Erik Grönlund Inst. f. Ekoteknik och hållbart byggande,
Mittuniversitetet, Östersund
I sin bok Environmental accounting : Emergy and environmental decision making (Odum 1996) hävdar HT Odum att resurstillgång mätt som emergi (t.ex. sej/år) bättre reflekterar vilket välstånd en nation eller en region har. Han dristade sig till och med till att kalla emergi för ett mått på ”äkta välstånd” (”real wealth”). Detta är kontroversiellt och återstår att bevisa, men det är tydligt att emergimåttet mäter resurstillgång och gör det möjligt att jämföra resurser av väldigt olika slag. Odum betraktade också pengaflöden i ett land som en sekundär produkt av de emergiflöden som utgjorde drivkraften för allt som sker i landet betraktat som ett ekosystem, inklusive skapade informationsflöden t.ex. pengar.
Ett annat liknande synsätt är att betrakta de emergiflöden som inte reflekteras av ett motsvarande pengaflöde som det vi idag kallar ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är inte ett helt väldefinierat begrepp (se. t.ex. Grönlund 2017) men brukar ha med resursflöden från naturen som ingen betalar för utan som är gratis för oss människor.
Detta exemplifieras av Odum (1996, p. 211) med ett exempel från internationell handel.
Exemplet handlar om handelsutbyte mellan USA, Japan och vad Odum kallar Resource countries. Odum jämför då de nationella kvoterna från 1985 av emergi per cirkulerad valutaenhet (emergi per BNP; sej per dollar). Det visar sig då att när USA handlar med Resource countries så följer 8 billlioner sej med varje dollar som USA betalar Resource country, medan bara 2 billioner sej följer med varje dollar som Resource country betalar USA. Det sker alltså ett ojämt utbyte i emergitermer när handelsutbytet i dollar är lika.
USA tjänar 4 gånger så mycket emergi (sej) för varje dollar utbytt mellan länderna.
Handelsutbytet mellan Resource countries och Japan var ännu mer ojämnt 1985, nämligen 16 gånger mer emergi (sej) följde med varje utbytt dollar till Japan. 1985 förlorade också USA på handelsutbytet med Japan: fyra gånger så mycket emergi (sej) fördes över till Japan från USA för varje dollar utbytt.
Figur 1. Handelsutbyte mellan USA, Japan, och Resource countries. Efter Odum (1996, s.
211)
Ett exempel med koppling till den svenska handelsbalansen visas i figur 2. Siffrorna kommer från en emergistudie som gjordes över Sverige med data från år 2002 (Nilsson och Hagström, 2004). Bruttonationalprodukten i Sverige 2002 var 2 340 miljarder kronor (kursiva siffror och streckade linjer i bilden är vanliga pengaflöden). De förnyelsebara drivkrafterna, R (sol, vind, regn, landcykel, tidvatten från de av varandra oberoende grunddrivkrafterna sol, måne och värme från jordens inre), det året hade ett motsvarande värde på 286 miljarder EmKronor per år. EmKronor är alltså inte vanliga kronor, men vi kan kalla det en parallell skala till vanliga kronor och direkt jämförbara med dem, för det valda året. Detta är emergivärden, och därför sätter vi beteckningen Em före kronor (ej kursiva siffror är emergivärden och heldragna linjer är energi-, materia, eller informationsflöden). Emergi kan också uttryckas i andra enheter, men i det här fallet vill vi ju jämföra med den svenska valutans värde just det här året, och då är EmKronor (för 2002) det lämpligaste måttet.
De icke förnyelsebara flödena, N, bidrog samma år med 195 miljarder EmKronor. Detta flöde dominerades av järnmalm.
Inflödet från världsekonomin, F, import från andra länder till Sverige, uppgick år 2002 till 1 936 EmKronor. Detta inflöde domineras i emergitermer av fossila bränslen. I Sverige-analysen har vi också tillgång till en intressant siffra, nämligen hur mycket vi betalade för importen 2002: det var 871 miljarder kronor (kursiv siffra). Skillnade mellan dessa båda siffror, drygt 1000 EmKronor, motsvarar då enligt Odums (1996) resonemang i figur1 resurser i andra länder som finns med i det vi importerar, men som vi inte betalar för. Man kan tänka sig att det är ekosystemstjänster som fotosyntesen i kaffeplantorna för att göra kaffet, regnet som vattnat vinstockarna, daggmaskarnas arbete med mullhalten i
Figur 2. Emergiflöden i miljarder EmKr per år, samt pengaflöden i miljarder Kr per år i Sverige 2002. Data från Nilsson och Hagström (2004).
Referenser:
Hagström P, Nilsson PO. 2004. Emergy Evaluation of the Swedish Economy since the 1950s. In Brown MT, ed. Emergy Synthesis 3: Theory and Applications of the Emergy Methodology. Proceedings from the Third Biennial Emergy Research Conference, Gainsville, Florida, January, 2002. Gainsville, USA: The Center for Environmental Policy, University of Florida.
Odum HT. 1996. Environmental accounting. Emergy and environmental decision making. New York: John Wiley & Sons.
Norrland vs. Mälardalen – vafan får vi för pengarna? Erik Grönlund
Erik Grönlund Inst. f. Ekoteknik och hållbart byggande,
Mittuniversitetet, Östersund
I den svenska debatten har begreppet ”Vafan får vi för pengarna?” blivit aktuellt de senaste åren. Frågan har relevans även i emergitermer. Grönlund (2008) och Grönlund och Samuelsson (2009) gjorde preliminära beräkningar för regioner i Sverige och jämförde de fem Norrlandsländen med fem län i Mälardalen.
I emergitermer har H.T. Odum (1996) beskrivit hur dolda resursflöden följer med vid internationell handel. Resursåtgången bakom en vara eller en tjänst fångas av emergivärdet mätt i sej (solar equivalent joules). Odum (1996:211) kunde visa att när USA 1985 handlade med vad han kallade Resource country, så följde 8 billlioner sej med varje dollar som USA betalde Resource country, medan bara 2 billioner sej följde med varje dollar som Resource country betalde USA. Det skedde alltså ett ojämt utbyte i emergitermer när handelsutbytet i dollar var lika. USA tjänade 4 gånger så mycket emergi (sej) för varje dollar utbytt mellan länderna.
När Grönlund (2008) och Grönlund och Samuelsson (2009) gjorde motsvarande beräkningar för län och regioner i Sverige, fann de att ett motsvarande handelsutbyte mellan Jämtlands län (Z) och Stochloms län (AB) har ett motsvarande ojämt utbyte på 3,2:1 (figur 1). Det vill säga att drygt 3 gånger så mycket resurser, eller ekosystemtjänster fanns bakom en krona som betalades från AB län till Z län, än den krona som betalades från Z län till AB län. Grönlund (2008) och Grönlund och Samuelsson (2009) valde att istället uttrycka det som att det fanns drygt tre gånger så mycket ekosystemtjänster dold bakom en krona generad i Z län jämfört med en krona genererad i Stockholms län.
Grönlund (2008) och Grönlund och Samuelsson (2009) gjorde samma beräkning för de fem norrlandslänen jämfört med de fem länen i Mälardalen. I denna beräkning blev kvoten 2,5.
Det vill säga att 2,5 gånger så mycket resurser, eller ekosystemtjänster fanns bakom en krona som betalades från Norrlandslänen till Mälardalslänen, än den krona som betalades från Norrlandslänen till Mälardalslänen. Grönlund (2008) och Grönlund och Samuelsson (2009) valde att istället uttrycka det som att det fanns drygt tre gånger så mycket ekosystemtjänster dold bakom en krona genererad i Norrlandslänen jämfört med en krona genererad i Mälardalslänen.
Figur 1. En kvot mellan emergi per krona genererad i Jämtlands län (Z) respektive Stockholms län (AB). Standardsenehten för emergi per krona är sej per kr (solar equivalent joules per Kr), men emergin kan även uttryckas i en skala parallell med pengaskalan, den så kallade Em-kronan (EmKr). Kvoten är beräknad utifrån emergi- och pengaflöden under året 2002.
Diskussion:
Jämtlands län och Norrlandslänen karakteriseras av råvaruexport av skog och malm. Även vattenkraften genererar ofta pengar i Mälardalen istället för i Norrlandslänen. Detta avspeglas i de högre emergiflödena per krona genererad i Norrlandslänen.
Jämförelsen med H.T. Odums beskrivning av handelsutbyte är relevant. Det måste dock påpekas att det är skillnad mellan handelsutbyte mellan länder och inom länder. Det finns en strävan att handelsutbyte mellan ländar ska gå jämt upp. Men det finns ingen sådan strävan inom länder. I det perspektivet är ordvalet ”genererad krona” bättre.
Grönlund och Samuelsson (2009) pekade ut att emergivärdena fångar ekosystem-tjänsterna, något som hittills varit väldigt svårt att kvantifiera. Emergivärdena inkluderar dock även olja och kol som de flesta inte vill kalla för ekosystemtjänst. Ekosystemtjänst-resonemang går att föra även när det gäller olja och kol. Det vi betalar för när det gäller olja och kol är bara de omkostnader vi haft för att utvinna dem och göra dem tillgängliga i samhället. Det finns naturligtvis ett ekosystemarbete bakom produktionen av de alger
historiskt geobiosfäriskt arbete. Men definitioner av ekosystemtjänster brukar inte omfatta geologiska processer djupt ned i jordskorpan.
Figur 2. En kvot mellan emergi per krona genererad i den fem Norrlandslänen respektive de fem Mälardals-länen. Standardsenehten för emergi per krona är sej per kr (solar equivalent joules per Kr), men emergin kan även uttryckas i en skala parallell med pengaskalan, den så kallade Em-kronan (EmKr). Kvoten är beräknad utifrån emergi- och pengaflöden under året 2002.
Referenser:
Grönlund, E., 2008. Räkna med miljön – hur stora är gratistjänsterna från naturen i Norrland? Dokumentation från konferensen "Norrland i Europa och Världen", 28 november 2007, Folkets Hus, Östersund. Länsstyrelsen Jämtlands län.
Grönlund, E., Salomonsson, M., 2009. Ecosystem Services in Relation to the Local Renewable Emergy Sources – Experiences from a Case Study in Northern Sweden, in:
Brown, M.T. (ed.), Emergy Synthesis 5: Theory and Applications of the Emergy Methodology. Proceedings from the Fifth Biennial Emergy Research Conference, Gainesville, Florida, January, 2008. The Center for Environmental Policy, University of Florida, Gainesville, USA, pp. 517-526.
Odum, H.T., 1996. Environmental accounting. Emergy and environmental decision making. John Wiley & Sons, New York.