3. Metod
5.3 Höga krav på användare
Den insamlade litteraturen visar att det ställs höga krav på användare som vill skapa en uppfattning om hur insamling av information och data på Facebook fungerar. Aïmeur &
LaFond (2013), tar upp hur det uppkommer ett antal olika hinder för personer som vill skydda sin integritet i samband med insamling av information och data. Ett hinder som tas upp är att policys, som används för att beskriva områden som datainsamling, är svåra att förstå. Då det empiriska resultatet visar, utöver att Facebooks termer, villkor och policy anses vara väldigt långa att läsa, så anses de även vara komplexa, svåra att förstå och att begrepp som används inte är sådana som informanterna själva är vana vid. Detta ligger mycket i linje med det som Strandburg (2014) också tar som anledningar att det samtycke som ges till Facebooks datainsamling invalideras. Strandburg (2014) beskriver de olika tekniker som används för datainsamling som komplexa och otydliga, vilket återigen är mycket vad resultatet pekar mot att vara en åsikt bland informanterna. Då detta är en aspekt som gäller äldre vuxna i Sverige, som traditionellt sett inte använder internet lika mycket som yngre användare så är detta ett problem. Till följd av att äldre vuxna inte brukar spendera lika mycket tid på internet, så innebär detta att de inte har lika mycket kunskap (Millward, 2003), om risker i samband med internet. Genom både litteraturgenomgången och den insamlade empirin så visas det finnas höga krav som ställs på äldre vuxna för att förhöja sina kunskaper och därmed skapa en uppfattning om hur Facebooks datainsamling fungerar.
Aïmeur & LaFond (2013) tar även upp att det krävs ganska mycket bakgrundskunskap för att göra informerade beslut och förstå hur information samlas in och hur det används. Då
resultatet påvisar att det råder en brist på vetskap bland samtliga informanter hur Facebooks
datainsamling fungerar så visas detta vara ett stöd till Aïmeur & LaFonds (2013) påstående. I resultatet uttrycks det dock att vetskapen kring datainsamlingen som sker på Facebook har ökat med tiden hos den enstaka informanten men att samma informant anser det ha varit omöjligt att kunna veta att Facebook skulle utvecklats till vad det är idag när informanten skapade sitt Facebookkonto. I samma område som detta så visar resultatet att informanterna ser problematik med hur villkor ändras och uppdateras. Med detta så uttrycker en av
informanterna att det upplevs som att trots ändringar har gjort i inställningarna för att limitera den datainsamling som sker så har detta utan informantens kontroll ändrats tillbaka, vilket attribueras till att nya användarvillkor tillkommit.
6 Slutsats
I detta avsnitt avser vi att besvara den forskningsfråga som formulerades i starten av vår undersökning. Forskningsfrågan lyder: ”Hur upplever äldre vuxna i Sverige mellan åldrarna 50–65 år att Facebook samlar in data om dem och de riskerna som finns med hur deras data hanteras?”. Efter avslutad undersökning ser vi att äldre vuxna i Sverige i åldrarna mellan 50–
65 överlag saknar nödvändig kunskap för att skapa en bra uppfattning om hur data och informationsinsamling på Facebook överlag fungerar.
Baserat på informanternas svar kunde vi identifiera att det råder en negativ upplevelse av den datainsamling som sker på Facebook och de potentiella risker som finns med hur deras data hanteras. Det finns en distinktion i upplevelsen hos informanterna mellan den typ av
information som systematiskt och automatiskt samlas in jämfört med den typ av information som informanterna själva har mer förståelse om och anses ha mer kontroll över. Den
information som informanterna själva uppger till Facebook, via inlägg och publicering av bilder och annat innehåll upplevs som något mer positiv än den information som samlas in automatiskt och systematiskt, som ofta sker utan vetskap.
Det råder en medvetenhet bland informanterna angående risker i samband med hur deras data hanteras och de olika dataläckor som skett i samband med Facebook. Det identifieras att dessa risker upplevs inte gälla informanterna själva utan att dessa risker anses främst gälla för andra användare. Detta förklaras av informanterna genom att de anser sig själva inte dela med sig av personlig information på Facebook, men att Facebookanvändare som är mer frikostiga med att dela med sig av personlig information bör vara mer försiktiga och tänka på hur deras
information kan potentiellt utnyttjas.
Utöver hur informanterna upplever den datainsamling som sker på Facebook och de risker som finns med detta så råder det en hel del brist i förståelse av teknologin bakom hur
information och data samlas in. Detta innebär att informanterna inte alltid har vetskap när och om information och data samlas in. Det framkommer också att Facebooks datainsamling tycks ha en påverkan på informanternas integritet men inte på en nivå där de upplever att det leder till risker för deras integritet. Det uttrycks från majoriteten av informanterna finnas några hinder för dem att skapa bättre förståelse för den datainsamling som sker av Facebook, där de källor som finns tillgängliga, i form av villkor, termer och datapolicy upplevs vara komplexa och att den terminologi som används i dessa är svåra att förstå.
För att vidareutveckla denna undersökning så anser vi att man borde göra en mer extensiv undersökning med både fler informanter och potentiellt ett tillägg av en kvantitativ studie som ger ett mer generellt resultat. Utöver detta så kan en jämförande studie med ett annat urval av åldersgrupper leda till att likheter och skillnader undersöks i upplevelsen av Facebooks datainsamling och de risker som finns med hur deras data hanteras.