2004 2010 Mål år
2020 Bedömd utveckling mot mål
Andel trafikarbete inom hastighetsgräns, statligt vägnät
43 % - 80 % ej i linje med önskvärd utveckling
genomsnittlig
reshastighet (km/tim) 82 km/tim - 77 km/tim i linje med önskvärd utveckling Andel trafikarbete inom
hastighetsgräns, statligt vägnät, region - 80 % genomsnittlig reshastighet (km/tim) region mitt - 77 km/tim
Målet är att 80 procent av trafikarbetet i Sverige ska ske inom gällande hastighets-gräns år 2020. Förutsatt att medelhastigheten minskar med 5 km/tim beräknas den årliga effekten 2020 bli cirka 90 färre dödade. För att få ett mått på trafiksäker-hetsnivån mäts genomsnittlig reshastighet, som år 2004 var 82 km/h och år 2020 beräknas vara 77 km/h.
Den senaste riksrepresentativa mätningen av hastighetsnivå genomfördes 2004. Trafikverket planerar att genomföra tre mätningar av hastighetsnivåer under perio-den fram till år 2020. Den första mätningen genomförs år 2012. För att årligen kunna följa hastighetsutvecklingen på det statliga vägnätet har ett hastighetsindex tagits fram som endast mäter förändring av hastighet vid ett antal mätpunkter. Indexet är utformat för att spegla den generella hastighetsutvecklingen och inte direkta för-ändringar i vägmiljön, exempelvis ändring av gällande hastighetsgräns eller ATK. (Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Trafikverket, 2011:093)
Utveckling och framskrivning mot målet 2020
Andel trafikarbete inom hastighetsgräns (Hastighetsefterlevnad)
Den senaste riksrepresentativa mätningen av fordonshastigheter som genomfördes 2004 visade att andelen trafikarbete inom hastighetsgränserna var 43 procent på det statliga vägnätet. En så låg acceptans för hastighetsgränserna är unik i jämfö-relse med övriga europeiska länder (TÖI 230/2007).
Enligt en grov skattning av andelen av trafikarbetet som sker inom hastighets-gränserna. 2010 är det högst cirka 50 procent som håller gällande hastighetsgränser. Skattningen utgår från en förbättring av hastighetsindex med 17 procent. Det skulle betyda en förbättring med cirka 7 procentenheter på sex år och är inte i linje med önskvärd utveckling. För att nå målet om 80 procent 2020 krävs årligen en förbätt-ring med cirka 3 procentenheter under återstående tid.
Genomsnittlig reshastighet (ökning /minskning medelhastighet)
Hastighetsnivåerna kommer att mätas vid endast tre tillfällen till 2020. Därför har en framskrivning av önskvärd utveckling i hastighetsindex använts, i enlighet med målet en minskning med 5 km/tim eller 6 procent till 2020. Syftet är att få en indi-kation på om hastighetsnivåerna minskar i tillräckligt snabb takt. Med reservation för att medelhastigheten kan ha minskat något mer än vad index speglar genom ändrade hastighetsgränser och ATK, så är det ändå tydligt att utfallet ligger i linje med den takt som krävs för att uppnå målet 2020. Under 2010 har medelhastighe-ten minskat med 2,1 procent, och under barmarksperioden när hastigheterna inte påverkas av vinterväglag var minskningen 0,6 procent.
För att årligen kunna följa hastighetsutvecklingen på det statliga vägnätet, har ett hastighetsindex tagits fram, som mäter förändring av hastighet vid 83 helårsmät-ta mätpunkter, fördelade på hela det shelårsmät-tatliga vägnätet. Indexet är utformat för att spegla den generella hastighetsutvecklingen oberoende av direkta förändringar i vägmiljön, exempelvis ändring av gällande hastighetsgräns eller ATK.
Figur 23. Relativ utveckling av andel trafikarbete över hastighetsgräns samt medelhastighet, statligt vägnät 1996–2010 (Index 1996=1)Källa: Trafikverket. (Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Trafikverket, 2011:093)
Enligt hastighetsindex beräknas andelen personbilar som kört fortare än skyltad hastighet ha minskat med 10,7 procent år 2010 jämfört med 2009. På barmark var minskningen 2,2 procent. Medelhastigheten för personbilar har minskat med 2,2 procent och med 0,6 procent på barmark. Den tunga trafiken har inte minskat sina hastigheter i samma utsträckning som personbilar, Medelhastigheten för övrig tra-fik (80 procent lastbilar) minskade med 1,4 procent jämfört med 2009. Även mät-ningar av olika åkeriers hastigheter indikerar att hastighetsefterlevnaden hos den tunga trafiken är låg. Resultaten visar att ca 40 procent av lastbilar med släp håller 80 km/timme på vägar med hastighetsbegränsningen 90. På 110 vägar är motsva-rande andel ca 20 procent. (Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Trafikver-ket, 2011:093)
Motorcyklisters hastighetsefterlevnad har mätts i en stickprovsmätning som Vec-tura genomfört där man jämfört hastighetsnivåer mellan MC och personbilar på 50 och 70 vägar. Resultaten från år 2010 visade att Motorcyklisternas medelhastig-heter låg 3–4 km/timme över personbilarna. 35 procent av motorcyklisterna körde inom gällande hastighetsgräns medan ca 40 procent av bilisterna körde inom gäl-lande hastighetsgräns. (Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Trafikverket, 2011:093)
I Region Mitt finns 11 fasta mätpunkter som ingår i hastighetsindex. Hastighetsin-dex mäter endast förändring av medelhastigheterna utifrån ett inHastighetsin-dex år i detta fall år 2004. Utifrån dessa mätpunkter har ett index för medelhastighet räknats fram för personbilar i de olika regionerna i Sverige. I detta underlag är region Mitt och Norr sammanslagna på grund av mättekniska orsaker. I indexet som endast mäter föränd-ring (ökning, eller minskning av medelhastigheterna) kan man se att minskningen var större i Regionerna Mitt/Nord jämfört med snittet för riket ända fram till år 2008. År 2009 låg vi på samma nivå som Riket. Under de senaste två åren 2009 och 2010 har övriga regioner haft en större minskning av medelhastigheterna än Region Nord/Mitt. Sedan indexåret 2004 har medelhastigheterna i Riket minskat med ca
0,70 0,75 0,80 0,85 0,90 0,95 1,00 1,05 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Medelhastighet, *övrig trafik Medelhastighet, personbilar
Andel över hastighetsgräns, personbilar
Andel över hastighetsgräns mer än 5 km/h, personbilar *ca 80 % tungalastbilar
3,5 procentenheter. Regionerna Nord/Mitt har minskat med 2,5 procentenheter se-dan 2004. Region Syd sticker ut med en större minskning än övriga regioner ca 5,5 procentenheter. Detta material ger dock endast en indikation på hur hastigheterna förändras då urvalsstorleken är begränsad och bortfallsfrekvensen omfattande.
Figur 24. Hastighetsindex i de olika regionerna i Sverige 2004–2010. Källa: Trafikverket
Polisens hastighetsövervakade verksamhet ökat markant, främst genom införandet av ATK. Andelen inrapporterade överträdelser har ökat från 138 000 år 2001 till 405 000 år 2010. Antalet rapporterade överträdelser genom manuell övervakning är mer eller mindre oförändrat sedan 2004. I dag finns ca 1100 kameror planerade i hela landet. År 2010 placerades inga nya kameror ut. År 2011 tillkom 50 nya kameror nationellt varav 4 placerades i Region Mitt på sträckan E4 Ullånger–Docksta. Under 2010–2011 har test genomförts avseende flyttbar ATK. I Region Mitt fanns två av dessa teststräckor. På den före detta teststräckan E4 Kongberget–Bälingsjön kom-mer under 2011, 8 fasta kakom-meror att placeras. Vid slutet av 2011 komkom-mer regionen att totalt ha ca 140 kameror.
Index Riket Norr/Mitt Stockholm/Öst Väst 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1,01 1,00 0,99 0,98 0,97 0,96 0,95 0,94 0,93 0,92 0,91 1,02 Syd
Figur 25. Antalet rapporterade hastighetsöverträdelser, 2001–2010. Källa: RPS. (Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Trafikverket, 2011:093)