Hållbarhetsmålens betydelse

De olika hållbarhets målen kan fungera som stöd i beslut som tas, och som planerarna kan hänvisa till. FN kan bidra genom att blanda annat utbildning om de globala målen, problemet i

30

just det här fallet är att kommunens tjänstemän inte har tid att uppdatera sig och ta del av den nya information som kommer. Det som däremot har större inverkan är lagändringar, då det verkligen är något man måste förhålla sig till.

De globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030), tillsammans med begreppet ’hållbar utveckling’ uppfattas ofta väldigt diffust och väldigt brett av de flesta. Å andra sidan kan målen vara väldigt inspirerande av just den anledningen att de är omfattande och globala. Men de kan vara svåra att greppa och veta hur man ska tolka dem och vad man ska göra med det. Därför kanske de ofta åsidosätts av planerarna på grund av att det finns annat som faktiskt måste göras enligt lag. Det är det som kan anses vara det största problemet när det gäller implementeringen av de globala målen, att det inte är tydligt nog vad som ska göras. Men däremot bryts de globala målen ner, både på nationell och regional nivå, för att de ska vara lättare att hantera. Även kommunen har deras egna mål och riktlinjer att följa. Så egentligen kanske de globala målen spelar in, även om de inte arbetat uttalat efter Agenda 2030, som även nämns i inledningen. De arbetar efter kommunens egna mål, som är en utbrytning av de globala målen, alltså bara en liten del av dem. Men å andra sidan kan inte en enskild kommun göra allt.

De hållbarhetsbidrag kommunen har fått kan vara en bra morot för hållbar planering, då det kostar att bygga nytt, speciellt för en mindre kommun. Bidraget för stadsgrönska är ju en av de åtgärder som finns i regeringens handlingsplan för Agenda 2030, som ett stöd för att underlätta för kommuner att uppnå en hållbar utveckling. Det kan även minimera risken för målkonflikter, då kommunen kanske får råd med mer och kan gynna fler intressen.

Det har skett en del förändringar genom åren, både positiva och negativa ur ett ekologiskt perspektiv. Att det blir mer skärpa lagar gör att planeringen ”tvingas” bli mer hållbar. Men samtidigt sker ändringar som leder till att det blir svårare att ställa krav, till exempel att de har tagit bort särkraven som kan ställas på byggherrar. Det gör att kommuner inte längre kan ställa lika högre krav som det kanske vill. Målen går ju alltid att hänvisa till men så länge det finns någon lag går det ju inte att kräva något.

31

9. SLUTSATS

Syftet med den här studien var att undersöka hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess, med fokus på nya stadsdelen Kattvikskajen som planeras i Hudiksvall. De planerare som har intervjuats har alla utryckt att hållbar utveckling och hållbar planering är viktigt, och att det finns ett ansvar på dem som planerare. Det går också att ana en hållbar planering i det här projektet. På Kattvikskajen har det legat ett stort fokus på offentliga rum, främst från Landskapslaget håll, men även från kommunens. Det har varit viktigt för dem med ett socialt perspektiv, men de har även utformats på ett sätt som kan tänkas vara bra ur ett ekologiskt perspektiv. Det finns motiveringar bakom besluten men de framförs inte så tydligt i plandokumenten eller i marknadsföringen, det har inte heller hänvisats till Agenda 2030, men i viss mån till kommunens egna mål. En behovsbedömning har gjorts för planen, vilket en bedömning av hur områdets miljö påverkas av planen och om en MKB ska upprättas. Dock är detta nödvändigt enligt lag (Miljöbalken), och kan därför inte tydas som en åtgärd som kommunen gjort för att vara hållbara. Men att det görs är i och för sig bra ur ett hållbarhets perspektiv, oavsett av vilken anledning det genomförs. Det kan ses som ett exempel på att något kanske behöver vara en lag för att det ska genomföras. De har även haft en integrerad planering, där olika intressen har tagits hänsyn till, alla aktörer har medverkat från ett tidigt skede i processen, vilket ha varit viktigt för att kunna beakta alla intressen. I just det här projektet verkar det inte ha funnit några större målkonflikter. I alla fall inte sett från planernas sida. Det ser mer ut som att implementeringen av de globala hållbarhetsmålen inte skett på grund utav för lite kunskap om dem, brist på resurser och en rädsla för att det inte ska gå att genomföra. Dock beror rädslan på ekonomi, att det inte ska fungera ekonomisk, vilket kan ses som en målkonflikt.

De slutsatser som dragits om arbetsprocessen vid planeringen av Kattvikskajen kan inte generaliseras på andra projekt då, arbetet skilja sig rejält mellan olika kommuner, beroende på storlek och resurser, och vilken arbetskultur som finns, men även vilket politiskt styre kommunen har. Så att bara undersöka ett projekt i en kommun räcker inte för att dra generaliserande slutsatser om hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess.

Agenda 2030 är relativt ny, så det är svårt att redan säga något om hur bra målen implementeras. Men man kan se att hållbar utveckling och hållbar planering ändå finns nästa överallt i viss mån. För det mesta finns viljan att planera hållbart, men resurserna och kunskapen om vad det innebär finns inte riktigt där.

32

REFERENSLISTA

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok 1st ed. Stockholm: Liber.

Andrews, A., & Granath, B. (2016). Omställning till hållbar värld brådskar. FN-förbundet.

Tillgänglig:

https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf [Hämtad 2018-11-16]

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, övers.) (2nd ed.). Liber.

Campbell, S. (2015). Green Cities, Growing Cities, Just Cities?: Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Development. Ingår i: Readings in Planning Theory 4th ed., Fainstein, S. och DeFilippis, J. (red). John Wiley & Sons, Incorporated, s. 217-242.

Castree, N., Kitchin, R., & Rogers, A. (2013). Public space. A Dictionary of Human Geography.

Oxford University Press. Tillgänglig:

http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199599868.001.0001/acref-9780199599868-e-1488 [Hämtad 2018-11-12].

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2007).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad 5th ed. Stockholm:

Wolters Kluwer.

Hållbar utveckling (u.å.) Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling [Hämtad 2018-11-14].

Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030 Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/ha ndlingsplan-agenda-2030.pdf [Hämtad 2019-01-07].

Hudiksvalls kommun. (2018c). Planbeskrivning. Hudiksvalls kommun.

Landskapslaget AB. (2018a). Kvalitetsprogram Kattvikskajen. Hudiksvalls kommun.

Landskapslaget AB. (2018b). Strukturplan Kattvikskajen. Landskapslaget AB.

Mayhew, S. (2015). Ecosystem services. A Dictionary of Geography. Oxford University Press.

Tillgänglig:

http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199680856.001.0001/acref-9780199680856-e-3847 [Hämtad 2018-12-03].

Mehta, V. (2014). Evaluating Public Space. Journal of Urban Design, 19 (1), s. 53–88.

Morales-Vásquez, E., Sandoval-Ruiz, C. A., & Saldaña-Vázquez, R. A. (2018). Urban park vegetation cover predicts the removal of human food waste by animals. Urban Forestry &

Urban Greening, 32, s. 92–98.

Sjöborg, M. (2018a). Kattvikskajens plan överklagas – krav att den upphävs.

helahalsingland.se. Tillgänglig:

https://www.helahalsingland.se/artikel/hudiksvall/kattvikskajens-plan-overklagas-krav-att-den-upphavs [Hämtad 2019-01-09].

Sjöborg, M. (2018b). Snabbt domstolsbeslut önskas om Kattvikskajen – kommunen anser att

överklaganden ska avvisas. helahalsingland.se Tillgänglig:

https://www.helahalsingland.se/artikel/hudiksvall/snabbt-domstolsbeslut-onskas-om-kattvikskajen-kommunen-anser-att-overklaganden-ska-avvisas [Hämtad 2019-01-09].

33

Wheeler, S. M. (2013). Planning for sustainability: creating livable, equitable and ecological communities (2nd ed., Vol. 2013). New York: Routledge.

WSP. (2018). Miljökonsekvensbeskrivning - Kattvikskajen, Hudiksvall. MKB för detaljplan.

WSP Sverige AB.

Internet

Boverket. (2018) Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll vid strategisk miljöbedömning av detaljplaner. Boverket. Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/miljobedomningar/miljokonsekvensbeskrivning/

[Hämtad 2019-01-10].

FN-förbundet. (u.å.). Agenda 2030 - globala mål för hållbar utveckling. FN. Tillgänglig:

https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/ [Hämtad 2018-11-15].

Hudiksvalls kommun. (2018a). Havsläge Hudik!. hudiksvall.se. Tillgänglig:

https://www.hudiksvall.se/Sidor/Bo--leva/Samhallsutveckling-och-planering/Havslage-Hudik.html [Hämtad 2019-01-11].

Hudiksvalls kommun. (2018b) Kattvikskajen. hudiksvall.se. Tillgänglig:

https://www.hudiksvall.se/Sidor/Bo--leva/Samhallsutveckling-och-planering/Detaljplaner/Kattvikskajen.html [Hämtad 2018-11-15].

Hudiksvalls kommun. (u.å.-a). Vision och mål. hudiksvall.se. Tillgänglig:

https://www.hudiksvall.se/Sidor/Kommun--politik/Kommunens-styrsystem/Vision-och-mal.html [Hämtad 2018-12-06]

Hudiksvalls kommun. (u.å.-b). Hållbarhet. hudiksvall.se. Tillgänglig:

https://www.hudiksvall.se/Sidor/Kommun--politik/Styrdokument-och-planer/Hallbarhet.html [Hämtad 2018-12-22]

Hudiksvalls kommun. (2016). Fokusgrupp Kattvikskajen - Det offentliga rummet. Hudiksvalls kommun.

Landskapslaget AB. (u.å.-a). Företaget | Landskapslaget. Landskapslaget. Tillgänglig:

http://www.landskapslaget.se/om-foretaget/ [Hämtad 2018-12-28].

Landskapslaget AB. (u.å.-b). Planen för Kattvikskajen antagen | Landskapslaget.

Landskapslaget. Tillgänglig: http://www.landskapslaget.se/2018/09/planen-for-kattvikskajen-antagen/ [Hämtad 2019-01-09].

Lindberg, A. (2017). Tema: Agenda 2030 - ”Det finns ingen one-size-fits-all”. Hållbar stad.

Tillgänglig: https://hallbarstad.se/agenda2030/det-finns-ingen-one-size-fits-all/ [Hämtad 2019-01-11].

Regeringskansliet, (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/ [Hämtad 2018-11-14].

Sveriges ekokommuner. (u.å.-a). Mål och stadgar. Sveriges ekokommuner. Tillgänglig:

http://www.sekom.se/M%C3%A5l-och-stadgar [Hämtad 2018-12-22].

Sveriges ekokommuner. (u.å.-b). Hållbarhetsprinciper. Tillgänglig:

http://www.sekom.se/H%C3%A5llbarhetsprinciper [Hämtad 2018-12-22].

Svenska FN-förbundet. (u.å.). Globala målen för hållbar utveckling. FN. Tillgänglig:

https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ [Hämtad 2019-01-05].

Sveriges miljömål. (u.å.). Sveriges miljömål. Sveriges miljömål. Tillgänglig:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ [Hämtad 2019-01-10].

34

UNDP (FN:s utvecklingsprogram). (2017). Vad betyder hållbar utveckling? Globala målen.

Tillgänglig: http://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/

[Hämtad 2019-01-11].

UNDP (FN:s utvecklingsprogram). (u.å.). Globala målen. Globala målen. Tillgänglig:

globalamalen.se [Hämtad 2018-12-04]