5. Resultat
5.1 Hävdhistorik och bonitet
Ängens utbredning omfattar det som i Storskifteskartan från 1821 (Figur 11) benämns som Hemängen Kullen, Norra sidan av Hässlehagskullen samt en mindre del av det som benämns som Hässlehagen. Hemängen Kullen och Norra sidan av
Hässlehagskullen är beskrivna som ängsmark medan delen som benämns Hässlehagen
utgörs av hagmark och den genomsnittliga boniteten för området är 2,25.
Ängen kategoriseras som äng i den Häradsekonomiska kartan från perioden 1868-77 (Figur 15).
Ängen betades från omkring 1940 till 1990 (Sandberg 2001) och de planer som Kinda Kommun haft för att anlägga golfbana på platsen medförde att betet uteblev åren 1991-1992. 1993 återupptogs ängshävden (Sandberg 2001) och sköttes inledningsvis av Naturskyddsföreningen i Kinda-Ydre3.
Enligt Länsstyrelsen Östergötland som är förvaltare av området har ängen skötts med slåtter (1 gång/år) och efterbete utan uppehåll sedan 19934. Sedan 2008 slåttras ängen av företaget Slåttergubben som utför arbetet mellan 15-25/7 varje år5.
1947 års karta utgörs av ett flygfoto med överlagrade symboler och 2013 års karta av ett Ortofoto (Figur 16 & 17).
Genom att studera protokollet till Storskifteskartan 1821 (Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83) av Lantmätare M. E Marin har följande information inhämtats:
Områdets som studerats mäter totalt 515 ha. (Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83).
Ängsmarkens högsta avkastning beskrivs vara 6 lass/tunnland. 1 tunnland är ca 4936 m2. (Nationalencyklopedin 2014a) Bonitetsgraderingen av ängsmarken går från 0,25-6.
3 Roland Yngwe, suppleant i Naturskyddsföreningen Kinda- Ydre, e-postmeddelande 7 mars 2015. 4 Mattias Schönbeck, antikvarie Länsstyrelsen Östergötland, e-postmeddelande 24 februari 2015. 5
32 Åkerjorden av bonitetsgrad 4,5 – 6 uppges bestå av mullblandad lera på god botten. Bonitetsgraderingen 3-4,5 beskrivs som sandblandad mylla på mindre god botten. För graderingen 2,5-3 uppges ingen information gällande jorden.
Generella förändringar som observerats i kartmaterialet från åren 1821-2013 :
Utvecklingen från Storskifteskartan 1821 till Häradsekonomen 1868-1877 visar bland annat att skogen har expanderat. Även åkermarken har expanderat och såväl skog som åker har i många fall expanderat på ängens bekostnad. Detta ses bland annat vid Brostugan i områdets östra del. Ängsmarkerna vid Brostugan som lagts om till åker hade en bonitet på 5 respektive 3,5. (Objekt 44+45). Flera exempel finns i tabell 2.
Förändringen av markslagens utbredning uppmätta i hektar (ha) återfinns i tabell 1.
1 ha = 10 000 m2 (Nationalencyklopedin 2014b).
Tabell 1: Markslagens förändrade utbredning från tiden för Storskifteskartan (1821) till Häradsekonomiska kartan (1868-1877). Måtten visas i hektar (ha).
Markslag Areal (ha) 1821 Areal (ha) 1868-1877
Skog 275 375
Äng 91 74
33
Tabell 2: Ängsobjekt från 1821 års storskifteskarta som fått en ny markanvändning i den Häradsekonomiska kartan (1868-1877).
Ängsobjekt
1821 Bonitet
Areal (ha)
Ny markanvändning i Häradsekonomisk karta 1868-1877
44 5 0,43 Åker (i anslutning till befintlig åkermark med en bonitetsgradering på 6 och 4,75.)
45 3,5 2,4 Skog
56 3,5 1,9 Åker
99 2,5 0,49 Skog
134 3 0,43 Åker
135 4 0,04 Åker (i anslutning till befintlig åkermark med en bonitetsgradering på 5, 5, och 6).
149 2,5 3,5 Åker (i anslutning till befintlig åkermark med en bonitetsgradering på 3,3, 4,5 och 5).
187 1,5 0,99 Skog
216 5 0,46 Åker
Objekt nummer 44, 135 och 149 ligger alla i anslutning till redan befintlig åkermark med höga bonitetstal. För objekt 44 är boniteten på anslutande åkermark i genomsnitt 5,4, för objekt 135 är den genomsnittliga bonitetsgraderingen 5,3 och för objekt nummer 149 är siffran 3,9.
34 Från tiden för Häradsekonomiska kartan (1868-1877) fram till Ekonomiska kartan (1947) uppmärksammades följande:
Vissa åkerstycken tenderar att ha rätats ut och ny bebyggelse har
tillkommit. Dikning antas ha utförts eftersom flera indikationer med bland annat nytillkommen åkermark på tidigare våta partier och markeringar för dikning kan ses i kartan. Små delar av åns sträckning har förändrats, men ån är i stort oförändrad. Forså pappersbruk har tillkommit i områdets sydöstra del.
Från den ekonomiska kartan från 1947 fram till 2013 års ortofoto har åkermarken i nordväst övergått till bete och en ny vägsträckning kan ses förbi gården. I anslutning till denna har även åns sträckning förändrats, troligen genom kulvertering. Åns sträckning har även förändrats något i anslutning till pappersbruket i sydöst. Skogen har tätnat och har i flera fall växt upp på tidigare åkermark. Detta kan bland annat ses i objekt 54,
Stockhultskärret som varit klassad som äng fram till den ekonomiska
kartan (1947) när den istället är markerad som åker. I kartan finns synliga dikningssymboler. På 2013 års ortofoto utgörs ytan av tät skog. Ytan mäter 0,99 ha och hade 1821 en bonitetsgradering på 2,5.
Generellt sett kan man se att åkermarken ligger i eller i nära anslutning till det ler och silt -stråk som går centralt genom Föllingsös ägor, medan ängsmarken snarast är belägen på områdena som utgörs av morän. De områden som odlats längre ifrån säteriets gårdstomt återfinns i stor utsträckning i anslutning till moränstråk.
35 Den analys av boniteten som har utförts, både gällande ängs- och åkermark påvisar att det finns ett mönster som indikerar följande:
Åkermark med hög bonitet återfanns till största del i det lerstråk som omfattar de delar av Föllingsös ägor som är belägna närmast gårdstomten och avtar med avståndet till denna.
Ängsmarkens bonitet ökar med närhet till åker med hög bonitet samt närhet till vatten. Resultatet kan ses i figur 12, 13 och 14.
Analyser gällande ängens utveckling kontra dess bonitet har utförts och resultaten har i flera fall visat att ängsmark med hög bonitet med tiden har övergått till åkermark, se tabell 2. Även om denna utveckling inte är allenarådande kan ändå en viss koppling skönjas till att ängsmark med lägre bonitet i större utsträckning har bevarats och har därmed en längre kontinuitet.
36
Figur 11: Inventeringsängens läge på Storskifteskartan från 1821 - Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83.© Lantmäteriet 2012/892
37
Figur 12: Bonitetsmönster för Föllingsös åker och ängsmarker 1821. Källa: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83 © Kartproduktion Janni Servin 2014.
38
Figur 13: Bonitetsmönster för Föllingsös ängsmarker 1821. (Storskifteskartan från 1821 - Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83.© Lantmäteriet 2012/892).
39
Figur 14: Bonitetsmönster för Föllingsös åkermarken 1821. . Källa: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-KIS-83 © Kartproduktion Janni Servin 2014.
40
Figur 15: Inventeringsängens läge på den Häradsekonomiska kartan från 1868-1877 - Rikets allmänna kartverk - Kisa J112- 36-3 1868-1877.© Lantmäteriet 2012/892
41
Figur 16: Inventeringsängens läge på den ekonomiska kartan från 1947 - Rikets allmänna kartverk - Kisa J133-7F5h48 1947.© Lantmäteriet 2012/892
42
43