HÖGRE UTBILDNING, MATCHNING OCH

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

JOHAN EKLUND

Inledning

Sverige har under de senaste årtiondena byggt ut kapaciteten inom högre utbildning, vilket bl a resulterat i en kraftig uppgång i andelen högskoleutbildade i befolkningen. I början på 1990-talet hade ca 20 procent av befolkningen någon form av högre utbild- ning (post-gymnasial utbildning). Idag är motsvarande siffra uppe i ca 40 procent. Andelen högutbildade har med andra ord ökat med ungefär 100 procent på dryga 20 år. Under det senaste årtiondet har Sverige också haft en genomsnittlig årlig ekono- misk tillväxt på ungefär 2,2 procent. Frågan som ställs i detta kapitel är hur mycket av tillväxten som kan förklaras av allt fler högutbildade individer inom arbetskraften. Paradoxalt nog har matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivarnas behov succesivt försämrats under samma period. Detta framgår bl a av en uppåtgående trend i kvarstående vakanser, d v s tjänster på olika arbetsplatser som förblivit otill- satta (se Kapitel 1, Figur 1.1). Att förstå sambandet mellan högre utbildning och ekonomisk tillväxt är centralt utifrån ett ekonomiskt-politiskt perspektiv och utgör en viktig pusselbit för utformningen av den framtida utbildningspolitiken. Flertalet stu- dier ger stöd åt tesen att högre utbildning och humankapital är en av de avgörande

1. Detta kapitel bygger till stora delar på rapporter inom ramen för ett forskningsuppdrag som genomförts vid Internationella handelshögskolan i Jönköping på uppdrag av KK-stiftelsen. Se Eklund, Karlsson och Pettersson, 2013 och 2014 för ytterligare detaljer kring de resultat som presenteras här. Ytterligare underlag kan erhållas från författarna till dessa rapporter.

faktorerna för regionalekonomisk utveckling2_{. I en mycket omfattande studie av 1569}

regioner som motsvarar ca 97 procent av global BNP finner Gennaioli m fl (2013) just detta: humankapital och utbildning är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling. Denna typ av internationella jämförande studier ger emellertid ingen direkt vägled- ning till hur högre utbildning påverkar den svenska tillväxten.

Syftet med detta kapitel är att undersöka hur expansionen av högre utbildning har påverkat svensk ekonomisk tillväxt.3 _{I kapitlet görs även en ansats till att besvara}

frågan vilka tillväxteffekter som skulle kunna uppstå om matchningsprocessen för- bättrades på arbetsmarknaden.

Utgångspunkten för artikeln och de empiriska metoder som används inom modern ekonomisk tillväxtteori är tillämpad produktionsanalys och tillväxtredovisning (engel- ska growth accounting). I kapitlet presenteras empiriska analyser av den ekonomiska tillväxtens drivkrafter samt hur mycket olika komponenter bidragit till tillväxten under perioden.

Kapitlet är uppdelat i sex avsnitt. Först ges en kort beskrivning av utbyggnaden av högskolesverige och vilken effekt detta fått i termer av en stigande andel högut- bildade. Därefter ges en kortfattad populär beskrivning av tillväxtteori och hur den kan användas för att analysera tillväxtens olika drivkrafter. Det åtföljs av en något mer teknisk beskrivning av de metoder som används. Läsare som är mindre intres- serade av de beräkningstekniska detaljerna kan hoppa över detta och gå direkt till efteföljande avsnitt, som innehåller de empiriska resultaten. Slutligen sammanfattas kapitlet i sista avsnittet och där dras även ekonomisk-politiska slutsatser.

Utbildningsexpansion och arbetsmarknadsutveckling sedan

1990-talet

I samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet påbörjades en period av kraftig utbyggnad av Universitets- och högskolesverige. 1977 hade Sverige sex universitet, vilket i dag är uppe i dryga 30.

Utbyggnaden har även haft en tydlig regionalpolitisk dimension, där de flesta nya lärosäten tillkommit i medelstora städer (för en diskussion se Andersson m fl, 2004). Högskoleutbyggnadens effekter på befolkningens formella utbildningsnivå illustreras i Figur 3.1. 1990 hade alltså dryga 20 procent av befolkningen en högskoleutbild- ning, idag är motsvarande siffra uppe i ca 40 procent. Det innebär en expansion med ungefär 100 procent.

2. Universitetens och högskolornas betydelse för den regionala utvecklingen kom redan under slutet på 1980-talet att påverka den svenska regionalekonomiska diskussionen. Se t ex Andersson (1988).

3. Detta kapitel avgränsas till att studera de direkta effekterna av utbildning på tillväxt. Frågor om humankapitalspillovers, vilka intar en central funktion i den så kallade endogena tillväxtteorin, ligger utanför ramen för detta kapitel (se t ex Lucas, 1988, Acemoglu, 1996 och Acemoglu och Angrist, 2000).

Figur 3.1: BeFolkningsandelar med olika utBildningsnivåer

Källa: SCB (2012), egen bearbetning.

Denna expansion av högre utbildning och stegring av den formella utbildningsnivån i svensk arbetskraft återspeglas emellertid inte i näringslivet. Under samma period har andelen högutbildade inom näringslivet stigit till ca 22 procent. Förklaringen till detta ligger i att många av de yrkesgrupper som höjt sin utbildningsnivå arbetar inom offentlig sektor. Mot förmodan har det inte heller skett någon regional utjäm- ning av utbildningsnivåer inom näringslivet. I Stockholm låg andelen år 2000 på ca 28 procent, vilket var högst i riket. 2010 var denna siffra uppe i 36,7 procent, vilket motsvarar en ökning på 31 procent.

En förklaring till den fortsatt låga andelen högutbildade inom näringslivet kan vara att expansionen framförallt skett inom magister- och masterutbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap samt vård och omsorg. De mer naturve- tenskapliga och tekniska utbildningarna, som sannolikt är mer betydelsefulla för näringslivet, har inte expanderat tillnärmelsevis lika mycket. I absoluta termer har antalet högskoleutbildade inom befolkningen som helhet ökat med ca 718 000 personer under perioden 2000 till 2013. Av dessa återfinns ca 465 000 inom lärarutbildning, samhällsvetenskap och humaniora samt sjukvård och omsorg. Dessa utbildningsinriktningar får som sagt rimligen antas vara av begränsad effekt på näringslivets rekryteringsunderlag. I Tabell 3.1 återges antal samt tillväxt inom olika utbildningsgrupper. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Grundskoleutbildning Okänt 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Tabell 3.1: Antal högutbildade inom olika utbildningsgrupper och dess tillväxt 2000-2013

Källa: SCB (2014a och b), egen bearbetning.

Högskoleexpansionen till trots ligger Sverige i nivå med OECD-snittet. Många länder t ex USA, Kanada och Japan har en högre andel högutbildade inom arbetskraften (OECD, 2014).

Den försämrade arbetsmarknadsmatchningen bör sannolikt sättas i samband med det faktum att det framförallt är humaniora, samhällsvetenskap och vård- och omsorgsutbildningar som byggts ut. Matchningen har kontinuerligt under sedan 1990-talet. Oberoende av konjunkturläge har Sverige idag högre arbetslöshet för varje given nivå av vakanser (se Figur 1.1, Kapitel 1). Den s k Beveridgekurvan (se Figur 1.2, Kapitel 1) förefaller ha förskjutits utåt vilket är ett tydligt tecken på en försämrad matchning på arbetsmarknaden.

Eftergymnasial utbildning, ≤ 3 år 2000 2013 % tillväxt Absolut tillväxt 1 pedagogik och lärarutbildning 121920 129474 0,06 7554 2 humaniora och konst 46831 68558 0,46 21727 3 samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 136328 184015 0,35 47687 4 naturvetenskap, matematik och data 37802 48784 0,29 10982 5 teknik och tillverkning 152905 186978 0,22 34073 6 lant- och skogsbruk samt djursjukvård 10931 14095 0,29 3164 7 hälso- och sjukvård samt social omsorg 140009 136722 -0,02 -3287

8 tjänster 36824 64371 0,75 27547

Övrigt 12749 21180 0,66 8431

Eftergymnasial utbildning, > 3 år

1 pedagogik och lärarutbildning 183937 277439 0,51 93502 2 humaniora och konst 61061 86891 0,42 25830 3 samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 189304 341613 0,80 152309 4 naturvetenskap, matematik och data 44424 76401 0,72 31977 5 teknik och tillverkning 106417 218306 1,05 111889 6 lant- och skogsbruk samt djursjukvård 8389 13286 0,58 4897 7 hälso- och sjukvård samt social omsorg 152150 272242 0,79 120092

8 tjänster 24731 32942 0,33 8211

Övrigt 8938 18923 1,12 9985

Total eftergymnsial utbildning < 3år 696299 856371 0,23 160072

Total eftergymnsial utbildning > 3år 779351 1338043 0,72 558692

Tillväxtteori, produktivitetsanalys och tillväxtens olika