I rapporten Report of the word commission on environment and development: our common future från 1987 defineras hållbar utveckling följande: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov” (Dahlin 2015). I definitionen inkluderas miljöfrågor men även andra aspekter av hållbarhetsbegreppet, t.ex. sociala, ekonomiska, etiska och kulturella (Ammenberg & Hjelm 2013).
För att uppnå hållbar utveckling krävs det att problem bryts ned i mindre delar och att det struktureras på ett hanterbart sätt. Hållbarhetsaspekterna bryts ned i tre dimensioner:
ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet (Dahlin 2015).
Frågeställningen i detta examensarbete berör begreppet hållbar utveckling inom samtliga tre områden. Med hjälp av föreslagna förbättringar kan en mer hållbar produktion och arbetsplats uppnås.
7.1.1.1 Ekonomisk
Examensarbetet bidrar till en ekonomisk hållbar utveckling på flera sätt. Planering av metod, material, maskiner och verktyg förhindrar omarbeten vilket leder till en ekonomisk besparing.
Författarna föreslår i resultatet att tid för arbetsberedningar bör planeras in i tidplanen. Med avsatt tid för arbetsberedning ges goda möjligheter för att arbetsberedningar utförs och inte bortprioriteras på grund av tidsbrist. Arbetsberedningar bidrar till en tidsbesparande och effektivare produktion som i sin tur bidrar till ekonomiska besparingar.
7.1.1.2 Ekologisk
God planering ger förutsättningar för beställning av rätt mängd material samt minskat materialspill.
En ritning-och anvisningsstation ger YA möjligheten att göra rätt från början vilket undviker onödigt materialspill och omarbete. Med hjälp av stationen uppnås en mer ekologisk hållbar produktion.
Ett annat förbättringsförslag som bidrar till ekologisk hållbarhet är BIM. Implementering av BIM i produktionen skulle innebära en minskning av pappersritningar och därigenom en minskad miljöbelastning.
7.1.1.3 Social
I examensarbetet föreslås utbildning som en förbättringsåtgärd. Med rätt kompetens och behörighet uppnås likvärdig beredning och dokumentation. Därigenom får YA samma förutsättningar oavsett bygge och arbetsledning, vilket kan kännas tryggt.
Vid arbetsberedningar upprättas riskbedömningar systematiskt i tidigt skede. Genom
riskbedömning och riskinventering kan de arbetsmiljörisker som arbetet omfattar lokaliseras.
Arbetsberedningar skapar ett säkrare och effektivare arbetssätt som genererar mindre skador och tillbud.
8 Slutsats
Här presenteras slutsatserna som gjorts utefter diskussionen för att besvara rapportens frågeställning.
Syftet med examensarbetet var att göra en nulägesanalys av hur Peabs arbetsberedningar fungerar i produktionen, att kartlägga eventuella fel och brister samt undersöka möjlighet till effektivisering. Frågeställningen handlade om hur Peab arbetar med arbetsberedning,
anställdas inställning till detta samt eventuella förbättringsmöjligheter. Genom en
intervjustudie besvarades frågeställningen och studiens syfte uppfylldes. Utifrån resultatet dras slutsatsen att arbetsberedning inom Peab kan förbättras inom flertal områden.
Anställda har en positiv syn på arbetsberedning och samtliga tillfrågade tycker att det är ett bra verktyg. Medarbetarna upplever även att det ger bättre förståelse mellan yrkesgrupper.
Vid upprättande av arbetsberedningar på Peab utgår platschefen från de regler och krav som beställare och myndigheter ställer. Platschefen/arbetsledaren tar fram ett förslag till
beredningen där arbetsmetod, material och verktyg innefattas. Därefter planeras och
dokumenteras genomförande av en aktivitet tillsammans med de yrkesarbetare som ska utföra aktiviteten. Under aktivitetens genomförande sker sedan kontinuerlig avstämning.
Det förekommer brister av dokumentation vid uppföljning vilket ger sämre förutsättningar för erfarenhetsåterföring. En erfarenhetsbank är under uppbyggnad på Peabs intranät, förslagsvis ska detta hjälpmedel färdigställas snarast och ett krav på inlämning av gjorda
arbetsberedningar bör införas. Författarna vill även föreslå att Peab inför ritning- och anvisningsstationer på byggarbetsplatserna samt att företaget satsar på utbildning inom arbetsberedning för platschefer och arbetsledare som eftertraktar detta. Peab bör även bli bättre på att informera medarbetare om vilka hjälpmedel som finns tillgängliga och för vidare utveckling av arbetsberedning bör Peab satsa på användandet av BIM – vilket leder till tydligare information och tolkning.
9 Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Ammenberg, J. & Hjelm, O. (2013). Miljöteknik – för en hållbar utveckling. Lund:
Studentlitteratur AB.
Andersen, E. & Schwencke, E. (1998). Projektarbete – en vägledning för studenter. Lund:
Studentlitteratur AB.
Arbetsmiljöverket. (2014). Byggnads-och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter.
Tillgänglig: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/byggnads-och-anlaggningsarbete-foreskrifter-afs1999-3.pdf [2017-02-21].
Arbetsmiljöverket. (2017). Vårt uppdrag. Tillgänglig: https://www.av.se/om-oss/vart-uppdrag/ [2017-05-03].
Autodesk. (2017). Transformera verksamhetsfördelar med BIM. Tillgänglig:
http://www.autodesk.se/solutions/building-information-modeling/overview [2017-02-21].
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund:
Studentlitteratur AB.
Blomé, A. (2000). Kunskapsföretaget kort och brett. Malmö: Liber AB.
Dahlin, J-E. (2015). Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer. Lund:
Studentlitteratur AB.
Elg, M., Gautherau, V. & Witell, L (2007). Att lyckas med förbättringsarbete – förbättra, förändra, förnya. Lund: Studentlitteratur AB.
Fernström, G. (2009). Samverkan, lean tänkande och industriellt byggande i symbios för att utveckla bygg. Skurup: Fernia Consulting.
Granroth, M. (2011). BIM – Byggnads Informations Modellering – Orientering i en modern
Hedin, A. (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Uppsala:
Uppsala Universitet.
HSB. (2015). HSB Värmland säljstartar brf Lillängshamnen, Skoghall Hammarö.
Tillgänglig: http://www.mynewsdesk.com/se/hsb-regionalt/pressreleases/saeljstart-brf-lillaengshamnen-skoghall-hammaroe-1171663 [2017-02-21].
Höglund, F. & Olsson, T. (2015). Kvalitetsutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp – en ordbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Josephson, P-E. & Saukkoriipi, L. (2009). 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i byggandet – att minska slöserier! Göteborg: Sveriges byggindustrier.
Li, H., Miaojia, L., Hsu, S-C., Gray, M. & Huang, T. (2015). Proactive bahaviour-based safety management for construction safety. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925753515000144 [2017-02-22].
Liker, J. (2009). The Toyota way – Lean för världsklass. Malmö: Liber AB.
Lean Forum. (2001). Verktyg för Lean Production. Stockholm: Lean forum.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning – en introduktion. (Tredje upplagan).
Lund: Studentlitteratur AB.
Mårtensson, M. (1999). Knowledge management. Stockholm: Sveriges Tekniska Attachéer.
Nationalencyklopedin. (2017). Kvalitativ metod. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-metod [2017-02-08].
Norberg, H., Wallström, P., Olofsson, T. & Segerstedt, A. (2009). Byggsynkronisering.
Luleå: Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:997746/FULLTEXT01.pdf [2017-02-15].
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber.
Olofsson, O. (2013). Lyckas med 5S. Vaxholm: WCM Consulting AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Peab. (2008). Vår historia. Tillgänglig: http://www.peab.com.pl/historik/ [2017-02-03].
Peab. (2017a). Historien om Peab. Tillgänglig: http://www.peab.se/om-peab/historien-om-peab/ [2017-02-03].
Peab. (2017b). Affärsområde bygg. Tillgänglig: http://www.peab.se/om-peab/var-verksamhet/ao-bygg/ [2017-02-07].
Persson, G. (2005). Mål och mått inom kvalitet och andra områden. Stockholm: SIS förlag.
Persson, M. (2012). Arbetsberedning - en handbok från Sveriges byggindustrier. Malmö:
FoU Syd, Sveriges byggindustrier.
Rèvai, E. (2012). Byggstyrning. Stockholm: Liber.
Statistiska Centalbyrån. (2015). Byggande - Priser för nyproducerade bostäder 2014.
Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=24912 [2017-04-03].
Statistiska Centalbyrån. (2017). Om SCB. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/
[2017-04-19].
Svensson, T. (2007). Byggstart. Stockholm: Liber.
Sörqvist, L. (2013). Lean – processutveckling med fokus på kundvärde och effektiva flöden.
Lund: Studentlitteratur AB.