(Med läkemedelskostnad nedan avses dagens kostnadsläge.)
1. Cirkulationsorganens sjukdomar
- Ischemisk hjärtsjukdom
Riskfaktorerna är väl kända - bl a rökning, hypertoni, blodfettrubbningar, diabetes och övervikt. Information om dessa risker samt läkemedelsbehandling är grundsten i omhändertagandet.
Sedan 20 år tillbaka har klart minskat. Detta innebär att antalet personer som lever med en genomgången hjärtinfarkt ökar vilket i sin tur påverkar förekomsten av andragångsattacker liksom andra hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och stroke. Den troliga utvecklingen blir ökad förekomst av personer med hjärt-kärlsjukdom och därmed ökad belastning på hälso- och sjuk-vården - en tendens som stärks av att andelen riktigt gamla blir större - samtidigt som t ex sjukskrivningskostnader bedöms kunna minska..
111
Nya riktlinjer för gräns när behandling ska sättas in vid hypertoni diskuteras för närvarande. Den allmänna meningen tycks vara att det inte med nuvarande kunskap kan anses hälsoekonomiskt kostnadseffektivt att starta tidigare eller behandla mer intensivt för att ytterligare sänka blodtrycket. Nyare och betydligt dyrare blodtrycksläkemedel har de senaste åren blivit tillgängliga. Kostnad för blodtrycksläkemedel kommer med all sannolikhet att öka bl a pga ytterligare individualiserad behandling med de nya medlen.
Klara behandlingsvinster återstår att dokumentera. Dokumentation om minskad sjuklighet resp dödlighet finns ännu inte för de nyaste medlen däremot intensiv marknadsföring.
När det gäller blodfettsänkande medel har nya riktlinjer nyligen utgivits av Läkemedelsverket. Redan dessförinnan ansågs bland specialister att höga blodfetter är en underbehandlad faktor. Ökad läkemedelskostnad att förvänta.
- Hjärtinfarkt
Det minskade antalet dödsfall i ischemisk hjärtsjukdom beror till stor del på förbättrade behandlingsmetoder vid kärlkramp och infarkt. Läkemedel och möjlighet till tidigt insatt behandling har därvid stor betydelse. Vi har idag mycket bra läkemedel för behandling vid hjärtinfarkt, bl a för att minska infarktens utbredning liksom sekundärprevention för att före-bygga ytterligare attacker och andra hjärt-kärlsjukdomar. Med all säkerhet kan behandlingen ytterligare förfinas utan att kostnaden per patient behöver öka. Sjukskrivningskostnader bör kunna minska.
- Kärlkramp
Även beträffande kärlkramp har vi bra läkemedel för anfallskupering och anfallsprofylax. Antitrombotisk behandling och ökade möjligheter till kranskärlskirurgi har ytterligare förbättrat patientens prognos. Flera (dyra) antitrombotiska medel har tillkommit de senaste åren. Behand-lingsvinst i jämförelse mot (mycket billiga) acetylsalicylsyra diskuteras och kostnadseffektivitet för det stora antalet patienter återstår att visa. Denna typ läkemedel är med bland de fem som Läkemedelsverket har med i sin prioriteringsutredning. Kommer de still stor användning kommer läkemedelskostnaden att öka betydligt.
- Hjärtsvikt
Förekomsten av hjärtsvikt ökar kraftigt med stigande ålder. Läkemedelsverket har nyligen kommit med reviderade riktlinjer om behandling bl a innefattande kombinations-behandling med betablockerare i vissa fall. Tidig diagnostik och insättande av optimal behandling kan förhindra progress av sjukdomen.
Idag rekommenderas i första hand ACE-hämmare som har visats förlänga överlevnaden, minska sjukligheten och tidsmässigt fördröja utvecklingen av sjukdomen. Flera studier visar att denna behandlingsregim i kombination med team-arbete minskar antalet sjukhusinläggningar. Eftersom det idag fortfarande sker en underbehandling med ACE-hämmare till hjärtsviktspatienter kan läkemedelskostnaden de närmaste åren komma att öka för att därefter ligga på en jämn nivå. Slutenvårdskostnader och sjukskrivnings-kostnader bör kunna minska.
- Stroke
Under kommande år torde färre patienter behöva drabbas av invalidiserande strokeanfall men ökad överlevnad hos de som drabbats bedöms medföra en totalt ökad förekomst av stroke.
De största kostnaderna för behandling av strokepatienter ligger hos kommunerna och gäller vård efter utskrivning från akutsjukvård och rehabilitering.
Förebyggande läkemedelsbehandling med hypertonimedel, blodfettsänkande medel och blodförtunnande medel påverkar strokefrekvensen i positiv riktning. Svårighetsgraden hos de insjuknade kan fortsätta att minska innebärande minskat hjälpbehov. Om de nyare medel som förebygger blodpropp kommer till användning kan läkemedelskostnaden komma att stiga betydligt (se under "kärlkramp -Läkemedelsverkets prioriterings-utredning).
Idag finns inga läkemedel mot hjärnskadan i sig, det är svårt att bedöma om sådana medel blir tillgängliga inom en tioårsperiod.
2. Diabetes
Förekomsten av diabetes kommer att öka. Utöver att det till viss del är en "vällevnads-sjukdom" tillkommer faktorer som att typ 2 diabetes idag diagnosticeras tidigare och dessutom debuterar i yngre åldrar. Även typ 1 diabetes ökar.
Patientutbildning och egenvård är centrala inslag i diabetesvården. Tidigt insatt läke-medelsbehandling kan förebygga sjukdomens utveckling med åtföljande komplikationer som blindhet, njursvikt och kärlförändringar.
Ökad användning av insulin, användande av de nyare perorala medel som redan börjat introduceras vid typ 2 diabetes (t ex glitazoner) liksom mer individualiserad behandling vid typ 1 diabetes med nyare, genteknologiskt framställda insuliner kommer att ge ökad läkemedelskostnad. Även vaccin kan bli tillgängligt inom 10-årsperioden. Intensifierad behandling av högt blodtryck hos diabetiker blir allt viktigare. Enligt dagens kunskap bör ACE-hämmare rekommenderas.
Med välinformerade, välmotiverade välbehandlade patienter bör den totala sjukvårdskostnaden emellertid kunna minska.
3 a. Astma
Förekomsten av astma bedöms öka trots att rökning är en avgörande faktor för sjukdomens förekomst.
Redan idag finns olika möjligheter vid läkemedelsbehandling, bronkvidgande medel, inhalationssteroider och leukotrienhämmare. Välmotiverade patienter som följer given ordination, särskilt beträffande inhalationssteroider, kan ha en mycket god livskvalitet och vara arbetsföra. Kombinationsbehandling med idag förekommande läkemedelstyper kan ge ytterligare behandlingsvinster. Trots vidareutveckling av beredningsformer och den senaste gruppen, leukotrienhämmare, bedöms inte läkemedelskostnaden (mängd läkemedel) eller sjukvårdskostnaden öka nämnvärt.
113