23 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN
4.2 Hållbar dagvattenhantering
På grund av den känsliga recipienten Limmaren rekommenderas att dagvatten från vägar och parkeringsytor renas innan det når recipienten. Det rekommenderas även att allt dagvatten från området fördröjs lokalt innan det når Limmaren. Valet av renings- och fördröjningsmetod beror bland annat av tillgängliga ytor och reningsbehovet. En lämplig och effektiv lösning i det planerade området är en kombination av flera åtgärder. När området planeras mer i detalj kan fördjupade studier av åtgärder och dess effekter genomföras. En kombination av sådana åtgärder kan vara att dagvattnet omhändertas lokalt i växtbäddar eller med hjälp av gröna tak och permeabla beläggningar och att dagvattnet avleds genom svackdiken. Åtgärderna presenteras mer i detalj nedan.
Dagvatten från takytor och gångbanor anses inte vara så förorenat att rening krävs men vattnet behöver fördröjas. Detta vatten fördröjs lämpligen lokalt på tomtmark med till exempel växtbäddar eller magasin under markytan. Magasinen under mark kan vara i form av traditionella grusmagasin eller plastmagasin. I kap 5.1 har en total
magasinsvolym beräknats för respektive delområde med förutsättningen att flödet efter exploateringen inte ska överskrida flödet före exploateringen vid ett 10-års regn. När markanvändningen och tomtstorlekar är planerade kan magasinskvot för respektive tomt beräknas. Efter magasinering kan vattnet ledas vidare via till exempel svackdike för ytterligare fördröjning och anslutas till huvuddiket utanför planområdet. Andra fördröjningsmetoder som kan vara lämpliga är gröna tak och för gångbanor är genomsläppliga material att rekommendera.
Dagvatten från vägar och parkeringsytor kräver rening före vidare avledning. Detta vatten renas i två dagvattendammar, en i det södra delområdet och en i det norra delområdet.
Tidigare har uppskattad reningseffekt med dagvattendammar för ett område med blandat lättare industri och handel enligt plankarta daterad 2011-07-04 presenterats. De tidigare angivna ytorna och reningseffekterna är beräknade för hela planområdet. En uppdelning där endast dagvatten från ytor som kräver rening leds till dammarna ger andra ytor och kan beräknas när planeringen kommit längre. Vilka typer av verksamheter som kommer att lokaliseras i området påverkar också föroreningssituationen och storlek på
reningsanläggningar.
4.2.1 Öppna Lösningar - växtbäddar
Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av träd, örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna är att fördröja, rena och eventuellt infiltrera dagvatten och flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor. På så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd. Växtbäddar kan även förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare så att mer kan infiltrera vid behov. Växtbäddar kan vara både täta och genomsläppliga. För bilder över växtbäddar i bostadsnära miljö se Figur 11.
24 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN
Figur 11. Exempel på utformning av växtbäddar på kvartersmark och allmänplatsmark.
25 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN
4.2.2 Gröna tak
Ett sätt att minska vattenavrinningen från tak är att anlägga så kallade gröna tak, se Figur 12. Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga. Sedumtaken minskar i genomsnitt den totalt avrunna mängden vatten på årsbasis med ca 50 %, men denna siffra variera mellan 5-100 % beroende på
nederbördstillfälle, tjocklek på substratet, takets lutning samt tidigare fallen nederbörd.
Jämfört med vanliga tak ökar initialförlusten vid varje regntillfälle med ca 6-10 mm
beroende på vald tjocklek och lutning på taket. De gröna taken bidrar även till att fördröja- och minska flödestoppar av regnvatten.
Årstiden har en stark inverkan på den vattenhållande förmågan hos de gröna taken, under sommartid uppnås ofta en 100 % absorption i taken.
Övriga positiva effekter med gröna tak är att de dämpar buller, förbättrar luftkvaliteten, skapar nya biotoper för fåglar och insekter, isolerar mot värme och kyla och har en längre livslängd än ett traditionellt tak.
Figur 12. Grönt tak på komplementbyggnad i bostadsområde.
4.2.3 Permeabla (genomsläppliga) beläggningar
Om det är möjligt är det rekommenderat att minimera andelen hårdgjorda ytor inom området. Dessa kan ersättas med genomsläppliga material som till exempel grus eller dränerande asfalt. Beläggningar såsom markplattor, gatsten, betonghålsten eller
permeabel asfalt är andraexempel. I Figur 13 nedan visas hur en gångbana kan byggas upp dels av grus och dels av betongplattor samt olika fraktioner på små gatsten.
26 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN
Figur 13. I bilden TV visas ett grusat respektive betongsatt gångstråk. TH visas exempel på markbeläggningar som ökar genomsläppligheten och som kan användas för gång- och cykelstråk.
4.2.4 Svackdiken
Svackdiken är breda och flacka diken som anläggs längs med vägar, hårdgjorda ytor, grönridåer och i lågpunkter med syfte att rena och transportera dagvatten. Svackdiken kan bekläs med gräs eller annan vegetation. Dikena är normalt utformade med permeabla väggar och botten vilka låter vatten infiltrera ned i omgivande mark.
Svackdiken kan vara vanliga flacka diken eller utformas med underliggande
infiltrationsmagasin av makadam. Vid mycket stora flöden ska vatten kunna bräddas från svackdikena för att minimera risken för att fastlagda föroreningar resuspenderar och sprids samt att hindra översvämningar. Svackdiken har högt flödesmotstånd vilket tillsammans med det flacka och breda tvärsnittet och infiltrationsförmåga ger en fördröjande effekt av dagvattenavrinningen. Med längre uppehållstid ökar avskiljningen av föroreningar. Flackare, bredare och mer bevuxna diken har därmed bättre utjämnande och renande förmåga. Ytterligare fördelar med svackdiken är att de är relativt billiga att anlägga och underhålla jämfört med exempelvis ledningsdragning. Reningseffekten i svackdiken påverkas av kvalitet på dagvattnet där reningen generellt är mindre effektiv vid låga halter av förorening. Svackdikets djup och lutning skall vara så små som möjligt med hänsyn till säkerhet, estetik och för att motverka erosion inom anläggningen.
Exempel på svackdiken visas i Figur 14. För Mellingeholm kan svackdiken vara en lämplig lösning för avledning inom området.
27 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN
Figur 14. Exempel på svackdiken.
28 (29)
RAPPORT
2012-06-25, REVIDERAD 2012-08-30 & 13-09-11 MELLINGEHOLM DAGVATT EN