Gud  har  inte  längre  lika  stor  makt  över  lagstiftningen

Vid sekelskiftet 1800-talet fortsatte de liberala tankarna strömma in i det svenska samhället där individens frihet och rättigheter intog en central position. De nya tankarna fick betydelse för

189 Se Bergenlöv, 2004, s. 103, 245, se även Clementsson, 2016, s. 159

190 Se Bergenlöv, 2004, s. 103, 245, se även Clementsson, 2016, s. 159.

49 ofrivilliga sexuella kontakter och incestbrottet blev föremål för debatt. Incest mellan föräldrar och barn beskrevs som ett grovt utnyttjande av föräldramakten. Här blev det en tydlig brytpunkt beträffande barns ställning i samhället eftersom barnet numera framställdes som ett offer för en maktmissbrukande förälder. Brottet mot Gud skiftades dessutom då det övergick till att mer betraktas som ett brott mot en enskild vilket fick genomslag i 1864 års strafflag och för första gången kunde incest bedömas som ett övergrepp. Härmed kan slutsatsen dras att barn betraktades som ett skyddsintresse i incestlagstiftningen och kunde varit ett resultat av att barnet fick en förändrad syn i och med 1800-talets inströmning av industrialismen och föreställningen om det oskuldsfulla barnet. Barn ålades dessutom ett mildare straff för incestbrottet vilket enligt min mening låg i linje med den nya synen på barnet. Lindstedt Cronberg menar emellertid att den yngre parten, genom den sexuella handlingen, intog en oacceptabel och skadlig moralisk ståndpunkt i samhällets ögon.¹⁹¹ Här påvisas därför en dragkamp mellan barn som offer för incestuösa övergrepp av en maktmissbrukande förälder och den starka moralkompassen som präglade det svenska samhället. Trots synen på barnet anser jag att 1800-talet var en viktig milstolpe för barnets skyddsställning i det svenska samhället eftersom föräldrar numera kunde framställas som maktmissbrukande vid incest.

Vidare under 1800-talet konstaterades det att incest skadade inflytandet på samhället och medborgarna. Brottet jämfördes med andra brott som riktade sig mot statens säkerhet, medborgarnas liv och välfärd, och det fastställdes att incest inte var lika allvarligt som det tidigare getts sken av. Det framgick även att incestlagstiftningen syftade till att styra individens sexuella beteenden varför både kvinnan och mannen straffades vid incestbrott. Här kan urskönjas ett bevarande av den moralstyrning som kunde noteras redan under 1700-talet. Det fokuserades mer på de biologiskt förankrade resonemangen som naturligt och onaturligt vilket hade sin grund i moralstyrningen. Det fanns förmodligen en tanke hos lagstiftaren och samhället att styra medborgarnas beteenden vilket fick ett ännu större inflytande över incestbrottet. Här kan därför betraktas att samhällsmoralen inte fick skadas och bevarande av det ”normala samhället” med äktenskapet och barn som oskuldsfulla blev ett skyddsintresse för kriminaliseringen.

191 Se Lindstedt Cronberg, 2009, s. 133.

50 4.1.3   Uppkomsten  av  incest  utreds  

Vidare in på 1900-talet hade den medicinska expertisen fått allt större inflytande och övertog därmed sakkunnigheten för samhällets bästa i allmänhet, och familjelivet och sexualiteten i synnerhet. Det konstaterades att incest var en samhällsfara trots att det inte förekom alltför ofta.

Det föreslogs även att barn skulle straffrias helt vilket var något nytt i sammanhanget. Det motiverades att barn inte kunde straffbeläggas, eftersom det ansågs orimligt att kräva från barn att kunna säga ifrån. Straffhotet tvingade dessutom barn till tystnad och därmed hölls dem kvar i förnedringen. Här påvisades återigen ännu ett steg i riktningen att barn blev mer skyddsvärda och att incestbrottet kanske kvarvarat för att just skydda barn från att bli utsatta och förnedrade eftersom de ändå ansågs medskyldiga.

Samtidigt influerade en kritik mot de dåliga livsvillkoren som ett resultat av industrialiseringen och urbaniseringen i det svenska samhället vilket kom att kallas för den sociologiska skolan.

Det ansågs att incestbrottet var ett resultat av såväl brottslingens personlighet som de förhållanden som brottslingen levde under. De pekade på trångboddhet, missbruk och okunnighet som nyckelfaktorer till varför incestbrottsligheten ökades. Både biologiska och sociologiska aspekter studerades eftersom det ansågs att personligheten och miljön påverkade fullbordan av brottet. Brottslingen för incest betraktades på ett sätt som ett offer för social nöd och att omständigheterna låg utanför brottslingens egna förskyllan. En annan som kom fram till liknande slutsatser om anledningen till incestens förekomst var Kinberg m.fl..¹⁹² Däremot avgränsade de sig till att det var vanligast förekommande i de lägre sociala skikten i samhället och dessutom att alkoholmissbruk var en av faktorerna som ökade incestbrottsligheten.

Den sociologiska skolan är intressant av flera anledningar. För det första är det intressant att det skulle belysas varför individer begick incest och det kan betraktas som en enkel utväg att skylla på samhället eftersom samhället svårligen kunde stå till svars och förklara sig. Det är också intressant att det faktiskt skulle motiveras varför individer hade incestuösa kontakter.

Med tanke på att det var en sådan omoralisk handling kunde det antas att det behövdes en förklaring och något att skuldbelägga eftersom det var så avskyvärt. Utifrån det presenterade kan det förvisso ligga någon sanning i de slutsatser som dragits ur den sociologiska skolan och från Kinbergs m.fl. utredning. Enligt min mening kan det varit en kombination av faktorerna som bidrog till den ökade incestbrottsligheten. Okunnigheten kunde även varit en nyckelfaktor

192 Se Kinberg, m.fl., 1943.

51 eftersom medborgarna inte visste bättre om de negativa konsekvenserna och riskerna med incest. Enligt min mening kunde det betraktats som ett enkelt sätt att fortplanta sig och skapa nya arbetsmyror som kunde försörja familjen. Kinberg m.fl. beskrev även att en hustrus sexlust kunde varit lägre än makens vilket kunde var en anledning till varför incest förekom.¹⁹³