En viktig anledning till varför det gamla ATP-systemet ansågs vara i behov av en reformering var att det inte tog hänsyn till den ökade medellivslängden. Med en ökad medellivslängd följer en allt större andel av befolkningen som är äldre, och dessa äldre belastar
pensionssystemet på så sätt att pensionen behöver betalas ut under en längre tid till allt fler individer som lämnat yrkeslivet. Samtidigt visar studier på att oro för dålig hälsa är en av anledningarna till varför man som yrkesverksam vill lämna arbetslivet och väljer att gå i tidig pension (jmf Thorslund 2012:150; Malmquist 2007:17) Som redovisats i föregående avsnitt så var frihet och önskan om mer fritid en viktig anledning till varför pensionärerna i denna studie valde att gå i tidig pension, men det var inte enbart en önskan om mer fritid som motiverade dem. I denna del kommer intervjupersonernas tankar om hälsa och dess påverkan på beslutet att gå i tidig pension redovisas.
Även om ingen av respondenterna uppgav att de led av en försämrad hälsa och att en sämre hälsa var ett direkt motiv till deras beslut att gå i tidig pension så återkom ofta tankar och resonemang om hälsa och arbetsmiljöns påverkan på hälsotillståndet. Gunnar, som strax innan han fyllde 60 år hade bestämt sig för att gå i pension vid 63 år, berättade i intervjun att den
främsta orsaken att gå i tidig pension var en önskan om att ha mer tid ihop med sin fru men när frågan ställdes om hur stor påverkan han själv hade i beslutet att lämna arbetet i förtid öppnar han upp för alternativa förklaringar.
- Så du kunde påverka ditt eget beslut? (intervjuare)
- Ja, helt och hållet. Det var ingen annan som påverkade mig. Och de som ifrågasatte mig då, då sa jag, nej. Jag tänker på hälsan. (Gunnar f.d. kommunalarbetare)
Lite senare under intervjun utvecklar Gunnar hur han ser på sin framtid som pensionär och då återkommer tankar om hälsan och dess påverkan på beslutet att gå i tidig pension.
Ja, att jag klarar av att ha hälsan. Det är bara att hoppas. Så länge jag kan leva på det viset så är det bra. /---/ Och det var också en bidragande orsak till att jag bestämde mig för att sluta tidigt. Jag ska inte jobba så länge. (Gunnar f.d. kommunalarbetare)
Gunnar såg vad ett slitsamt arbete i hög ålder kan föra med sig för risker. Hans far hade arbetat sedan unga år med ett krävande fysiskt arbete och drabbats av sjukdom i slutet av sitt yrkesliv. Vetskapen om att sjukdomar kan vara ärftliga gjorde att Gunnar i hög grad tänkte på hälsan i relation till pensionsbeslutet. Att medellivslängden generellt har ökat verkar inte haft någon effekt på Gunnar och hans beslut att gå i tidig pension. Han upplevde en reell oro över att inte kunna njuta av friheten man har som pensionär samt en oro över att inte få mer tid med sin fru något som citatet nedan tydligt belyser.
Om jag jobbar till 65 och hon till 67 kanske hon inte fyller 68 och jag står ensam. Och då kanske jag inte fyller 66. Och dom åren vi kan få ihop innan vi blir rullstolsburna eller hamnar på sjukhus är ändå skönt. Dom åren är mycket, mycket mer värdefulla än om du får lite extra pension. (Gunnar f.d. kommunalarbetare)
För Gunnar är det viktigt att få så många friska år som möjligt tillsammans med sin fru. Gunnars relation med sin fru kan i detta fall fungera som ett slags tillitskapital där den
trygghet och kärlek som Gunnar får av sin fru förstärker de andra kapitalformerna, ekonomiskt- och riskkapital, och ger Gunnar en optimism inför framtiden i livet som pensionär (jmf Flisbäck 2014:19). De övriga pensionärerna i studien resonerar på liknande sätt som Gunnar. Tankar om hälsan är ständigt närvarande när de diskuterar sina val att gå i tidig pension. Alf, som arbetade som reparatör på en fabrik, uttrycker en önskan om att få leva lite efter pensioneringen, istället för att arbeta till 65 år och sedan ”kanske ramla av” och när Alf pratar om sin framtid så ser han ljust på livet som pensionär så länge han får vara frisk. Kent, f.d. drifttekniker, upplevde en stressig period på arbetet strax innan han gick i pension och ställde då hälsan mot en större pensionsutbetalning.
Det kanske var ett förstadium till det dom kallar att gå in i väggen eller vad det är. Men jag blev trött. Och det kanske också var en orsak. /---/ Ja vafan, ska en gå där och gnida för? Det gjorde kanske 1800 i vanlig pension. 1800 i månaden, men en kanske inte har nån nytta av dom. (Kent f.d. drifttekniker)
På samma sätt som mina respondenter valde frihet och fritid före ekonomin så är även hälsan överordnad en högre pensionsutbetalning. Att det förhåller sig så är kanske inte förvånande, intervjupersonerna berättar flera historier om vänner, bekanta och kollegor som strax innan eller strax efter pensioneringen insjuknat och avlidit. Precis som den tidigare forskningen visade så har faktiskt inte medellivslängden ökat för de med lägre utbildning något som blir tydligt i dessa intervjuer (jmf Andersson & Öberg 2012:52-53; Thorslund 2012:151-154). Även strävan efter en så god hälsa som möjligt verkar fungerat som en garant för en god pension och ett riskkapital som möjliggör och motiverar respondenterna att vilja gå i tidig pension (jmf Flisbäck 2014).
Sammanfattningsvis så var ekonomin viktig för deltagarna i studien och deras möjlighet att gå i tidig pension, främst genom ett eget sparkapital. Frihet och mer fritid var på ett sätt
överordnat ekonomin eftersom pensionärerna i studien valde mer tid för sig själva framför en högre pensionsutbetalning och farhågor om en försämrad hälsa var även det av betydelse som motivering att gå i tidig pension. Alla dessa faktorer är sådana som pensionärerna själva till viss del kunde styra över, även om det går att diskutera i hur hög utsträckning det faktiskt går
att påverka sin egen hälsa i fysiskt slitsamma arbetsmiljöer. I nästa avsnitt kommer
pensionärernas subjektiva inställning till hur de uppfattades av arbetsgivarna under de sista yrkesverksamma åren redovisas och huruvida de kan ha ansetts blivit utstötta från arbetet eller inte och om detta kan haft påverkan på deras motivering att gå i tidig pension.