Bertilsson är revisor och äger Borås Ekonomi och Revision. Han har cirka 20 år bakom sig i branschen. Byrån är uppbyggd på så sätt att tre revisorer tillsammans äger huset verksamheten bedrivs i, men var och en har sin egen firma och sina egna anställda. Dock samarbetar alla tre revisorerna och bollar problem sinsemellan. Dessutom är alla tre duktiga på olika saker, vilket innebär att de kan ta hjälp av varandra med varandras kunder.
Bertilsson har tagit del av debatten kring revisionsplikten genom FAR SRS.
Han säger att FAR SRS redan före samgåendet hade en aktiv debatt för revisionspliktens bevarande. Det är ju en framtidsfråga för alla revisorer, inte bara de mindre byråerna utan även de stora berörs i stor omfattning eftersom de flesta aktiebolag i Sverige utgörs av mindre, ägarledda företag, säger han.
De flesta av Borås Ekonomi och Revisions klienter är 50/25/50-bolag.
Andelen klienter som är mikroföretag är liten mätt i timmar. Bertilsson uppskattar att cirka 50 procent av hans arbetstid går till revision, och resterande 50 procent till övrig rådgivning samt rådgivning relaterad till
revisionsarbetet. I revisionsarbetet ingår ju inte bara själva revisionen utan även en stor del är planering av revisionen samt uppföljning av revisionsarbetet med medarbetare och klient, särskilt i mindre företag är ju kontakten med ägaren och företagsledaren en viktig del av arbetet, säger han.
Bertilsson är övertygad om att det är rådgivningen som är den del av hans arbete som de mindre företagen efterfrågar mest spontant. Han menar att revisionen följer med mer av automatik i uppdraget. Han berättar att större undersökningar som har utförts i branschen visar att de mindre företagen tycker att det är positivt att få sina böcker reviderade, eftersom man därigenom undviker att skicka in felaktigheter till myndigheter. Dessutom får man en opartisk koll av räkenskaperna och bolagets ställning samt dess utveckling. Bertilsson säger att de frågor som uppkommer under revisionen ofta leder till någon form av konsultinsats som då givetvis någon annan på byrån får arbeta med. Han berättar vidare att revisionsbyråerna också bedriver lite förebyggande verksamhet i och med att kunden ofta kontaktar revisionsbyrån kring hur de skall göra i olika frågor, exempelvis konteringar.
Även andra svårare frågor dyker upp, exempelvis skatter, personalfrågor finansiering med mera, och då ledsagar Borås Ekonomi och Revision klienten vidare till experter på just det området. ”Det lilla företaget har väldigt ofta revisionsbyrån som bollplank, vilket vi upplever som bra, eftersom man då får en närmare kontakt och kunskap om det aktuella företaget. Det kan vi bland annat använda när vi gör riskanalysen för uppdraget” berättar han.
4.10.2 Allmänt kring mindre företag
Bertilsson tror att den viktigaste anledningen till att mindre företag lämnar reviderade årsredovisningar är att de har intressenterna i åtanke. Han menar att det kan röra sig om allt från så kallade passiva ägare till banker med mera som måste få tillgång till en opartisk syn på räkenskaperna. Han säger dessutom att all kreditupplysningsverksamhet bygger på informationen från årsredovisningen. ”Man får heller inte glömma att offentlighetsprincipen är viktig, alltså det faktum att bolagets årsredovisning också fungerar som en reklampelare både för aktuella och kommande affärspartners”. Han anser att en av de främsta fördelarna med revisionsplikten i mindre företag är att en opartisk, kunnig person gjort en relevant och systematisk granskning av verksamheten och räkenskaperna.
Den främsta nackdelen med revisionsplikten i mindre bolag tycker Bertilsson är kostnaden. Samtidigt påpekar han att ”man måste ju inse att
bedriva verksamhet idag är förenligt med många kostnader, och är det då så att man avskräcks av revisionsarvodet så skall man nog inte bedriva verksamheten i aktiebolagsform”.
Bertilsson säger att han både är positivt och negativt inställd till slopandet av revisionsplikten i mindre företag. Han menar att det rent arbetsmässigt kanske skulle vara bra att några mindre bolag försvinner och att byrån istället kan lägga mer resurser på de större företagen. Dock påpekar han att man inte får glömma att alla stora bolag någon gång har varit små. ”Detta försvinner lätt i debatten”. Han säger att alla som startar verksamhet i någon form förmodligen gör det med ambitionen att växa och tjäna pengar. Ett annat viktigt argument för att behålla revisionsplikten i mindre företag tycker han är att verksamheter som bedrivs i enskild firma och handelsbolag har en helt annan trovärdighet mot omgivningen än vad ett aktiebolag har.
På frågan om nyttan med revisionen överstiger kostnaden svarar Bertilsson att sett mot vad andra expertkonsulter kostar, i synnerhet i ett internationellt perspektiv, är Sverige ett lågprisland vad gäller revisionskostnader, oavsett bolagets storlek. ”Sedan kan det ju kanske diskuteras vad som är prisvärt och inte” spekulerar Bertilsson. Han menar att revisionen faktiskt tillför en stor nytta i de flesta företagen eftersom det tjänar som en viktig informationskälla till andra intressenter. Även sådana enkla affärsavtal som att handla varor och material bearbetas idag ofta av affärssystem som har en direktkoppling till kreditupplysningar. Han menar att det då är viktigt att seriösa företag kan skilja sig från de företag som inte har samma ambitionsnivå.
4.10.3 Konsekvenser av en slopad revisionsplikt
Bertilsson tror inte att lika många svenska företag som de engelska kommer att hoppa över revisionen, men ändå att en hel del kommer att avstå när de får chansen. ”Av kostnadsbesparingsskäl och andra skäl kommer nog minst en tredjedel att sluta revidera sina årsredovisningar, dock tror jag att fler än vad många tror kommer att behålla sin revisor”. Han menar att det beror på att i Sverige har vi en tradition att revisorn har en närmare kontakt med företagsledning och ägare än vad man till exempel har i England. Vi kan ju bara titta på vad som har hänt i våra nordiska grannländer, säger han.
Bertilsson tror inte att slopandet av revisionsplikten för mindre bolag kommer att få så stora ekonomiska effekter som skulle kunna befaras. Han menar att behovet av revisionsnära tjänster troligtvis kommer att öka istället
och därigenom väga upp revisionsbortfallet. Han tror inte att mindre revisionsbyråer kommer att påverkas i högre grad än de större av lagändringen eftersom även stora byråer har en stor andel små företag.
Om det kommer att krävas intyg från andra organisationer eller myndigheter när revisionsplikten försvinner är Bertilsson tveksam till. Han säger att det inte finns någon organisation för det alls. ”Skatteverket förlitar sig idag mycket på de kontroller som vi revisorer utför beträffande skatter och avgifter, och det skulle krävas en mycket stor ökning av Skatteverkets insatser för att kompensera för detta arbetsbortfall på de moment vi utför”.
Därför tror han att revisorerna kommer att bli de som utfärdar intygen även i framtiden.
Bertilsson tror definitivt att utvecklingen av revisions- och redovisningslagstiftningen i övriga EU-länder kommer att påverka Sverige i framtiden. Han menar att Sverige har haft en stark tradition att anpassa alla former av EU-direktiv och liknande, och att revisionsbranschen inte är något undantag.
Bertilsson är övertygad om att revisionsnära tjänster kommer att bli en större inkomstkälla för mindre revisionsbyråer i framtiden. ”När revisionsplikten slopas för mindre företag så kommer en stor del av de före detta revisionstimmarna istället att gå till ”Årsredovisningsnära” konsultationer”
säger han.
Bertilsson gissar att behovet av kvalificerade revisorer kommer att minska i framtiden som en följd av lagändringen. Dock påpekar han att man inte får glömma det faktum att revisionskårens snittålder är hög, så att minskningen av antalet revisionstimmar lätt skulle kompenseras av naturlig avgång.
”Tyvärr så har ju tillströmningen av nya revisorer varit lägre än de avgående, fyrtiotalistsyndromet finns även i denna bransch” säger han. Han tror inte att revisorns roll kommer att se speciellt annorlunda ut i framtiden därför att revisionen ingår som en del i aktiebolagets funktion. Om man tittar på Aktiebolagslagen och dess förarbeten så ser man ju att en av grundvalarna är just en offentlig ekonomisk redovisning som blivit granskad av en opartisk revisor. Dock tror han att andelen rådgivning som revisorn utför kommer att öka i framtiden som en följd av den slopade revisionsplikten.
5 Analys
I analyskapitlet analyseras det empiriska materialet och kopplas till den teoretiska referensramen samt problemformuleringarna och syftet. Till grund för analysen ligger den data som samlats in under intervjuerna med respondenterna.