Hälsofrämjande verksamhet?

Hälsofrämjande arbete innefattar alla de satsningar som syftar till att öka välbefinnande hos individen (Unge, Schelp & Källestål 2004, s 19). Att arbeta hälsofrämjande innebär att förespråka, stötta, uppmuntra och prioritera hälsa (Ewles & Simnet 1994, s 35). SBDs omfattande friskvårdssatsningar ger goda möjligheter att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats, även om det i resultatet framkommer vissa brister inom friskvårdsprojektet (som till exempel brist på information). Friskvårdssatsningarna återspeglas i SBDs friskvårdsblomma. Faktorer som anses vara betydelsefulla för att kunna skapa en frisk arbetsplats är systematiskt arbetsmiljöarbete, konstruktivt ledarskap och friskvård (Angelöw 2002, s 35-37). Dessa aspekter återfinns i SBDs blomma ”Det friska företaget”. Även om vissa områden i blomman kan utvecklas tas många initiativ för att verka hälsofrämjande.

7.3.3 Friskvård

Friskvård innefattar de aktiva åtgärder som vidtas för att främja hälsa (Rydqvist & Winroth 2002, s 28). Friskvård består av olika områden såsom kost, motion, rök-, drog- och alkoholavvänjning samt olika former av avslappning (Angelöw 2002, s 85). SBDs friskvårdsprojekt omfattar de flesta av dessa områden och resultatet visar att friskvårdsprojektet uppfattas positivt av de intervjuade.

Friskvård är viktigt för såväl individerna som företaget. Friskvård på individnivå handlar om att individen ska må bra och klara av sin vardag. För organisationerna handlar det om att skapa friska arbetsplatser i form av minskad sjukfrånvaro och ökad arbetskapacitet (Rydqvist & Winroth 2002, s 32-33 samt Andersson; Malmgren & Johrén 2000, s 32-34). Detta är något som också framgår i resultatet: de intervjuade redogör för att både SBD och medarbetarna gynnas av friskvårdssatsningarna. Även SBD anser att avsikten med friskvårdsprojektet är att både medarbetare och företaget ska gynnas. Ökad trivsel och arbetsglädje bland medarbetarna leder till friska medarbetare och på så sätt kan SBD behålla sitt frisktal på 80 %. SBD har en tydlig vision om hur ett friskt företag bör se ut och vilka områden som inkluderas. De satsar på hälsa och friskvård, men är deras synsätt förlegat? Är hälsosatsningarna enbart i syfte att behålla ett frisktal på 80 %?

56 En annan aspekt som framkommer i resultatet gällande friskvård är att syftet med att delta i de

olika friskvårdsaktiviteterna är främst för att främja välbefinnande. I intervjuerna ställs frågan om hur SBD ska kunna hantera att alla medarbetare inte kan delta i friskvårdsaktiviteterna. Ett möjligt svar är att även om individen inte kan delta i fysiska aktiviteter så kan denne kanske delta i andra aktiviteter som till exempel matlagningskurser eller föreläsningar.

7.3.4 Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö anses vara ett redskap för att skapa förutsättningar för en god hälsa (Menckel & Österblom 2000, s 42). I resultatet framgår att den psykosociala arbetsmiljön upplevs positivt. Däremot framförs vissa klagomål angående den fysiska arbetsmiljön: dålig ventilation, för hög eller låg temperatur i lokalerna och buller är några saker som nämns i intervjuerna som kan förbättras. De intervjuade anser också att arbetsmiljö och friskvård påverkar varandra: att det är ett interaktivt spel. SBD anser att arbetsmiljön påverkar den fysiska och mentala hälsan och att de arbetar för att integrera arbetsmiljöfrågor i verksamheten som en del i ”Det friska företaget”. SBD strävar även efter att medarbetarna ska trivas och känna arbetsglädje och då krävs en god arbetsmiljö (Kostenius & Lindqvist 2006, s 113-115). Varför tar då inte SBD tag i arbetsmiljöfrågor rörande medarbetarnas arbetsklimat? I resultatet framgår (som tidigare nämnts) att flera medarbetare är missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö och att detta har framförts till ledningen. Ändå har inga åtgärder utförts – vad beror det på?

57

8. Framtida forskning

Det skulle vara intressant att titta på hur ett friskvårdsprojekt kan organiseras i ett företag för att se hur man kan gå tillväga i uppstartandet av ett friskvårdsprojekt. Det skulle även vara intressant att undersöka andra redan pågående och fungerande friskvårdsprojekt hos andra företag och göra en komparativ studie. Frågor som dyker upp hos oss är vilka aspekter bör tas hänsyn till i utvecklingen av ett friskvårdsprojekt? Hur har företag gått tillväga när de har startat ett friskvårdsprojekt?

När vi sökte på orden friskvård och friskvårdsprojekt fick vi väldigt få träffar vilket förvånade oss en del. Det tyder på att forskning gällande friskvårdsprojekt inte verkar vara särskilt omfattande. Med tanke på detta och att det påvisats att det blir allt vanligare för företag och organisationer att anamma friskvård i sin verksamhet skulle det vara intressant att fokus riktas mot detta område. Vi ser således gärna vidare forskning kring såväl friskvård som friskvårdsprojekt.

58

Referenser

Tryckta källor

Ahl, Helene (2005): Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

AlRadaideh, Pernilla (2007): En resa i turismen. Jämförande text- och bildtolkning av två värmländska turistbroschyrer. Karlstads universitet, Institutionen för kulturgeografi och turism. [C-uppsats.]

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994): Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur

Andersson, Gunnar; Malmgren, Sture & Johrén Anders (2000): Effektiv friskvård - Lönsammare företag. Stockholm: Arbetarskyddsnämnden

Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Bruzelius, Lars H & Skärvad, Per-Hugo (2000): Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (1997): Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Chalmers, A.F (2003): Vad är vetenskap egentligen? Nora: Nya Doxa

Davidsson, Bo & Patel, Runa (2003): Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Ewles, Linda & Simnett, Ina (1994): Hälsoarbete – en praktisk vägledning. Lund: Studentlitteratur

Faskunger, Johan (2004): Motivation för motion. Hälsovägledning steg för steg. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2003): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos

Granberg, Otto (2003): Personaladministration och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur

Gustavsson, Bengt (2004): Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur

59 Karlsson, Leif (2004): Folkhälsopedagogen söker legitimitet. Ett möte mellan pedagogik och

verksamhetsförlagd utbildning. Malmö högskola,

Korp, Peter (2004): Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur

Kostenius, Catrine & Lindqvist, Anna-Karin (2006):Hälsovägledning. Från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur

Kostenius-Foster, Catrine & Lindqvist, Anna-Karin (2004): Hälsopedagogik. Luleå Tekniska universitet, institutionen förhälsovetenskap.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Liljebäck, Oskar (2007): Vilka erfarenheter har arbetsgivaren av att erbjuda

friskvårdsförmåner? – En kvalitativ studie av fyra företag och organisationer i Göteborg regionen. Göteborgs universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap. [C-uppsats.]

Menckel, Ewa (2004): Arbetsplatsen som arena för hälsoarbete. I Källestål, Carina (red) mfl: Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Effekter av inventioner refererade i systematiska kunskapsöversikter och i svenska rapporter. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut

Menckel, Ewa & Österblom, Lars (2002): Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Om ledarskap, resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt (2007): Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003): Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. SBUs rapport nr 167. Stockholm: SBU Trost, Jan (1993): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Unge, Cecilia; Schelp, Lothar & Källestål, Carina (2004): Systematisk kunskapsöversikt om effektiviteten av program för att främja hälsan på arbetsplatsen. I Källestål, Carina (red) mfl: Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Effekter av inventioner refererade i systematiska kunskapsöversikter och i svenska rapporter. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut

Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wibeck, Victoria (2000): Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2002): Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker

60

Elektroniska källor

Korpen Hälsa (2007): http://www.korpen.se/t2h.aspx?p=108058 [Hämtad den 12 november 2007].

Nationalencyklopedin (2007a):

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=490801&i_word=h%e4lsofr%e4mjande [Hämtad den 26 november 2007].

Nationalencyklopedin (2007b):

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=175478&i_word=friskv%e5rd [Hämtad den 26 november 2007].

Nationalencyklopedin (2007c):

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=208127&i_word=H%e4lsa [Hämtad den 20 december 2007].

Nationalencyklopedin (2007d):

http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t _word=empowerment [Hämtad den 4 januari 2008].

Nationalencyklopedin (2007e):

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120960&i_word=autonomi [Hämtad den 6 januari 2008].

Saab (2007a): http://www.saabgroup.com/en/AboutSaab/SaabInBrief/saabinbrief.htm [Hämtad den 12 november 2007].

Saab (2007b):

http://www.saabgroup.com/en/AboutSaab/Organisation/SaabBoforsDynamics/introduction_1. htm [Hämtad den 12 november 2007].

Saab (2007c):

http://www.saabgroup.com/en/AboutSaab/Organisation/SaabBoforsDynamics/operations.htm [Hämtad den 12 november 2007].

SBD Intranät (2007):

http://saabnet.saabgroup.com/SaabBoforsDynamics/Personnel/HealthAndFitnessActivities/St artPage_sv.htm [Hämtad den 5 december 2007].

Statens folkhälsoinstitut (2007):

http://www.fhi.se/upload/ar2007/Regeringsuppdrag/Regeringsuppdrag_halsa_ek_countrywor k_071217.pdf [Hämtad den 29 december 2007].

61

Bilaga 1

Intervjuguide Saab Bofors Dynamics

Inledning

Hälsa alla välkomna!

• Berätta om oss och uppsatsen: Uppdrag, syfte. • Upprepa informationen angående konfidentiellitet.

⇒ Öppningsfrågor –> Berätta lite om er själva. Vem är ni, vad arbetar ni med? ⇒ Introduktionsfrågor –> Introducera ämnet friskvård.

Vad vet ni om det pågående friskvårdsprojektet på SBD? Vad tycker ni om friskvårdsprojektet?

Innehåll

⇒ Nyckelfrågor

™ Behövs ett friskvårdsprojekt? Motivera svaret! ™ Vad bör syftet med friskvårdsprojektet vara?

Kommunikation och information

Hur fungerar informationen om friskvårdsprojektet?

Har informationen om friskvårdssatsningarna nått ut till er?

– Om ni inte fått någon information, vad tror ni det beror på? Delaktighet och motivation

Vad är det som gör att ni deltar?

Vad är det som gör att ni inte deltar i friskvårdsprojektet?

Vad behövs för att motivera er till att delta? Vad är ert syfte med att delta?

62 Ansvar

På vem ligger ansvaret på när det gäller ert eget deltagande i friskvårdsprojektet?

– På er som individer?

Ska företaget öka sitt ansvar för personalens friskvård? Motivera! Vilka är dina möjligheter att påverka projektets innehåll?

Ledarskap

Vad vet ni om hälsoinspiratörernas arbete? – Vad är syftet med deras arbete? Vad bör hälsoinspiratörerna fokusera?

– Vad ska de prioritera? Arbetsmiljö

Tycker ni att hälsa och en bra arbetsmiljö hör samman? Hur ser ni allmänt på SBDs arbetsmiljö?

Hur ser ni på er egen arbetsmiljö? – Motivera!

Avslutning

⇒ Avslutande frågor

™ Anser ni att det finns någon skillnad mellan begreppen hälsa och friskvård? Motivera! ™ Vad är positivt med friskvårdsprojektet?

™ Vad är negativt med friskvårdsprojektet? ™ Vad har ni för önskemål för framtiden?

– Är det något som fattas i friskvårdprojektet? ⇒ Är det något ni vill tillägga (eller stryka) angående intervjun?

– Är det något som ni har sagt som ni vill ta tillbaka eller tillägga?