När man diskuterar hållbarhet talar man ofta om tre dimensioner av hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.18 Det är viktigt att alla dess tre dimensioner tas i beaktande när Ängelholms tätorter ska utvecklas.
Landsbygden är en viktig förutsättning för Skånes utveckling enligt OECD. Jordbruksmarken är grundläggande för samhällets långsiktiga resiliensförmåga19 och livsavgörande
ekosystemtjänster av olika former förutsätter jordbruksmark.20 För att nå ett långsiktigt hållbart markanvändande och företagande i den stadsnära landsbygden krävs därför en medveten planering, där samspelet mellan stad och land tas tillvara.21
I november 2013 biföll fullmäktige en motion om landsbygdssäkring (KS dnr 2013/112). Den innebär att kommunen ska införa en landsbygdssäkring av alla politiska beslut i
Ängelholms Kommun. Alla beslut som fattas politiskt ska bidra till en hållbar utveckling för både stad och landsbygd. Detta kommer att implementeras i kommunens
ärendehanteringsprocess under 2017 tillsammans med andra perspektiv som behöver beaktas när ett ärende behandlas.
15 Minnesanteckningar från beredningsmöte 2016-09-06
16 http://hushallningssallskapet.se/tjanster-produkter/foretagsutveckling/landsbygdsutveckling/gron-arena/
17 SOU 2017:1. Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande: För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.
18 https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579
19 ”Förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas.”
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf
20 Omvärldsanalys Ängelholm 2016-2017- Megatrender och trender som påverkar kommunens medborgare
21 Region Skåne, 2016, Samspel stad och land i det flerkärniga Skåne
14
6.2.1 Bostadsbyggande
Fler bostäder med ökad inflyttning ger synergieffekter i form av ökad kommunal och
kommersiell service. Utvecklingen kommer på så sätt in i ett skede när det ena ger det andra på ett positivt sätt. Det skapar även ett större reseunderlag för kollektivtrafik som då kan utökas.
Det kommunala bostadsbolaget måste vara drivande när det gäller att bygga hyresrätter i tätorterna. Detta ger i bästa fall signaler till övriga byggherrar att det är lönsamt att satsa i tätorterna. Nybyggande kan kombineras med nyttjande av byggnader som redan finns och som kan byggas om till annat ändamål. Det finns kanske efterfrågan på boenden som kombinerar bostad och företag?
Ett av förslagen från den parlamentariska landsbygdskommittén är att minska vissa begränsningar som finns för byggande och utveckling i landsbygderna. Förslagen avser
riksintressen, strandskydd och vatten- och avloppslagstiftningen. De föreslår även att regeringen tar initiativ till att utreda om byggandet kan underlättas genom införandet av särskilda
landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter.22
6.2.2 Kommunikationer
Kommunen har en viss påverkansmöjlighet när det gäller kollektivtrafiken men
huvudbudskapet från Region Skåne är att det måste finns ett visst reseunderlag för att utöka kollektivtrafiken. Riktlinjerna för basutbudet är för närvarande följande (finns ofta mer men det är ett minimum):
• Orter med 3000 invånare: Minst timmestrafik (06-00)
• Orter med 1000 invånare: Minst 12 dubbelturer per vardag (06-22)
• Alla med mer än 2 km till närmsta hållplats: 5 dubbelturer per vecka till närmsta större ort/kommuncentrum
Det pågår diskussion om att lägga till en nivå med orter med 300 invånare. 23 Målbilden för Det flerkärniga Skåne är ett Skåne med en gemensam funktionell
arbetsmarknadsregion där det går att röra sig mellan tätorterna på liknande sätt som mellan stadsdelar i en storstadsmetropol.24
Hur ser framtidens kollektivtrafik ut? Kan det komma en slags beställningstrafik i framtiden?
Eftersom det är få resenärer på bussarna från och till tätorterna borde en mindre buss som hämtar upp enligt beställning vara mer ekonomiskt. Kanske kan man beställa resa via en app, se andras beställningar och samordna m.m.
När SKL erbjöd en landsbygdskonferens i februari 2017 diskuterades möjligheten till
”kombinerade mobilitetstjänster ”.25 Det utgår från att resenärer ofta kombinerar olika färdmedel som t.ex. cykel eller buss till tåg. Tanken är att man ska kunna köpa en tjänst som omfattar hela kombinationsresan som ett paket. Det blir en större möjlighet att skräddarsy sin egen resa och fler valmöjligheter kan leda till minskat behov av biltransport.
22 SOU 2017:1. Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande: För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.
23 Minnesanteckningar från beredningsmöte 2016-09-20
24 Region Skåne, 2016, Samspel stad och land i det flerkärniga Skåne
25 SKL Landsbygdskonferens 2017-02-03, Helena Leufstatius (VD Svenskk kollektivtrafik)
15
Region Blekinge arbetar med ett utredningsuppdrag om nya trafikformer på landsbygden.
Deras samåkningstjänst ”Hämta” handlar också om ett helhetskoncept som tar resenärerna hela vägen från punkt A till B vilket kan innefatta flera olika färdmedel.26
Kan busshållplatser utformas på ett sätt som gör det tryggare och bekvämare för resenärer? Det ska inte vara avskräckande att välja kollektivt utan tvärtom inbjudande. En ”resenärsvänlig”
busshållplats med belysning, cykelställ samt busskur med sittplats som ger skydd för regn och vind kanske gör att fler väljer kollektivt istället för bilen? Som det är idag finns det
busshållplatser som inte har annat än en stolpe, resenärerna får vänta vid vägkanten.
Hållplatser byggs av respektive väghållare. Kommunen bygger de hållplatser som ligger längs de kommunala vägarna och Trafikverket bygger hållplatser på de statliga vägarna. I de mindre tätorterna ligger oftast hållplatserna utmed trafikverkets vägar.
Beredningen för samhällsutveckling påbörjade 2017 nytt uppdrag ”Infrastruktur för framtidens transportslag”. Det arbetet kommer att beröra utveckling av kollektivtrafiken.
6.2.3 Mötesplatser
Det som utmärker en mötesplats är att det är en social träffpunkt. Det finns mötesplatser som är ämnade för en viss aktivitet och det finns mötesplaster som kommer till spontant. Vissa grupper behöver specifika mötesplatser för olika typer av aktiviteter som t.ex. skateboard och boule. De spontana mötesplatserna kan vara att man träffas vid förskolan vid lämning och hämtning av barn, vid affären, busshållplatsen, bokbussen, postutlämningen, på biblioteket eller kanske vid den gemensamma tipsrundan i byn. Ett litet samhälle är som ett känsligt ekosystem.
Skolan har en roll bortom lärandet precis som en lanthandel inte bara är en butik där man handlar mat. Det är sociala samlingpunkter och förutsättning för ett socialt sammanhang.
Mötesplatser bidrar till att öka integrationen mellan medborgare som annars inte träffas.
26 SKL Landsbygdskonferens 2017-02-03, Magnus Forsberg strategisk planerar kollektivtrafik), Claes Fischer (affärsutvecklare Blekingetrafiken)
16
6.2.4 Nätverk och samarbete
Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Det handlar mycket om socialt ansvarstagande, initiativkraft och mobilisering av organisatoriska resurser.
Det finns en överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne. Utvecklingsplanen 2015-2019 radar upp fem utvecklingsområden som bl.a. handlar om att stödja kommunerna och den idéburna sektorn på lokal nivå vad gäller dialoger och
överenskommelser. Man ska även initiera utvecklingsinsatser rörande idéburet entreprenörskap samt sociala och kulturella innovationer.27
I Skåne finns sju LEADER-områden som alla drivs av ett lokalt partnerskap, LAG. LEADER kontorens funktion är att mobilisera, informera, idéutveckla och ta emot ansökningar.
LEADER-områdena tar fram en utvecklingsstrategi som beskriver vilka insatser som behöver göras för att området ska utvecklas till en attraktiv och konkurrenskraftig bygd och för att stimulera ökad sysselsättning och nya företag. Till sitt stöd har LEADER-områdena fyra olika EU-fonder att söka medel från.28
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva företräder cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper (byalag, samhällsföreningar eller intresseföreningar)som finns runt om i landet. I många kommuner väljer de lokala grupperna att gå samman i kommunbygderåd för att gemensamt driva frågor. Uppgiften för ”Hela Sverige ska leva” är att ge råd och stöd till de lokala
utvecklingsgrupperna och tillhandahålla redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Det kan vara att ta över skolan, bygga ett vindkraftverk, arbeta med lokal turism eller underlätta för företagen i bygden. Organisationen arbetar även med att påverka genom att lyfta de frågor som är
betydelsefulla för människor på landsbygden.29
Ett av den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag är att regeringen bör uppdra till Jordbruksverket att stödja samordning och utveckling av nätverk mellan landsbygdsutvecklare anställda i kommuner och regioner. Dessa tjänstepersoner är en viktig länk mellan det civila samhället lokalt och den offentliga sektorn.30 Landsbygdsfrågorna får större tyngd i de kommuner där en centralt placerad landsbygdutvecklare finns.31