Hemlöshet och några indikatorer

I följande avsnitt redovisas hemlöshet efter födelseregion och olika indikatorer som anses viktiga för att kunna beskriva och förklara hemlöshet och som ingick i Socialstyrelsens kartläggning 2005. De indikatorer som beskrivs nedan är sysselsättning, tid som hemlös, problem som medför behov av stöd, boendeinsatser samt bedömning av orsaker till hemlöshet.

Figur 3.6 redovisar andel hemlösa efter sysselsättning och

födelseregion. Figuren visar jämförelsevis höga andelar för studerande och arbetssökande bland födda i Europa och övriga världen. Återigen skulle detta kunna tyda på att personer födda i övriga världen och, till en del, i Europa är relativt nya i landet, har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller anhöriga till flyktingar och söker arbete eller studerar medan de fortfarande är inneboende hos släktingar och vänner. En större andel hemlösa födda i Sverige och Norden uppger att de helt enkelt saknar sysselsättning.

Figur 3.6, Andel hemlösa efter olika sysselsättning och födelseregion, 2005. Arbete på öppna marknaden Skyddat arbete Studerande Syssel- sättning som insats Arbetssö- kande / arbetslös Saknar sysselsätt- ning Annat

Figur 3.7, Andel hemlösa efter frågan ”problem som medför behov av stöd” och födelseregion, 2005.

A B C D E F G H I J K A) Inget känt problem som medför behov av vård

B) Kroppsliga / fysiska / somatiska problem C) Problem med mun och tänder

D) Funktionshinder som leder till behov av stöd E) Psysiska problem F) Missbrukarproblem G) Ekonomiska problem H) Familjeproblem I) Brist på sysselsättning/arbete J) Annat K) Problemsituation okänd Övriga världen Europa Norden Sverige

Figur 3.7 redovisar hur hemlösa svarade på frågan om problem som medför behov av stöd utöver bostadsproblemen. Det tydligaste resultatet är att personer födda i Norden och Sverige har större andel med

missbruksproblem. Av hemlösa födda i övriga världen och i Europa har en större andel familjeproblem samt brist på sysselsättning/arbete. Bland de hemlösa födda i Europa har en jämförelsevis stor andel psykiska problem.

Återigen skulle detta kunna tyda på att hemlösheten bland personer födda i Europa och övriga världen är kopplad till att de har relativt kort tid i landet, är flyktingar, bor hos släktingar och vänner och inte har fått fotfäste på arbetsmarknaden, vilket sammantaget har lett till psykiska påfrestningar med familjeproblem av olika slag.19 Födda i Europa och övriga världen är överrepresenterade bland dem som inte har något annat känt problem än just bostadsproblem.

En tidigare studie från Socialstyrelsen, SoS-rapport 1999:9, visade att

skilsmässofrekvensen bland de invandrargrupper som studerades var betydlig högre än bland inrikes födda

Figur 3.8, Andel hemlösa som svarat på frågan vilka boendeinsatser de tagit del av under senaste året efter födelseregion, 2005.

A B C D E F G H I J K

A) Inga insatser

B) Akutboende / lågtröskel C) Hotell / camping / vandrarhem D) Kvinnojour

E) Ungkarlshotell / hotellhem F) Boendekollektiv

G) Tränings- / försökslägenhet / Socialt kontrakt H) Institutionsboende

I) Boendestöd i egen bostad J) Annat K) Boendeinsats okänd Övriga världen Europa Norden Sverige

I figur 3.8 redovisas andel hemlösa som har fått ta del av olika

boendeinsatser respektive inte har fått någon insats. Bland födda i Europa och övriga världen har en jämförelsevis stor andel inte har fått några insatser under det senaste året. Figuren visar också att födda i Europa och övriga världen i större utsträckning har fått hotell/camping/vandrarhem eller kvinnojour som insats eller ingen insats alls.

Resultaten pekar återigen på en speciell situation för hemlösa som har kommit som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De har oftare än andra grupper ingen problematik utöver bostadslösheten och får kanske av det skälet i mindre utsträckning sociala boendeinsatser. Hemlösa från Europa och övriga världen får dessutom i större utsträckning insatsen hotell/camping/vandrarhem vilket stämmer med vad som framkommer i våra fallstudier nedan och vilket beror på att de inte har sociala problem som kvalificerar dem för andra insatser.

Att kvinnojour som insats är överrepresenterad i dessa grupper kan kopplas ihop med sådana orsaker till hemlöshet som separation, våld i familjen och konflikt i familjen, vilka redovisas i figur 3.9.

Figur 3.9, Andel hemlösa efter viktiga orsaker till hemlöshet och födelseregion, 2005. A B C D E F G H I J K A) Betalningsanmärkningar B) Arbetslöshet C) Missbrukproblem D) Psykisk ohälsa E) Skilsmässa / separation F) Konflikt i familjen G) Våld i familjen H) Vräkning

I) Bostadsbrist i personens hemkommun J) Annat K) Boendeinsats okänd Övriga världen Europa Norden Sverige

I Socialstyrelsens kartläggning får uppgiftslämnarna ge en bedömning av de viktiga orsakerna till hemlöshet. Dessa svar bör ses som en indikation på hur orsaker till hemlöshet uppfattas av de ansvariga som ger stöd eller står för insatser till de hemlösa. Resultaten i figuren bekräftar i stort vad som framkommit tidigare. Födda i Sverige och Norden är hemlösa på grund av missbruksproblem i större utsträckning än personer från andra födelseregioner. Födda i Europa och övriga världen är överrepresenterade när arbetslöshet och bostadsbrist är orsaken till hemlöshet liksom när orsaken står att finna i olika problem kring familjen som våld och konflikt i familjen och skilsmässa/separation.

Den relativt svagare ”integrationen” av flyktingar och anhöriga till flyktingar är en tänkbar förklaring till denna problembild. Osäkerheten under tiden som en individ söker asyl, bosstadssituationen under samma tid, anpassning till andra värderingar, svårigheter att få arbete, kraven att lära sig ett nytt språk, etc. kan ses som rimliga förklaringar till

hemlösheten bland dessa grupper.20

Förvånande nog visar tabellen inte på psykisk ohälsa som jämförelsevis stor orsak till hemlöshet bland indivder från övriga världen trots att tidigare studier visat på större pykisk ohälsa bland flyktingar (Fazel, Wheeler & Danesh 2005). Detta kan dock ligga i linje med nyare studier som visar att utrikes födda i mindre utsträckning söker vård för detta (FOU-rapport, Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola 2008) och att uppfattad diskriminering skulle vara ett skäl till att inte söka vård (Wamala m.fl. 2007).