Man kan kanske tycka att teorierna ovan borde vara antika vid det här laget. Så är bara delvis fallet. Även om senare teorier ofta är mer specialiserade och/eller mer komplexa, så visar det sig att de klassiska teorierna i en eller annan form finns med som ingredienser i senare teorier om motivation. I detta avsnitt berör jag kort några nyare teorier. Om inget annat nämns byg-
ger framställningen på Pinder (1998). Som framgick ovan har Maslows tankar om behov som styr motivationen fått
genomslag hos flera författare. Förutom dem som nämnts ovan kan nämnas Alderfers ERG-teori (existence-relatedness-growth) Han menade att motivation är ett resultat av människors strä- vanden efter att uppnå tre olika grundläggande behov (som inte med nödvändighet är inbördes ordnade). Existensbehoven omfat- tar fysiologiska behov och trygghetsbehov. Relationsbehoven omfattar sociala behov och utvecklingsbehoven handlar om upp- skattning, självförverkligande, kreativitet och utveckling - och dessa kan man enligt teorin aldrig fullständigt tillfredsställa (InsightLab, 2003).
Det finns en lång rad varianter, vidareutvecklingar och speciali- seringar i den kognitiva traditionen skriver Pinder (1998). Ett exempel är begreppet self-efficacy. Det är inte riktigt samma sak som självförtroende, men besläktat. Det hänför sig till ens tro att man kan klara en viss uppgift bra i en viss situation. Både kognition och omgivning är inblandade, med andra ord. Ju högre self-efficacy desto större sannolikhet att man griper sig an uppgiften. Självförtroende är ett mera globalt begrepp, det är inte uppgifts- och situationsspecifikt. Equity theory säger att man är motiverad att göra sitt jobb så länge som man känner att man är rättvist belönad. Man har vissa föreställningar om vad man bidrar med (inputs) och vissa föreställningar om vad man får ut av jobbet (outputs). Detaljerna varierar mellan människor. Man delar sina outputs med sina inputs, samtidigt som man gör samma mentala ekvation för sina kollegers räkning och så jäm- för man kvoterna. Känner man sig då missgynnad kanske man begär mer outputs eller så drar man ner på ansträngningarna. Eftersom olika människor gör olika sådana här beräkningar kan det hända att person A och B, som jämför sig med varandra,
bådakänner sig missgynnade.
Enligt målteori motiveras människor av de mål hon sätter för sig själv, alternativt de mål andra sätter för henne. Ju tydligare och mer specifikt mål, desto lättare är det, enligt teorin, att arbeta mot det. Teorin säger också att ju ambitiösare mål man sätter (inom det rimligas gräns), desto bättre blir resultatet.
Kontrollteorisäger att människor reglerar sitt eget (och andras) beteende genom en feed-back loop. Man jämför sin input med sin output enligt en standard (exempelvis ett mål) och om utfal- let inte är till belåtenhet, ändrar man sitt beteende därefter. Teorierna om valens och förväntningar har fått en uppföljning i Ajzen och Fishbeins (1980, i Pinder, 1998:229) Theory of reaso-
ned actiondär ytterligare variabler lagts till modellen, som exem- pelvis sociala normer.
Attribution theoryhandlar om vad olika människor ser som orsa- ker till ett visst beteende (vad man attribuerar beteendet till). Någon kan hänföra ett misslyckande, exempelvis en konkurs, till inre orsaker (jag duger inte) och någon annan till yttre (det var lågkonjunktur). Detta påverkar i sin tur det fortsatta beteen- det. Det borde vara större sannolikhet för att den senare perso- nen startar ett nytt företag än att den förra gör det.
Ovanstående teorier tillhör den kognitiva skolan som dominerar psykologisk motivationsteori idag. Behaviorismen är emellertid långt ifrån död. Det finns gott om teorier som behandlar beha-
vior modification,det vill säga olika sätt att påverka och ändra beteendet. Det definieras som “the application of basic research and theory from experimental psychology to influence behavior for purposes of resolving personal and social problems and enhancing human functioning” (Pinder, 1998:426). Traditionen kombinerar insikter från behavioristerna med kognitiv teori och anför att det finns en rad olika sätt att modifiera beteendet. Enligt self-regulation theory5kan man också styra sitt eget bete-
ende enligt samma principer som i kontroll-teori. Enligt teorin hjälper det att ge sig själv små belöningar när man beter sig som man föresatt sig, för att förstärka resultatet. Social learning theory (senare social cognitive theory) kombinerar de behavioristiska tan- karna med behovsteorierna och de kognitiva teorierna, och säger att beteende beror på en kombination av inre behov och
5Att döma av min sökning på Internet på ordet motivation (jag fick närmare en
miljon träffar) så är marknaden för teorier eller snarare tips, om hur man moti- verar sig själv oändlig. De allra flesta av dessa träffar handlade om “hur du moti- verar dig att lyckas med....” (fyll i vad som önskas).
yttre påverkan, medierat av kognition (dvs. vad man uppfattar som inre behov och yttre påverkan). Känslorna har också fått en förnyad roll i motivationsteori, vilket enligt Pinder (1998) inne- bär ett avsteg från det rent kognitiva perspektivet.
De klassiska teorierna kommer alltså hela tiden tillbaka, om än i nya skepnader. Park Dahlgaard (2001) sluter kanske cirkeln. Hon lanserar en “treenighetsmodell” (trinity model) där männi- skan har tre sorters behov - fysiologiska, psykologiska och and- liga. Till de senare räknas att söka och skapa mening, respekt, ärlighet, rättvisa, tillit och kärlek. Det synes mig som om histo- rien har hunnit ifatt Adam Smith och hans Theory of moral senti-
ments.