Här tas avstamp i den avslutande delen i föregående kapitel, nämligen frågan om begreppen hela och bota och dess relation till varandra. Även om begreppen ofta uppfattas relativt synonyma framkommer ett antal olika förslag på distinktioner dem emellan hos intervjupersonerna. Uppställningen i tabell 1 plockar upp några av dessa distinktioner.
Tabell 1. Distinktioner mellan begreppen hela och bota.
Hela Bota
holistiskt (partiellt)6 för alla (för vissa)
brett snävt
standardmässigt aktivt, extra resurser ”bli hel som människa” ”bota de sjuka” process plötsligt, snabbt
skada sjukdom
gudomligt mänskligt själsligt kroppsligt
6 Beskrivningarna inom parentes indikerar att de inte nämnts uttryckligen men skulle kunna uppfattas som underförstådda tolkningar av ordet.
59
Observera att uppställningen varken bör betraktas dikotomt eller preskriptivt. Syftet här är att uppvisa olika möjliga sätt att definiera, oavsett om de är kontraproduktiva, överlappande eller konstruktiva, och oavsett om personerna själva står bakom eller ställer sig frågande till dem. Hur relaterar dessa reflektioner till den funktionshinderteologiska bearbetningen om helande och botande, återgiven i 1.3.3, och vad kan vi lära av det?
4.1.1 En språklig observation
För att svara på frågan ovan om relationen mellan intervjupersonernas reflektioner och funktionshinderteologisk bearbetning behöver vi göra en viktig språklig observation. Den litteratur som återgetts ovan är nästan uteslutande engelskspråkig och när begreppen hänvisas till på svenska översätts enligt gängse språkbruk heal med ”hela” och cure med ”bota”. Så använder även jag begreppen. Dock finns en skillnad mellan engelskan och svenskan som kan observeras i de ordval som används i bibelöversättningar på respektive språk.7 I Nya testamentet finns flera ord som kan översättas med något av dessa begrepp, där θεραπεύω (therapeúō) och ἰάομαι (iáomai) är vanligast förekommande (Blue Letter Bible, cure*, heal*).8 Θεραπεύω förekommer vid 43 tillfällen och översätts i New American Standard Bible (NASB) med ”heal” 37 gånger och med ”cure” fem gånger (Blue Letter Bible, G2323), medan sökningar på dessa bibelställen i Bibel 2000 (B2000) visar att ordet översätts med ”bota” i hela 40 fall och två tillfällen använder ordet ”läka” (Svenska bibelsällskapet, bibeln.se).9 Vad gäller ἰάομαι är tendensen liknande; av 25 förekomster i NASB används ”heal” i alla fall utom två där det översätts med ”make whole” (Blue Letter Bible, G2390) och i B2000 används ”bota” 16 gånger, ”bli frisk” sju gånger och ”läka” vid ett tillfälle. Fördelningen tydliggörs i tabell 2.
Tabell 2. Fördelning av översättningar av θεραπεύω och ἰάομαι i NASB respektive B2000.
Översättning NASB B2000 θεραπεύω ἰάομαι θεραπεύω ἰάομαι Heal/hela 37 23 Cure/bota 5 40 16 Läka 2 1 Make whole 2 Bli frisk 7
7 Översättningarna som används här fungerar som exempel. Det förekommer mindre skillnader mellan olika engelska respektive svenska översättningar, men ordvalen överensstämmer i stort oavsett version.
8 En liknande analys skulle även kunna genomföras av Gamla testamentet, men av utrymmesskäl görs inte det
här. En översiktlig sökning har dock gjorts med konstaterandet att ordvalen i stort verkar följa samma tendenser.
60
Verbet hela förekommer inte i någon form i den svenska översättningen i Nya testamentet (Svenska bibelsällskapet, hela*), men ändå talas det ofta som om så är fallet. Detta innebär dock inte att vi för den skull kan dra slutsatsen att Bibeln inte alls berör helande. Det är snarare en ordvals- och definitionsfråga, där en förklaring kan vara att helande betraktas som ett övergripande begrepp som även innefattar botande, vilket överensstämmer med flera av intervjupersonernas reflektioner.
Vi har anledning att anta att berörda engelskspråkiga artiklar och böcker som teologiskt diskuterar begreppen heal och cure, där det sistnämnda vid ett flertal tillfällen kritiseras, i stor utsträckning har en förståelse influerad av engelska bibelöversättningar där heal är vanligast förekommande. Det medför att det blir tämligen oproblematiskt att förhålla sig kritiskt till cure, och samtidigt uppfatta att resonemanget är i samklang med Bibeln eftersom det bara i undantagsfall förekommer i bibeltexten. Denna förståelse av cure verkar alltså i större utsträckning placeras utanför heal än vad som kan sägas om bota i förhållande till hela. Samtidigt som vi noterat en skillnad i användning av begreppen i respektive språk är det rimligt att anta att det sätt de behandlas i engelskspråkiga kontexter har en inverkan på hur motsvarande begrepp uppfattas och används i svenska sammanhang. En risk som behöver uppmärksammas som en följd av detta är att en läsare av Bibeln på svenska som tar del av den funktionshinderteologiska cure-kritiken kan erfara en olycklig konflikt i mötet med alla de bibeltexter där bota förekommer.
4.1.2 En kristologisk mötespunkt
Låt oss nu återgå till intervjupersonernas uppfattningar om begreppen och belysa dessa i relation till de språkliga skillnader som uppmärksammats. Engelska bibelöversättningar av Nya testamentet använder alltså övervägande heal men utesluter inte helt cure, och funktionshinderteologisk bearbetning i främst engelskspråkig kontext föredrar heal medan cure kritiseras, även om det inte helt förkastas. Svenska bibelöversättningar använder bota och inte hela, medan intervjupersonerna gärna talar om hela, men förstår det generellt som något större än bota, vilket även det har huvudsakligen positiva konnotationer. Denna skillnad skulle kunna illustreras genom figur 1a och b.
61
Figur 1a. Uppfattningar om heal och cure, baserat på ordval i bibelöversättningar och
funktionshinderteologisk bearbetning.
Figur 1b. Uppfattningar om hela och bota baserat på ordval i bibelöversättningar och intervjupersonernas reflektioner.
I båda illustrationerna förekommer en överlappning av begreppen, men skillnaden ligger i hur stor den är samt hur stort utrymme cure/bota får. I flera av kontrasterna som tabellen under 4.1.1 visar kan bota förstås som en del av hela. Hela skulle i så fall handla om helhet medan bota berör specifika situationer som delar av denna helhet, det vill säga en förståelse baserad mer på den svenska uppfattningen av orden. Kontrasten mellan hela som mer gudomligt och bota som mer mänskligt kan vid en första anblick uppfattas som motsatser och därtill problematiskt i mötet med de svenska bibeltexterna. Om vi istället ser det utifrån ett kristologiskt perspektiv och knyter an tidsperspektivet till resonemanget kan det ses i ett annat ljus: I Jesus Kristus möts det gudomliga och det mänskliga – hans verksamhet som människa bland människor ägde rum under en koncentrerad tidsperiod och när han botade skedde det i de flesta fall ”i ett nu”, för att använda en intervjupersons formulering. Samtidigt utfördes helandet i en större tidsrymd där Kristus delaktighet i det gudomliga förmår binda samman detta nu med det eviga, genom frälsningshistoriens mest centrala nu – Jesus död på korset. När han vid specifika tillfällen botar människor drar han in dem och deras omgivning i frälsningshistorien, i det främsta helandet som möjliggjordes genom det största lidandet. Detta kristologiska perspektiv får fungera som en bakgrund mot vilken hela den följande diskussionen kan betraktas.