Olleberg Slättäng Vista Kåkind Norra Vedbo Valle Hasselrör Binneberga Gäsene Kulling Redväg Veden Bollebygd Flundre Kind Östbo Västra Östra Skåning Kålland Kinnefjärding Väne Åse Södra Vedbo Tveta Mo Västbo Bjärke Vätle Ale Ås Mark Hova Valla Gudhem Dimbo Viste Laske Kinne
Anm: Tingslagen omfattar Binneberga, Valla, Hova, Hasselrör, som tillsammans bildar Vadsbo härad samt Dimbo, Olleberg och Slättängs tingslag som tillsammans bildar Vartofta härad.
Förteckningar
Tabellförteckning
Tabell 1. Vikten hos olika svenska träslag______________________________ 16 Tabell 2. Storlek och beräknad järnvikt hos harvar ______________________ 17 Tabell 3. Storlek och beräknad järnvikt hos plogar_______________________ 18 Tabell 4. Föremål vid Göteborgs stadsmuseum. Vikter i kg ________________ 19 Tabell 5. Nytillverkade föremåls vikt vid Ryfors bruk 1832-33. _____________ 25 Tabell 6. Nytillverkade föremåls vikt vid Ryfors bruk 1840-41. _____________ 26 Tabell 7. Nytillverkade föremåls vikt vid Ryfors bruk 1868-69. _____________ 29 Tabell 8. Försäljning av plogfjöl och rist från Ryfors 1832-33 ______________ 36 Tabell 9. Försäljning av plogfjöl och rist från Ryfors bruk 1840-41__________ 37 Tabell 10. Försäljningen av axlar från Ryfors bruk 1832-33 _______________ 38 Tabell 11. Regressionstest för några valda föremålsgrupper 1840-41 ________ 41 Tabell 12. Beräkning av möjliga plogmodellers järnvikt. __________________ 43 Tabell 13. Beräkning av slätharvarnas järnvikt. _________________________ 44 Tabell 14. Beräkning av djupharvarnas järnvikt. ________________________ 44 Tabell 15. Nötkreatursenheter per hemmansbruk och per mantal enligt Gadd__ 48 Tabell 16. Nötkreatursenheter per bouppteckning i Kållands härad 1750-1870. 49 Tabell 17. Nötkreatursenheter i Kålland och Kind under perioden 1750-1870. Nötkreatursenheter inklusive småkreatur. ______________________________ 51 Tabell 18. Antal bouppteckningar från Kållands härad 1750-1870. __________ 52 Tabell 19. Procentuell fördelning av de olika hushålls grupperna i Kållands härad 1750-1870 ______________________________________________________ 53 Tabell 20. Antal bouppteckningar från Kinds härad 1750-1870. ____________ 53 Tabell 21. Procentuell fördelning av de olika hushålls grupperna ___________ 54 Tabell 22. Antal grytor med volymuppgift ______________________________ 54 Tabell 23. Jämförelser av vikten hos bill, rist och plogfjöl i olika källmaterial. Vikter i kg. ______________________________________________________ 57 Tabell 24. Jämförelser av plogar från museer och Degebergskursen med
"monterade" plogar från Ryfors bruk _________________________________ 58 Tabell 25. Jämförelser av harvar. Vikter i kg. ___________________________ 58 Tabell 26. Gårdsredskapens vikt. Vikter i kg ____________________________ 59 Tabell 27. Smidesföremålens vikt. Vikter i kg ___________________________ 59 Tabell 28. Vikten hos föremål i det inre hushållet. Vikter i kg_______________ 60 Tabell 29. Exempel på huskonstruktion hos några bebyggelseenheter i Kållands härad 1848-64 ___________________________________________________ 67 Tabell 30. Byggnadernas storlek och material på Slädene säteri år 1854. Mått i meter. __________________________________________________________ 68 Tabell 31. Exempel på storlek och material hos torpen under Slädene säteri år 1854. Mått i meter.________________________________________________ 69 Tabell 32. Storlek och material hos brukarna under Slädene säteri år 1854. Mått i meter. __________________________________________________________ 70
Tabell 33. Beräkningsmodell för mängden byggnadsjärn i modellgårdarna ___ 74 Tabell 34. Det totala järninnehavet per boupptecknat hushåll i Kållands och Kinds härader 1750-1870. Vikter i kg.______________________________________ 81 Tabell 35. Det totala järninnehavet, exklusive byggnadsjärn, per bouppteckning i Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika hushållsgrupper. Vikter i kg ____ 83 Tabell 36. Gjutjärnsinnehavet per bouppteckning i Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika hushållsgrupper. Vikter i kg. __________________________ 84 Tabell 37. Järnmängden i kg per bouppteckning, fördelad på användningsområde i Kållands härad 1750-1870. Vikter i kg ________________________________ 85 Tabell 38. Användande av järn i det inre hushållet i Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. _________________________________ 87 Tabell 39. Användande av järn inom hantverk med smidesföremålen redovisade separat, per bouppteckning i Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikter i kg _____________________________________________ 88 Tabell 40. Användande av järn i gårds- och jordbearbetningsredskap, per
bouppteckning i Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikter i kg_______________________________________________________ 90 Tabell 41. Användande av järn i fordon per bouppteckning, Kållands härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll._____________________________ 92 Tabell 42. Användande av järn i maskiner per bouppteckning i Kållands härad 1870. Vikt i kg fördelat på olika grupper av hushåll ______________________ 93 Tabell 43. Det totala järninnehavet, exklusive byggnadsjärn, per bouppteckning i Kinds härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll.______________ 96 Tabell 44. Gjutjärnsinnehavet per bouppteckning i Kinds härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikter i kg_________________________ 97 Tabell 45. Järnmängden i kg per bouppteckning, fördelad på användningsområde i Kinds härad 1750-1870. ___________________________________________ 98 Tabell 46. Användande av järn i det inre hushållet, bouppteckning i Kinds härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikter i kg _______________ 99 Tabell 47. Användande av järn inom hantverk, med smidesföremålen redovisade separat, Kinds härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikt i kg100 Tabell 48. Användande av järn i gårds- och jordbearbetningsredskap, Kinds härad 1750-1870, fördelat på olika grupper av hushåll. Vikter i kg per bouppteckning 102 Tabell 49. Användande av järn i fordon i Kinds härad 1750-1870. _________ 103 Tabell 50. Användande av järn i maskiner i Kinds härad 1870. ____________ 104 Tabell 51. Järnmängden på en vikingatida gård ________________________ 122 Tabell 52. Danska medeltida viktuppgifter för bill och rist ________________ 124 Tabell 53. Svenska medeltida viktuppgifter för billar ____________________ 124 Tabell 54. Viktuppgifter från 1500-talets kungsgårdar ___________________ 125 Tabell 55. Järnbillar i Nordiska museet, från 1800-talet _________________ 125 Tabell 56. Danska ristar från 1700- och 1800-talen _____________________ 126 Tabell 57. Det totala järninnehavet, inklusive byggnadsjärn, fördelat på olika hushållsgrupper i Kållands och Kinds härader 1750-1870. _______________ 141
Diagramförteckning
Diagram 1. Pris och vikt per styck vid försäljning av manufakturjärn från Ryfors 1840-41 ________________________________________________________ 40 Diagram 2. Index över det totala järninnehavet per boupptecknat hushåll i
Kållands och Kinds härader 1750-1870. 1750=100 _____________________ 106 Diagram 3. Index över det relativa järnpriset __________________________ 109 Diagram 4. Järninnehavet på gårdar i Närke ca år 1000 jämfört med medelstora bondejordbruk i Kållands och Kinds härader 1750-1870. Vikter i kg. _________ 4 Diagram 5. Antal järnskodda spadar eller spadar helt av järn per medelstort bondejordbruk i Kållands och Kinds härader 1750-1870 _________________ 117
Kartförteckning
Karta 1. Järnbruk och hyttor i Älvsborgs län och Skaraborgs län ___________ 23 Karta 2. Antal sålda billar 1832-33___________________________________ 33 Karta 3. Antal sålda billar 1840-41___________________________________ 34 Karta 4. Billarnas medelvikt fördelat på olika försäljningsområden utanför städerna 1840-41 _________________________________________________ 35 Karta 5. Enskifte eller laga skifte i södra Sverige ________________________ 75
Figurförteckning
Figur 1. Trädelarna hos gåsfotharv, SAV 1169__________________________ 17 Figur 2. Plogens olika delar ________________________________________ 43
Rapporter från Ekonomisk-historiska institutionen
vid Göteborgs universitet
Reports from the Department of Economic History, Göteborg University
1 Sverker Jonsson, Norrbotten i Sverige. Några huvuddrag i den ekonomiska och sociala utvecklingen i Norrbottens län under mellankrigstiden. 1985.
2 Bertil Andersson, Malmö diskont 1803-1818. Verksamhet och erfarenheter. 1985.
3-4 Urban Herlitz, Nattväktaren, städgumman och storebror. Kring den offentliga sektorns tillväxt. 1986.
5-6 Ingemar Nygren, Göteborgs kreditmarknad 1820-1913. 1987 7 Lars Herlitz, Ideas of Capital and Development in
Pre-Classical Economic Thought: Two Essays. 1989.
8 Åke Edén, East India Company's Indienpolitik före 1773.
1994.
9 Stefan Falk, Structural Adjustment Programmes - a development strategy? (Examples from Zambia and Zimbabwe). 1994.
10 Erik Örjan Emilsson, Sweden and the European Miracles.
Conquest, Growth and Voice: a survey of problems and theories. 1996.
11 Lars Nyström, Från borgarbrandkår till yrkesbrandkår. En institutionell studie av svenskt brandväsen 1874-1917. 1997.
12 Carl-Johan Gadd, Järnplogens och potatisens tid.
Jordbruksutveckling och samhällsförändring i Skaraborgs län 1750-1860. 1998.
13 Bertil Andersson (ed), Swedish and international fisheries.
Papers presented at the conference in Göteborg 1998-11-20-22. 1999.
14 Hugo Kylebäck, Federation eller konsum Sverige? Konsumentkooperativ förändringsprocess.
Del 3. 1985-1995. 1999.
15 Per Hallén, En studie i järn. Metoder att beräkna landsbygdsbefolkningens järninnehav 1750-1870. 1999