Det finns en uppsjö av åtgärder för att hantera brandrisker på en byggarbetsplats. Först och främst ska de krav i form av lagar och regler som ställs på en byggarbetsplats uppfyllas. Det är byggherren som har det yttersta ansvaret för att reglerna efterföljs. Enligt respondent B krävs ändringar av de lagkrav som finns idag för att få en förändring på byggarbetsplatserna. Enligt respondenterna gäller det till stora delar att hantera riskerna som på vilken
byggarbetsplats som helst, oberoende av byggnadens stommaterial. Brandtekniska åtgärder och installationer bör sättas in så tidigt som möjligt under byggprocessen och att endast ladda elmaskiner och utrustning när personer vistas på byggarbetsplatsen är två exempel på åtgärder. Respondent A menar att det i princip handlar om två saker, begränsa
brandspridning och förhindra att en brand uppstår från första början. Dessutom behöver möjligheten till utrymning beaktas, vilket är det absolut viktigaste enligt respondent E. Brandskyddsarbetet under byggtid är ett kontinuerligt arbete som enligt respondent B behöver anpassas i takt med att arbetsplatsen förändras.
21 Dessutom finns det åtgärder och strategier som kan genomföras med ett större fokus för att motverka just risker sammankopplade med när det byggs i KL-trä. Det handlar då om
åtgärder för att motverka träets negativa delar som grundar sig i att det är ett brännbart material. Vad som då kan göras är att minska mängden brännbart material genom att täcka eller behandla det. Genom att sektionera byggarbetsplatsen så att mindre ytor står i
förbindelse med varandra minskar även mängden brännbart material som samtidigt kan delta i en brands tidiga skede. Vid bearbetning av träet behöver de mer lättantändliga mindre delarna och trädammet tas om hand. Heta arbeten kan bli känsligare i närheten av brännbart material. Införandet utav tredjepartskontroller av brandskyddsarbetet kan vara aktuellt, särskilt i projekt där riskerna är högre, exempelvis högre KL-trähus. När det kommer till högre byggnader blir utrymningsmöjligheterna allt viktigare att få ordning på. Tidig installation av sprinkler eller provisorisk sprinkleranläggning under byggtid är alternativ som kan hjälpa. Vid en förhöjd risknivå kan en särskild riskanalys för byggtiden bli aktuell att genomföra. Planeringen av brandskyddet är viktigt, men även att sprida kunskap som olika intressenter sitter på. Det är viktigt att ha en plan för brandskyddsarbetet under byggtiden redan innan det börjar byggas, vilket enligt respondent D har börjat krävas av vissa
kommuner inför startbesked för särskilda projekt.
Respondent D påpekar att hanteringen av brandskyddet under byggtiden är en fråga som behöver besvaras utifrån varje projekts egna förutsättningar. Det handlar mycket om en förståelse för de risker som finns och vad som kan hända i det specifika fallet. Det handlar mer om det specifika projektet än om stommen är i KL-trä eller något annat material. Det är svårt att komma med mirakelrecept som alltid fungerar, det behöver alltid anpassas utifrån situationen och dess förutsättningar. För att det ska genomföras är det viktigt att få med det tidigt, redan i projekteringen eller upphandlingen. Det ska planeras i förväg så att det inte medför oförutsett extraarbete som kostar pengar och tar tid.
När det kommer till skydd mot brandspridning till närliggande byggnader, vilket det kan finnas risk för när det kommer till KL-träbyggnader, finns särskilda åtgärder att vidta. Närliggande byggnader kan exempelvis skyddas med brandskyddsduk på fasader. Strålningsbarriärer kan även anordnas genom att montera obrännbara väggar som skyddande barriärer.
22
5 Analys och diskussion
I huvudsak har samma uppdelning av analys/diskussion nedan använts som i resultatdelen.
5.1 Vad är massivträhus?
Att överge definitionen massivträhus och istället benämna det för KL-trähus ger en tydligare definition som minskar risken för missförstånd. Att det finns en tvetydighet för vad
massivträhus är kan bero på att de inte funnits särskilt länge i dagens mening.
5.2 Hur och varför vill man bygga massivträhus?
Varför trähus byggs är till största del en miljöfråga där förespråkarna är väldigt tydliga med att det är bättre för miljön. Samtidigt finns det de som inte är lika säkra på att det är mer miljövänligt med trähus i alla lägen. Det beror på vilket trähus, var det är någonstans, var träet kommer ifrån, hur det transporteras och mycket mer. Det finns många aspekter som kan spela roll utöver själva materialvalet. Dock har ett trähus större möjligheter att bli miljövänligare än exempelvis ett hus i betong och stål, vilket är viktigt att sträva efter.
Miljövänligare trähus kommer inte rädda världen, men det kan vara ett steg i rätt riktning för miljön ifall det utförs på rätt sätt.
Utöver miljöaspekterna finns det mer praktiska aspekter med KL-trä. Det var de
respondenter med mest erfarenheter av själva uppförandet KL-träbyggnader som hade störst fokus på dessa aspekter. En av dessa aspekter är att byggtiden kan bli kortare vilket är en fördel när det kommer till brandskydd under byggtid, då denna period pågår under en kortare tidsperiod.
Hur det går till när KL-träbyggnader uppförs är en komplex frågar som till stora delar hamnar utanför det här arbetets omfattning. I detta arbete handlar det mer om att ta reda på hur det kan se ut på byggarbetsplatsen för att dra paralleller till brandskyddsarbetet. Att se vilka risker som kan förekomma och hur de då kan hanteras.
5.3 Hur ser framtiden ut för massivträhus?
Känslan är att trähus har en ljus framtid för sig och att trähus av olika slag kommer fortsätta att byggas och utvecklas. En känsla som delas bland respondenterna. Trähus generellt och även KL-trähus har möjlighet att växa sig större på marknaden.
En trend som Sverige delar med andra delar av världen är att bygga allt högre trähus. I takt med att trähusen blir högre blir de även allt mer komplicerade att bygga. Kunskapsnivån har visserligen utvecklats oerhört mycket på en ganska kort tid utifrån intervjuerna, men
någonstans måste det nå en gräns. En gräns där det behöver stanna upp för att kunna komma ikapp kunskapsmässigt. Frågor och oklarheter behöver få sammanhållna svar så att en enighet finns. Detta gäller även frågor för brandskydd under byggtid. Utvecklingen av byggnaderna får inte gå snabbare än kunskapsutvecklingen. Det ska vara möjligt att bygga och även bygga det säkert.
När det kommer till färdigställandegraden i samband med stommontaget har trenden varit att den gått från väldigt hög till väldigt låg enligt en av respondenterna. Ifall trenden går tillbaka något, till en högre färdigställandegrad kan det ha positiva effekter på brandskyddet.
23 Med exempelvis gipsade ytor direkt vid stommontaget minskar andelen exponerat trä. Detta kan dock tänkas medföra svårigheter för byggproduktionen ifall dessa gipsskivor ska hållas hela och snygga under hela byggtiden.
5.4 Incidenter under byggtid för massivträhus?
En incident är inte något som med absolut säkerhet går att undvika. Incidenter sker och det är inte osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa under byggtiden för en KL-träbyggnad. Samtidigt finns det även risker med andra typer av byggnader. När det kommer till en KL-träbyggnad är det troligare att en incident leder till totalskada, vilket grundar sig i att
stommen är brännbar. Ju högre byggnaden är desto allvarligare kan konsekvenserna bli, dels ur ett personskyddsperspektiv men även ur ett egendomsskyddsperspektiv. När
byggnadshöjden ökar blir det svårare för personer att hinna utrymma innan
utrymningsvägarna blockeras av brand och brandgaser. Med KL-trä kan brandförloppet förväntas ske snabbare och med en högre effekt vilket också kan försvåra utrymningen. Incidenter under byggtid har skett och uppmärksammats när det kommer till träbyggnader generellt. Byggnader har brunnit ned till grunden, skadat människor och brandspridning har skett till närliggande byggnader. Byggandet med KL-trä är modernt och har skett under en begränsad tid vilket gör att antalet byggnader är relativt få. Trots detta har minst en incident med totalskada som följd, specifikt för KL-trä under byggtid uppmärksammats. Att fler incidenter kommer ske är inte särskilt osannolikt eller att ouppmärksammade incidenter redan skett. En incident under byggtiden för KL-trähus kan ske så väl i Sverige som andra delar i världen. Ifall det sker vid fel tidpunkt och i fel byggnad kan konsekvenserna bli väldigt allvarliga, särskilt ifall det slarvats med brandskyddsarbetet.
5.5 Vilken syn har aktörer från branschen på brandskydd under byggtid för massivträhus?
Erfarenhet och kunskap är något som kan påverka synsättet i frågan. Något annat som kan påverka är anknytningen mot träbranschen och särskilt KL-träbranschen. Någon som arbetar inom eller för trä- och KL-träbranschen har troligen svårt att vara kritisk till den branschen då denne hamnar i en sorts beroendeställning. Någon utifrån eller som inte är lika bunden till den specifika branschen kan troligen lättare lyfta blicken och se på det mer neutralt.
Samtidigt kan personer utanför KL-träområdet ha vinning av att lyfta fram de dåliga sidorna hos KL-trä för att exempelvis ge mer plats för konkurrerande produkter.
Byggtiden är en känslig tid från början och valet av en brännbar stomme gör det än mer känsligt. Detta är något som idag inte upplevs reflekteras över särskilt mycket, eller iallafall inte hanteras i någon större omfattning. Brandskydd under byggtid för KL-trähus är en fråga som behöver få mer fokus och arbetas mer med, dock håller inte alla med om detta.
Troligen är det så att många inte ser någon risk eller inte vill uppmärksamma någon risk så länge regelverken uppfylls. De faktiska riskerna förbises eftersom de krav som ställs anses uppfyllas. Att ett ordentligt ansvar inte alltid tas för de risker som finns kan ha att göra med att byggnadsmetoderna är relativt nya och branschen inte riktigt hunnit mogna när det kommer till ansvarsfrågan. När det kommer till regler är de dock tillfälliga och kan komma att ändras. Att då basera utförandet på regler som kan förändras är inte lika genomtänkt
24 som att även basera det på erfarenhet och praktiska lösningar på uppmärksammade
problem.
Respondenterna utgav en generellt positiv inställning till att öka medvetenheten och kunskapsnivån i frågan. Huruvida de är lika positiva till att göra eventuella förändringar i praktiken är svårare att svara på. Det är svårt att få en stor förändring om det inte kommer påtryckningar från något håll. Under intervjuerna var det vid flertalet tillfällen som
respondenterna ändrade fokus från byggtiden till den färdiga byggnaden. Detta kan tyda på att brandskyddet under byggtiden inte alltid ses som en så stor fråga och då förbises. Möjliga anledningar till dessa är många, där tid och pengar troligen spelar en stor roll. Dels kan åtgärder kräva mer tid, men även att byggtiden utgör en liten del av byggnadens totala livsslängd. Att byggtiden är löst reglerad gör det heller inte enklare. Mycket är öppet för tolkning och det krävs tänkande och tyckande för att hitta problem och hur dessa ska lösas. Det kan tyckas vara nödvändigt med åtgärder som inte har tydligt stöd från regelverken vilken kan vara svårt för exempelvis entreprenören att ta till sig. Särskilt i de fall åtgärderna kostar pengar. En otydlig och svårtolkad regel riskerar att inte följas då det blir för
omständligt. Det behöver redas ut vad regeln faktiskt syftar till och vad som kan göras för att uppfylla regeln. I de fall den utredningen är för komplex är det lättare att strunta i det helt. Detta resonemang ställer höga krav på regelskrivaren som behöver göra en avvägning när det kommer till regelns tydlighet och begränsningar, för det behöver fortfarande vara möjligt att bygga.
5.6 Brandtekniska risker med massivträhus under byggtid?
När risker diskuteras kan det vara bra att särskilja vad som verkligen menas. En risk är en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, därav blir det tydligare att bryta ned risken och diskutera sannolikheter och konsekvenser var för sig. Sannolikheten att något sker för ett KL-trähus kanske inte skiljer sig särskilt mycket i jämförelse med andra byggnadstyper då sannolikheten för uppkomst av brand inte beror på KL-trästommen. Det behövs en
brandstiftare som initierar en brand. Dock kan konsekvenserna tänkas bli större när det handlar om en trästomme då den kan påverka och bidra till brandförloppet på ett annat sätt än en obrännbar stomme. Något som utifrån intervjuerna behöver få en ökad medvetenhet, särskild i takt med att byggnaderna blir allt högre.
När det kommer till KL-trähus är en stor risk att den brännbara stommen antänds. Särskilt ifall det sker vid ett tillfälle med få brandtekniska avskiljningar inom byggarbetsplatsen och mycket exponerat trä. En brand i ett sådant läge har stora förutsättningar att sprida både brand och brandgaser snabbt inom byggarbetsplatsen vilket kan få allvarliga konsekvenser. Med den mängd brännbart material kan risken för påverkan på omgivningen och närliggande byggnader även bli aktuell att ta i beaktning. Ifall hela byggnaden börjar brinna kan
omgivningen tänkas exponeras för en hög strålningsnivå inom större avstånd än förväntat. Vad som dock är absolut viktigast är personsäkerheten. Ett snabbt och häftigt brandförlopp kan minska tiden till kritiska förhållanden. Detta försvårar möjligheten till utrymning och minskar den tid under vilken utrymning kan ske från byggarbetsplatsen. Särskilt när
byggnadshöjden ökar kan utrymningsmöjligheterna försvåras ytterligare då utrymningen tar längre tid. När det kommer till risker eller konsekvenser gäller det att skilja på
25 egendomsskador och personskador. En byggnad kan i vissa lägen tillåtas att brinna ned, men att en person brinner inne bör inte få ske.
En risk som inte nämndes särskilt mycket av respondenterna ligger i ledningen av bygg-arbetsplatsen. Ifall inte de föregår med gott exempel och driver ett effektivt brandskydds-arbete kommer inte någon annan ta det ansvaret. Ifall ledningen ofta ser mellan fingrarna kommer alla göra det och riskerna bli då allt mer aktuella. Organisationen är en viktig del i frågan och kan ha stor påverkan för sannolikheten att något sker och även för
konsekvenserna i det fall något sker
5.7 Hur kan man hantera riskerna under byggtid för massivträhus?
Det handlar om åtgärder för att hantera och motverka problem som den brännbara stommen kan medföra. Att förhindra en brand från att starta, begränsa spridningen av branden ifall det börjar brinna och möjliggöra utrymning. För att ha möjlighet att uppnå detta behöver en plan för hur det ska genomföras arbetas fram. En plan som behöver upprättas redan innan det börjar byggas, som innefattar hela byggarbetsplatsen och byggfasen. Detta är något som bör ingå redan i projekteringen och upphandlingen. Om det inte finns någon plan för hur det ska gå till när det börjar byggas blir det svårare att få till det på ett bra sätt under byggtiden utan att det medför problem och extraarbete. Det kommer även behöva arbetas aktivt med planen och anpassa den med tiden då förutsättningarna förändras. Det handlar om att arbetsledningen ska ta ansvar och föregå med gott exempel. Viktigt är också att det ska utföras på ett sätt som är möjligt och rimligt, det ska fortfarande gå att bygga trähuset vilket kan bli en svår avvägning. I denna del är det organisationen och ledningen som har ett stort ansvar.
När det kommer till brandskyddsarbetet finns det oerhört mycket som kan göras. Respondenterna gav en mängd olika åtgärder och idéer som genomförs och kan
genomföras. Frågan är dock vilka krav på åtgärder som är rimliga att ställa, något som beror till stor del på projektet och dess förutsättningar. Vilken nivå som behöver uppnås på brandskyddet under byggtiden och hur det ska gå till för att det ska kunna genomföras är frågor som då behöver besvaras. För att kunna ta ställning i den frågan behövs tillräcklig kunskap. Med kunskap kan en mer relevant riskbedömning utföras och utifrån det kan åtgärder utformas. På så sätt krävs det en kunskapsspridning och kunskapsåterföring kring dessa frågor. Förtydliganden av de krav som ställs idag kan underlätta för entreprenören och skapa en tydligare koppling till vad som behöver genomföras.
I KL-träbyggnader kan generellt fler åtgärder under byggtid behövas i jämförelse med en traditionell byggnad. Detta då riskbilden ser annorlunda ut med utgångspunkt i den brännbara stommen. Vad som först och främst behöver säkerställas är personers säkerhet och möjlighet till utrymning. Att en byggnad brinner ned är självklart inte bra och det finns särskilt miljömässiga och ekonomiska risker med det. Men det är en risk som ibland kan accepteras så länge personer hinner ta sig till säkerhet. Det är svårt att säga vilken nivå brandskyddet behöver uppnå då det kan variera mellan projekten. Till viss del är det upp till det specifika projektet att avgöra vad som krävs och inte krävs i det specifika fallet. Hur en säker eller acceptabelt säker arbetsplats ser ut och vad som krävs för att uppnå det är subjektivt och upp till projektet att bestämma. När det kommer till egendomsskydd och risk för egendomsskador är det en fråga att diskutera för projektledningen, byggherren,
26 brukaren och försäkringsbolaget. Detta eftersom när det handlar om egendomsskador blir det i huvudsak en ekonomisk fråga för projektet och de inblandade i projektet.
För att skapa en möjlighet till utrymning från byggarbetsplatserna är grunden att anordna utrymningsvägar. För att ge mer tillgänglig tid för utrymning kan åtgärder för att motverka brand- och brandgasspridning anordnas. Detta kan handla om diverse avskiljningar inom byggarbetsplatsen eller att begränsa exponerat brännbart material. Tekniska hjälpmedel som sprinkler och utrymningslarm är andra exempel på åtgärder för att förbättra
möjligheterna till en säker utrymning.