Jämförelser gjordes mellan utbildningsgrupperna sjuksköterskestudenter och läkarstudenter, kvinnor och män samt mellan religiöst troende respektive icketroende beträffande HBT-kunskap och presenteras i tabellform under respektive underrubrik.
Utbildningsgrupperna
Utifrån respektive utbildningsprogram sjuksköterskestudenter (n=71) och läkarstudenter (n=53) genomfördes kunskapsanalyser. Dels studerades sjuksköterske- och läkarstudenternas totala HBT-kunskaper (Tabell 2), men också de separata skalorna; Vårdkunskap, (Tabell 3), Psykologikunskap, (Tabell 4), och Allmänkunskap, (Tabell 5).
Tabell 2: Sjuksköterskestudenter respektive läkarstudenters totala HBT-kunskaper
Utbildning M s
Sjuksköterskestudenter (n=71) 13.51 3.38
Läkarstudenter (n=53) 14.66 3.37
Tabell 2: Ingen signifikant skillnad (p=0.06) fanns mellan grupperna.
Trots att ingen signifikant skillnad fanns mellan studentgrupperna fanns det en liten tendens till skillnad vilket ledde till att prövning av vilka påståenden som besvarades olika av respektive studentgrupp (sjuksköterska/läkare), se bilaga 1.
Jämförelser genomfördes mellan sjuksköterske- och läkarstudenternas specifika HBT-kunskaper som är direkt kopplat till hälso- och sjukvård (skalan Vårdkunskap). Maximalpoäng för skalan var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
26
Tabell 3: Studenternas specifika vård kunskaper och andelen (%) som svarat med godkänt/-underkänt kunskapsresultat.
Utbildningsgrupp M s
Godkänt svar (%) Underkänt svar (%)
Sjuksköterskestudenter (n=71) 2.77 1.41 10 % 90 % Läkarstudenter (n=53) 3.41 1.50 28 % 72 % Tabell 3: Signifikant skillnad fanns mellan grupperna (t=2.44; DF122; p=0.016).
Sjuksköterskestudenterna hade sämre HBT-kunskaper som är direkt kopplade till vårdarbetet. Ibland sjuksköterskestudenterna (n=71) svarade 10 % (n=7) med godkänt resultat och 90 % (n=64) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland läkarstudenterna (n=53) svarade 28 % (n=15) med godtaget kunskapsresultat och 72 % (n=38) svarade korrekt på max 4 påståenden.
Jämförelser genomfördes mellan sjuksköterske- och läkarstudenternas psykologiska kunskaper (skalan
Psykologikunskap) som är relevant för yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal
(sjuksköterskor/-läkare). Maximalpoängen var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
Tabell 4: Studenternas psykologiska kunskaper och andelen (%) som svarat med godkänt/-underkänt kunskapsresultat. Utbildningsgrupp M s Godkänt (%) Underkänt (%) Sjuksköterskestudenter (n=71) 3.92 1.35 35 % 65 % Läkarstudenter (n=53) 3.98 1.23 43 % 57 % Tabell 4: Ingen signifikant skillnad (p=0.782) fanns mellan sjuksköterske- respektive läkarstudenterna beträffande specifik psykologisk kunskap om HBT-personer.
Bland sjuksköterskestudenterna (n=71) svarade 35 % (n=25) svarade med godkänt resultat och 65 % (n=46) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland läkarstudenterna (n=53) svarade 43 % (n=23) med godtaget kunskapsresultat och 57 % (n=30) svarade korrekt på max 4 påståenden.
Jämförelser genomfördes mellan sjuksköterske- och läkarstudenternas allmänna kunskaper (skalan:
Allmänkunskap) som kan förvärvas genom t.ex. dagstidningar. Maximalpoängen var 10 poäng och för
godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 7.
Tabell 5: Studenternas allmänna kunskaper om HBT-personer och andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat. Utbildningsgrupp M s Godkänt (%) Underkänt (%) Sjuksköterskestudenter (n=71) 6.82 1.75 39 % 61 % Läkarstudenter (n=53) 7.26 1.63 51 % 49 % Tabell 5: Ingen signifikant skillnad (p=0.150) fanns mellan studentgrupperna beträffande allmänkunskap om HBT-personer.
27
Bland sjuksköterskestudenterna (n=71) svarade 39 % (n=28) med godkänt resultat och 61 % (n=43) svarade korrekt på max 7 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland läkarstudenterna (n=53) svarade 51 % (n=27) med godtaget kunskapsresultat och 49 % (n=26) svarade korrekt på max 7 påståenden.
Kvinnor och män
Utifrån respektive könstillhörighet kvinnor (n=94) och män (n=30) genomfördes kunskapsanalyser. Dels studerades kvinnor och mäns totala HBT-kunskaper, se tabell 6, men också de separata skalorna;
Vårdkunskap (Tabell 7), Psykologikunskap (Tabell 8), och Allmänkunskap (Tabell 9).
Tabell 6: Kvinnor och mäns HBT-kunskaper.
Kön M s
Kvinna (n=94) 14.07 3.37
Man (n=30) 13.77 3.52
Tabell 6: Ingen signifikant skillnad (p=0.68) fanns mellan grupperna.
Jämförelser genomfördes mellan kvinnliga respektive manliga studenters specifika kunskaper som är direkt kopplat till hälso- och sjukvård (skalan Vårdkunskap). Maximalpoängen var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
Tabell 7: Kvinnor och mäns specifika vårdkunskaper och andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat. Kön M s Godkänt (%) Underkänt (%) Kvinna (n=94) 3.04 1.49 18 % 82 % Man (n=30) 3.07 1.44 17 % 83 %
Tabell 7: Ingen signifikant skillnad (p=0.938) fanns mellan kvinnorna och männens vårdkunskap.
Bland studenter som är kvinnor (n=94) svarade 18 % (n=17) med godtaget kunskapsresultat och 82 % (n=77) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland studenter som är män (n=30) svarade 17 % (n=5) med godkänt resultat och 83 % (n=25) svarade korrekt på max 4 påståenden.
Jämförelser genomfördes mellan kvinnliga respektive manliga studenters psykologiska kunskaper (skalan: Psykologikunskap) som är relevant för yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal (sjuksköt-erskor/läkare). Maximalpoängen var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
28
Tabell 8: Kvinnor och mäns psykologiska kunskaper och andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat. Kön M s Godkänt (%) Underkänt (%) Kvinna (n=94) 4.08 1.22 42 % 58 % Man (n=30) 3.50 1.43 30 % 70 %
Tabell 8: Signifikant skillnad fanns (t=2.19; DF122; p=0.31). Kvinnliga studenter hade högre psykologiska kunskaper, beträffande HBT, än de manliga studenterna.
Bland studenter som är kvinnor (n=94) svarade 42 % (n=40) med godtaget kunskapsresultat och 58 % (n=54) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland studenter som är män (n=30) svarade 30 % (n=9) med godkänt resultat och 70 % (n=21) svarade korrekt på max 4 på-ståenden.
Jämförelser genomfördes mellan kvinnliga respektive manliga studenters allmänna kunskaper (skalan:
Allmänkunskap) som kan förvärvas genom t.ex. dagstidningar. Maximalpoängen var 10 poäng och för
godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 7.
Tabell 9: Kvinnor och mäns allmänna HBT-kunskaper och andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat. Kön M s Godkänt (%) Underkänt (%) Kvinna (n=94) 6.95 1.76 45 % 55 % Man (n=30) 7.20 1.54 43 % 57 %
Tabell 9: Ingen signifikant skillnad (p=0.482) mellan kvinnliga respektive manliga studenters allmänkunskaper om HBT-personer.
Bland studenter som är kvinnor (n=94) svarade 45 % (n=42) med godtaget kunskapsresultat och 55 % (n=52) svarade korrekt på max 7 påståenden. Bland studenter som är män (n=30) svarade 43 % (n=13) med godkänt resultat och 57 % (n=17) svarade korrekt på max 7 påståenden.
Religiöst troende och icketroende
Studenterna tillfrågades om de var religiöst troende (ja/nej) och fördelades i två grupper utifrån vad de uppgett och därefter genomfördes kunskapsanalyser. Dels studerades icketroendes (n=91) respektive troendes (n=29) totala HBT-kunskaper (Tabell 10), men också de separata skalorna; Vårdkunskap (Tabell 11), Psykologikunskap (Tabell 12), och Allmänkunskap (Tabell 13).
Tabell 10: HBT-kunskaper bland religiöst icketroende (nej) och religiöst troende (ja).
Religiöst troende M s
Nej (n=91) 14.32 3.10
Ja (n=29) 12.83 4.11
Tabell 10: Signifikant skillnad fanns (t=2.07; DF118; p=0.04) där religiöst troende studenter hade mindre HBT-kunskaper än studenter som uppgett sig vara icke-religiösa.
29
Jämförelser genomfördes mellan icketroende respektive troende studenters specifika kunskaper som är direkt kopplat till hälso- och sjukvård (skalan; Vårdkunskap). Maximal-poängen var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
Tabell 11: Grupperna religiöst troende (nej respektive ja) och specifik vårdkunskap samt andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat.
Religiöst troende M s Godkänt (%) Underkänt (%) Nej (n=91) 3.12 1.41 17 % 83 % Ja (n=29) 2.76 1.68 21 % 79 %
Tabell 11: Ingen signifikant skillnad (p=0.254) fanns mellan grupperna icketroende respektive troende studenters vårdkun-skaper som är relaterat till HBT-personer.
Bland icketroende studenter (n=91) svarade 17 % (n=16) med godtaget kunskapsresultat och 83 % (n=75) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Ibland troende studenter (n=29) svarade 21 % (n=6) med godkänt resultat och 79 % (n=23) svarade korrekt på max 4 påståend-en.
Jämförelser genomfördes mellan icketroende respektive troende studenters psykologiska kunskaper (skalan Psykologikunskap) som är relevant för yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal (sjuksköt-erskor/läkare). Maximalpoängen var 6 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 4.2.
Tabell 12: Grupperna religiöst troende (nej respektive ja) och psykologiska kunskaper samt andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat.
Religiöst troende M s Godkänt (%) Underkänt (%) Nej (n=91) 4.09 1.31 41 % 59 % Ja (n=29) 3.55 1.68 35 % 65 %
Tabell 12: Signifikant skillnad fanns (t=1.96; DF 118; p=0.53). Gruppen icketroende studenter hade högre psykologiska kunskaper om HBT-personer än gruppen troende studenter.
Bland icketroende studenter (n=91) svarade 41 % (n=37) med godtaget kunskapsresultat och 59 % (n=54) svarade korrekt på max 4 påståenden dvs. under godkänt medelvärde. Bland troende studenter (n=29) svarade 35 % (n=10) med godkänt resultat och 65 % (n=19) svarade korrekt på max 4 påstå-enden.
Jämförelser genomfördes mellan icketroende respektive troende studenters allmänna kunskaper (skalan: Allmänkunskap) som kan förvärvas genom t.ex. dagstidningar.Maximalpoäng var 10 poäng och för godkänt kunskapstest ska medelvärdet vara minst 7.
30
Tabell 13: Grupperna religiöst troende (nej respektive ja) och allmänna kunskaper samt andelen (%) som svarat med godkänt/underkänt kunskapsresultat.
Religiöst troende M s Godkänt (%) Underkänt (%) Nej (n=91) 7.11 1.57 42 % 58 % Ja (n=29) 6.52 2.08 41 % 59 %
Tabell 13: Ingen signifikant skillnad fanns (p=0.106) mellan grupperna icketroende respektive troende studenter när det gällde allmänkunskaper om HBT-personer.
Bland icketroende studenter (n=91) svarade 42 % (n=40) med godtaget kunskapsresultat och 58 % (n=54) svarade korrekt på max 7 påståenden. Bland troende studenter (n=29) svarade 41 % (n=12) med godkänt resultat och 59 % (n=17) svarade korrekt på max 7 påståenden.
31
Diskussion
I studentgruppen saknade 66 % tillfredsställande kunskap om homo- och bisexuella samt transpers-oner. När det gällde HBT-kunskap som är direkt kopplade till hälso- och sjukvård saknade 82 % kun-skap. Psykologisk HBT-kunskap som är väsentlig för hälso- och sjukvårdspersonal saknades av 61 %. HBT-kunskap som hämtas genom massmedia saknades hos 56 % av studenterna.
Vid gruppjämförelser fanns det ingen skillnad i HBT-kunskap då det gällde utbildningsprogram eller kön, men de studenter som uppgett att de var religiöst troende hade mindre HBT-kunskap än studenter som uppgett att de inte var troende. När det gällde vårdkunskap hade sjuksköterskestudenter sämre kunskap än läkarstudenter. Kvinnliga studenter liksom icketroende studenter hade högre psykologiska HBT-kunskap än manliga respektive troende studenter. Medan när det gällde allmän HBT-kunskap fanns det ingen skillnad oavsett utbildningsprogram, kön eller religiös tro.
Tidigare studier (Arnold et al. 2004; Savage et al. 2004) har rapporterat stora till måttliga brister i HBT-kunskap bland medicine- och psykologstudenter. Studenterna, i föreliggande studie, bör också räknas till dem som har stora brister eftersom mer än hälften fick underkänt i kunskapstestet. Att stud-enterna dessutom saknar så mycket som 82 % av sådan HBT-kunskap som är väsentligt för hälso- och sjukvårdspersonal är skrämmande. Nästan 60 % av studenterna visste inte om homosexualitet är klass-at som en psykiklass-atrisk sjukdom eller inte. Vårdkunskap inklusive psykologisk kunskap är avgörande för hur läkare och sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med HBT-patienter och närstående (Arnold et al. 2004). Om HBT-patienter som är män möter någon av de 25 % blivande läkare och sjuksköterskor i vården som inte känner till de särskilda lagar och förordningar som gäller vid HIV-test, riskerar de att utsättas för direkt diskriminering. I brist på vård- och psykologisk kunskap om HBT-personer finns risken att både studenter, medarbetare, patienter och närstående bemöts lagstridigt såsom tidigare studier beskrivit (Burn 2001; Ritchey & Fishbeins 2001; Saunders 2001; Thurlow 2001; KI 2006).
Trots att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan utbildningsgrupperna när det gällde HBT-kunskap så fanns det en viss tendens till att sjuksköterskestudenterna hade sämre HBT-HBT-kunskap än läkarstudenter. Vid jämförelse visade det sig att det var de påståenden som är kopplade till hälso- och sjukvårdskunskap som i högre grad besvarats underkänt eller med ”vet ej” av sjuksköterskestudenter-na. Ett av dessa påståenden var; Patientens sexuella läggning har informationsvärde för vård och re-habilitering och som besvarats felaktigt av drygt 60 % av sjuksköterskestudenterna. Ett av sjuksköt-erskornas främsta ansvarsområde är information och utbildning till patienter och närstående samt att inhämta information om patientens livssituation som har betydelse för den vård och rehabilitering som patienten är i behov av. Sjuksköterskeprofessionen är beskriven som en hjälpande disciplin med fokus på interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten vilkens relation byggs genom kommunikation (Röndahl 2005). Om dessa sjuksköterskestudenter som vid studiens genomförande går utbildningens sista termin inte förstår att patientens familj och livssituation har betydelse för vård och rehabilitering finns det en mycket stor risk att patienten inte får den vård och hjälp den behöver såsom Platzer och James (2000) samt Röndahl et al. (2006) tidigare beskrivit.
Av sjuksköterskestudenterna hade 10 % godkänt resultat i särskild vårdkunskap som är kopplat till HBT-patienter. Resultatet är beklagansvärt med tanke på att vårdfilosofin baseras på omsorg om människan, att människan är unik och har behov av att bli förstådd (Röndahl 2005). Men resultatet kan också ses som ett manifest för omedelbara åtgärder i utbildningarna. Trots att sjuksköterskestudenter-na får stå till skams så svarade 28 % av läkarstudentersjuksköterskestudenter-na för godkänt resultat vilket inte heller kan be-traktas som acceptabelt.
Vid jämförelser mellan kvinnliga och manliga studenter fanns inga skillnader vad gäller generell HBT-kunskap, vårdkunskap eller allmänorienterad HBT-kunskap. De kvinnliga studenterna hade högre grad av psykologisk HBT-kunskap än de manliga studenterna.
Icketroende visade högre grad av HBT-kunskap än troende, men icketroende hamnade också under medelvärdet för godkänt. De troende studenterna hade också sämre psykologisk HBT-kunskap än de
32
icketroende. Tidigare forskning visar att religiös tro kan vara en direkt, men även en indirekt källa för fördomar (Wilton 2000; Laythe et al. 2001; Wilson & Huff 2001; Crandall & Eshleman 2003). Fördomar är emotioner som kan upplevas hota den individuella självkänslan. Crandall & Eshleman (2003) har skrivit att religiösa uppfattningar kan fungera som bortträngning. Att just de troende studenterna visat lägre grad av HBT-kunskap kan vara ett tecken på att de inte tar till sig in-formation om HBT-personer i lika hög utsträckning som icketroende. Oavsett religiös tillhörighet ska all personal följa samma etiska riktlinjer, författningar och vårdfilosofi och förvärva kunskap som saknas. Vissa av påståendena som studenterna besvarade tillhör kategorin allmänbildande vilket är sådan kun-skap som fås genom t.ex. radio, TV och dagspress. Några signifikanta skillnader mellan grupperna ut-bildning, kön och religiös tro fanns inte men det är noterbart att bland de manliga liksom de troende studenterna hade mindre än 43 % av studenterna godkänt resultat. Om så stor del av studenterna som 57 % inte ens har elementär HBT-kunskap så är det inte så förunderligt om även framtidens vård förblir heteronormativ som tidigare forskning påtalat att den varit (Håkansson 1984; Platzer & James 2000; Wilton 2000; Westerståhl 2003; Röndahl et al. 2005; KI 2006; Röndahl et al. 2006; Ardin 2007; Röndahl et al. 2007).
Metoddiskussion
För att få människor att delta i gruppintervjuer är den övergripande förutsättningen att informanterna vet att svaren skyddas för obehöriga och inte kommer att lämnas ut eller användas mot de berörda. Trots att försiktighetsåtgärder genomfördes för att skydda personer var det svårt att få till optimala fokusgrupper. Mer tid borde lagts ned på att rekrytera fler studenter till gruppintervjuerna, men trots små grupper (fem sjuksköterskestudenter respektive tre läkarstudenter) är informationen som förvärv-des viktig för fortsatta studier om HBT-kunskap inom vård- och medicinutbildningar.
Hoten mot trovärdigheten är stor vid öppna intervjuer. Å ena sidan kan personliga intressen, hos intervjuaren, påverka informationen från informanten i riktning mot vad intervjuaren vill höra. Å andra sidan kan känslor, fördomar, attityder och värderingar hos intervjuaren resultera i falsk åter-givning av informationen eller ingen alls. För att minska detta hot skedde intervjuerna i studentmiljö och på önskad plats för att få en trygg samtalsplats. Valet av ett mer strukturerat frågeschema hade minimerat hotet mot trovärdigheten men då fanns risken att förlora viktig information.
Att genomföra kunskapstest inom yrkesutbildningar innebär att frågorna/påståendena bör vara riktade för den typ av kunskap som krävs för det specifika yrket. Något vedertaget svenskt instrument finns inte, men väl ett amerikanskt som är utvärderat och tillförlitligt. Efter kontakt med Prof. Mary Harris, University of New Mexico översattes och modifierades därför instrumentet ”Knowledge About Homosexuality Questionnaire” till svenska förhållanden och för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Påståendena som besvaras sant, falskt eller vet ej är hämtades dels från det ursprungliga in-strumentet, men innehåller även relevant fakta som sjuksköterskor och läkare, enligt lagar och författ-ningar, ska ha kännedom om. Exempelvis: Alla män som har sex med män ska HIV-testas vid
läkar-/sjukhusbesök (svaret är falskt eftersom det råder särskild sekretess och är krav på tillstånd från
pati-entens för denna provtagning). Påståendena innehåller även ren medicinsk kunskap som kan vara livs-avgörande vid akut sjukdom. Exempelvis: Kvinnor och män som bytt kön har en atypisk fysionomi
som måste beaktas vid ohälsa (svaret är sant).
Instrumentet svarade väl mot förväntan då Cronbachs alpha var 0.82.
Studenturvalet var termin 6 för både sjuksköterskeprogrammet och läkarprogrammet vilket kan ha på-verkat resultatet då sjuksköterskestudenterna genomför sin sista termin medan läkarstudenterna endast genomfört hälften av sin utbildning. Valet av läkarstudenterna var för att de dels har genomfört major-iteten av sin teoretiska utbildning i termin 6 (där HBT-kunskap bör ingå) och dels för att det var prakt-iskt att nå så många som möjligt vid ett tillfälle.
Enligt överenskommelsen med kursansvarig på sjuksköterskeprogrammet skulle studien genomföras i samband med föreläsning och föreläsningen skulle avslutas 15 minuter före studenternas lunchtid.
33
Berörda föreläsare skulle ha informerats, men de gjorde ingen ansats att avsluta vilket ledde till att studien genomfördes under studenternas lunchtid. Detta kan ha påverkat resultatet då viss irritation fanns bland de studerande vilket är fullt begripligt. Hos kursansvariga för läkarprogrammet fanns motstånd mot genomförandet som resulterade i försening. Tillåtelse hade givits av programansvarig men kursansvarig skapade inget utrymme för genomförandet och hade ingen kontakt med författaren utan hänvisade, via kursadministratören, att studien fick genomföras under lunch eller kaffepaus. Studien genomfördes efter påtryckningar från medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdets jämställdhetskommitté.
Det externa bortfallet var 43 (n=167). Det största bortfallet fanns på läkarprogrammet (n=24) då sju studenter avvek i samband med informationen och 17 studenter var frånvarande. På sjuksköterskepro-grammet var bortfallet 19 varav två studenter avvek i samband med informationen, två lämnade tom-ma enkäter och 15 studenter var frånvarande. Totalt fick 135 studenter infortom-mation om studien och 124 studenter deltog vilket ger en svarsfrekvens på 92 %.
Två studenter lämnade förnedrande kommentarer på enkäten som; ”jävla fittfrågor”, ”detta är idiotiskt och värdelöst”, gör nå´t vettigt för våra skattepengar” etc.
En grupp sjuksköterskestudenter (antalet okänt) har haft kontakt med kursansvarig och meddelat att de ansåg det var kränkande att behöva uppge om de var religiöst troende eller inte. Studenterna har inte haft kontakt med författaren och någon mer detaljerad förklaring har inte angetts.