Hälsa

Hälsa är betydelsefullt på tre nivåer: mänskligt, organisatoriskt och nationellt (Hanson 2004: 31).

Framför allt är det betydelsefullt för människor som vidare lever i samtliga tre nivåer. Sedan urminnes tider har det försökt skapas en definition av begreppet hälsa. “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or

infirmity” (WHO 2018). Detta är WHO:s definition av hälsa som myntades år 1948. Begreppet har sedan utvecklats och år 1986, vid Ottawa-konferensen, beslutades det om att hälsa bör ses som en resurs vilket kan ta människan från ett tillstånd till ett annat (Medin & Alexandersson 2000: 65).

Sedan dess har hälsa fått fler betydelser och det handlar inte längre enbart om att vara en resurs utan även hälsa som tillstånd, upplevelse och process (Medin & Alexandersson 2000: 69-70).

Genom att ha ett hälsofrämjande fokus i arbete går det att gynna hälsan hos människor i vald miljö.

I snitt spenderar en människa största delen av dagen på sin arbetsplats och arbetet bör inte enbart vara till för prestation men även för att bidra till ett bra välbefinnande hos individen (Hanson 2004). En betydelsefull grundsten för ett företag är deras medarbetare eftersom de ansvarar för de prestationer och intäkter som företaget genererar (Johanson och Johrén 2011: 32). Därför bör hälsa ses om ett centralt fokus för att kunna främja hälsa hos medarbetare och bidra till en ökad

tillfredsställelse och arbetsprestation. Följaktligen behöver arbetet för att främja hälsa genomgå alla nivåer på företaget (Hanson 2004).

3.1.1 KASAM

Ytterligare en definition av hälsa är det myntade begreppet KASAM vilket handlar om att hälsa skapas när en individ upplever en känsla av sammanhang (Medin & Alexandersson 2000: 63).

Myntaren till begreppet, Antonovsky, beskrev i en artikel år 1996 hur ett för stort fokus lades på

The concept of health promotion, revolutionary in the best sense when first introduced, is danger of stagnation. This is the case because thinking and research have not been exploited to formulate a theory to guide the fields. (Antonovsky 1996: 11)

Han menade alltså på att det fanns ett för starkt antingen- eller fokus gällande om en människa har hälsa eller inte. Istället tog han fram en modell som höll sig till ett kontinuum synsätt där ens hälsa istället pendlade mellan två pooler. Utifrån detta växte begreppet KASAM fram och Hanson (2004:

110-112) beskriver vidare hur begreppet i sin tur innehåller tre områden: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om hur en person kan mottaga information, intryck och hur denne kan göra sig förstådd av den. Mer detaljerat handlar det om hur en person kan hantera den verklighet som de verkar i. Genom att kunna förstå detta sammanhang bidrar det till en bättre upplevd hälsa. Hanterbarhet handlar om att kunna hantera en situation utifrån tilldelade resurser.

Dessa resurser kan komma både från en själv och från de människor i ens omgivning, som tillsammans skapat möjlighet till en persons egenmakt att kunna styra över sin livssituation. Det sista begreppet i KASAM, meningsfullhet, handlar om till vilken grad en person kan finna motivation. I arbetssammanhang är det viktigt att kunna se en mening med det arbete som utförs varje dag. När en människa finner motivation ser de arbetsuppgifter som en lockande utmaning istället för något tråkigt och meningslöst. Meningsskapande har en stark koppling till en människas känslomässiga engagemang vilket blir en bidragande faktor för hur de upplever sin hälsa. Hanson (2004: 115) menar att tillsammans utgör dessa tre begrepp en modell som förklarar hur en

människa klarar av livets balans mellan ohälsa och ett hälsotillstånd. Desto starkare KASAM en människa besitter desto närmre befinner sig denne hälsopoolen på den nämnda kontinuum linjen.

Det blir därför viktigt att analysera begreppet KASAM i denna uppsats då det är något som kan bidra till en bättre upplevd hälsa för medarbetaren.

3.1.2 Hälsopromotion

Hälsopromotion beskrivs som att främja en hälsosam arbetsplats men samtidigt motverka ohälsa.

Det handlar även om att genom utförandet av aktiviteter kunna främja hälsa (Skagert 2010: 6). I förhållande till hur mycket tid människor spenderar på sin arbetsplats idag anser Hanson (2004: 33-35) att ett hälsofrämjande arbete bör användas som ett strategi för ett företag. Det finns flera motiv som styrker hur det skulle löna sig att satsa på ett hälsofrämjande arbete, inte minst i ekonomiska termer när sjukdomsantalen sänks (Aronsson & Malmquist 2003: 26; Hanson 2004: 55). Genom att utgå ifrån Hansons (2004) fyra kriterier för hälsopromotion som strategi, kan vi visa på hur

medarbetare upplever att det hälsofrämjande arbetet uppmärksammas av deras chef på distans. Det lämpar sig därför att analysera hälsopromotion som strategi i denna uppsats där hälsans effekter står i fokus.

Hälsopromotion som strategi har ett så kallat salutogent fokus vilket Medin & Alexandersson (2000: 62-63) menar är ett fokus på det som främjar hälsa istället för ett fokus på vad som gör att en människa upplever ohälsa. Det finns fyra olika kriterier för ett arbete med hälsopromotion;

fokus på främjande, arenatänkandet, delaktighet och process. Dessa kriterier samspelar och skapar tillsammans den strategi som benämns hälsopromotion (Hanson 2004: 178). Här nedan kommer de fyra kriterierna beskrivas ytterligare.

3.1.2.1 Fokus på främjande

Hanson (2004: 176) beskriver att det första kriteriet för hälsopromotion som strategi är ett fokus på främjande. Det betyder att ha ett salutogent fokus vilket bidrar till en ökad förståelse för vilka arbetssätt som behöver användas för att skapa hälsa. Eftersom hälsa finns hos både individen och deras omgivning behöver därför sökandet efter vilka arbetssätt som kan öka hälsa vidgas. Detta skapar i sin tur möjligheten för att fler professioner ska kunna bidra till ett hälsofrämjande arbete.

3.1.2.2 Arenatänkandet

Hanson (2004: 177) förklarar det andra kriteriet vilket är arneatänkandet. Detta handlar om att arbetsplatsen behöver ses som den arena som i sin tur påverkar medarbetarnas hälsa. Då hälsans bestämningsfaktorer inte enbart finns hos individen själv utan även hos omgivningen blir därför arbetsplatsen ett sammanhang som har denna påverkan på hälsa. Varje arbetsplats har i sin tur olika förutsättningar för att skapa hälsa vilket gör att det hälsofrämjande arbetet behöver anpassas utifrån dessa. Införandet av ett hälsoarbete hos företag skapar en mer tydlig struktur som bidrar till ordning och klarhet för individen. En utmaning med arenatänkandet är att få hälsoarbetet integrerat i det vardagliga arbetet och dess processer.

3.1.2.3 Delaktighet

Hanson (2004: 177-178) beskriver ytterligare något som har en påverkan på hälsa vilket är delaktighet och det anses vara det viktigaste kriteriet i hälsopromotion som strategi. Delaktighet handlar om varje individs möjlighet till att påverka och känna sig som en del i sammanhanget. På så sätt kan varje individ känna förtroende till att deras roll är viktig och att deras beslut har betydelse för företagets framgång. Genom delaktighet kan medarbetarna bli motiverade och

engagerade vilket vidare kan visas i deras prestation. Därför spelar kriteriet delaktighet en viktig roll i arbetet med hälsopromotion.

3.1.2.4 Process

Det sista kriteriet beskriver Hanson (2004: 178) som en process. Det innebär att ha ett

processinriktat arbete vilket handlar om hur hälsoarbetet genomförs. Hälsopromotion är ett arbete som sker långsiktigt och detta arbete behöver hela tiden fortgå samt genomsyra företaget. För att lyckas med detta krävs det uppföljning och struktur för att hela tiden se hälsopromotion som ett ledande strategiskt arbete. Chefer blir därför en betydelsefull resurs i processarbetet för att kunna genomsyra arbetet med fokus på hälsa.