bland kvinnor. Patienterna fick fylla i ett frågeformulär där fokusen var på deras rökvanor. Sex veckor efter utskrivning kontaktades patienterna per telefon och tillfrågade om de var rökfria. Tre månader senare fick de hemskickat ett nytt frågeformulär. Nu handlade frågorna om vilket stöd de fick från familj, nära vänner och vilka rökrestriktioner som fanns i omgivningen.
Resultat Bortfall efter tre månader var 148. 44 % av deltagare var rökfria tre månader efter utskrivning, 22 % rökte fortfarande och 33 % hade försökt sluta men misslyckats. Med hjälp av dessa siffror och svaren från formulären har man kommit fram till att motivationen och familjens stöd ger ett effektivt resultat på rökstopp.
Författarna har dragit slutsatsen att rökpreventionen kan vara mer effektivt om sjuksköterskan skulle ha ett längre samtal med patienterna där hon skulle uppmuntra och informera. Effektiviteten stärktes genom uppföljning av patientens rökavvänjningsprocess via telefon.
Författarna var medvetna och diskuterade att studiens resultat inte kan generaliseras eftersom patienterna som deltog i denna studie var yngre, med högre utbildning och måttligare hjärt-
kärlsjukdomar än de som inte deltog.
Bilaga 2:9
Författare/ Wiggers, L C W (2006) Adherence to Nicotine Replacement
Titel/ Patch Therapy in Cardiovascular Patients
År Gjord i Holland.
Syfte Syftet var att utvärdera nikotinplåsters effekt vid användning på patienter som vill sluta röka och har hjärt- kärlsjukdom.
Metod En kvantitative randomiserad klinisk studie. Datainsamlingen ägde rum från september 2001 till september 2003. Deltagarna var 253. Dessa patienter var delade i kontroll- och experimentgrupper. Alla patienter fick komplettera ett formulär med frågor om deras rökvanor. I experimentgruppen fick patienterna träffa en sjuksköterska som förklarade om vinsterna med att sluta röka, bestämde ett datum för att sluta röka, erbjöd nikotinplåster och olika broschyrer om hur farlig rökning är, planerade ett
telefonsamtal två veckor efter att de slutade röka för att följa upp processen och informerade dem om vilka stödgrupper som fanns tillgängliga. Patienterna i kontrollgruppen fick ytlig information om att sluta röka och nikotinplåster. Deltagarna i båda grupperna fick information att börja använda nikotinplåstren redan från första dagen de slutade röka och fortsätta med plåstren åtta veckor framåt. Styrkan på plåstren var beroende av hur många cigaretter patienten rökte om dagen. Styrkan trappades inte ner under behandlingens gång. Alla deltagare fick hemskickat ett nytt formulär åtta veckor efter interventionen som ställde frågor om hur ofta de använde sig av nikotinplåstren och om de var fortfarande rökfria.
Resultat Åtta veckor efter intervention var bortfallen 74 patienter. Av resterande 169 var det 37 % som använde nikotinplåstren under en 8 veckors period. De andra 63 % använde plåstren en kortare period eller inte alls. De signifikanta resultaten var att de som använde sig av nikotinplåstren under 8 veckor var mer motiverade att fortsätta vara rökfria än de andra. Författarnas slutsats var att rådgivningen de fick av sjuksköterskan ökade deras motivation till att sluta röka.