Herd Behaviour

Utifrån den information som har framkommit i teorikapitlet och i vår empiriska undersökning så anser vi att det kan bekräftas att fenomenet Herd Behaviour påverkar det finansiella

sparandet hos personer med ett intresse för finansiella placeringar. Denna påverkan yttrar sig i både teori och empiri genom att personer i ett tidigt skede i sitt finansiella sparande tenderar att agera i enlighet med andra personers åsikter och handlingar. Vi kan även utifrån vår studie fastslå att den påverkan som Herd Behaviour har på handlingar och beslutsfattande med finansiella placeringar tenderar att avta med tiden. I takt med att en persons kunskaper och självkänsla på de finansiella marknaderna ökar anser vi utifrån de svar som framkom i vår empiriska undersökning att personen ökar sina möjligheter till att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till den information som finns tillgänglig. Detta menar vi är den avgörande faktorn eftersom tendensen till att handla eller agera efter flockbeteenden avtar och individen blir istället mer benägen att fatta egna beslut.

6.2 Mental Accounting

Det resultat som framkommit av de undersökningar som tagits upp i teorikapitlet samt de intervjuer som vi genomfört och presenterat i empirikapitlet visar att människor har en benägenhet att ha en olik syn på pengar beroende på vad de kommer från eller vad de är avsedda för. Mot bakgrund av de intervjuer som vi utfört menar vi att den inkomstkälla som kapitalet som ska investeras härrör sig till är av stor vikt för investerarens riskprofil. Pengar som är intjänade genom arbete investeras med en lägre förväntad risk medan pengar som har realiserats som en vinst i en tidigare investering generellt allokeras till tillgångar med en högre förväntad risk. Utifrån de svar som vi har tillhandahållit i våra intervjuer så kan vi se att det generellt är emotionellt jobbigt att sälja av en finansiell tillgång med förlust. Detta menar vi leder till att många investerare i slutänden får en sämre avkastning, då det genom detta tankesätt blir svårt att notera en fundamental förändring i ett innehav som motiverar en lägre kurs på tillgången. Vi ser även att beteendet till viss del kan hänföras till den generella optimism och girighet som råder på de finansiella marknaderna för tillfället där investerare ofta talar om stora vinster. Därför vill individen inte vara sämre än de andra medmänniskorna och har därför lättare att besluta sig för att ha kvar investeringen för att vänta på att priset vänder upp.

6.3 Anchoring

Våra empiriska undersökningar visade att majoriteten av respondenterna hade en benägenhet att förankra sig vid information som styrker deras ställningstagande. Vid förankring menar teorin på området att personer inte agerar rationellt. Detta eftersom personer tenderar att utgå från den initiala tesen mer än vad som är medvetet och är därför inte förmögna att revidera sin syn tillräckligt vid tillkomst av ny information. I vårt teorikapitel presenteras teorier kring människors brist på rationalitet, vilket vi menar kan styrkas med hjälp av vår studie. Detta genom att både teori och empiri indikerar att anchoring är ett problem som en investerare bör hitta ett sätt att förhålla sig till. Vår empiriska undersökning indikerar att Anchoring är ett vedertaget fenomen bland våra respondenter. Utifrån denna undersökning menar vi att det finns en koppling mellan fenomenen Anchoring och Herd Behaviour. Vi menar att

respondenternas benägenhet att till en början följa ett flockbeteende kan leda till att Anchoring uppstår då investeraren anser den aktör som följs är mer påläst på ämnet än individen själv. Därmed tenderar investeraren att ha svårigheter med att gå emot tidigare angiven information och ändra sin tes. Vi hävdar att det tar tid innan investeraren blir så pass självsäker att denne vågar lita på sin egen kunskap och förmåga och revidera sin syn på situationen.

6.4 Belåning

Utifrån den insamlade informationen för denna studie så drar vi slutsatsen att belåning och den risk som finns för ökade räntekostnader framöver inte leder till ett ökat sparande. I såväl teori som empiri belyses riskerna som är förenade med ett lågt sparande, men respondenterna hade varken ökat sitt eget sparande i dagens lågräntemiljö eller hade någon tro på att andra människor hade ökat sin sparkvot även om flera av dem anser det vara lämpligt i denna situation. Med bakgrund i teorikapitlet så bedömer vi att riskerna som är förknippade med ett lågt sparande är stora och att detta kan bli ett hårt slag mot hushållens ekonomi om de inte förebyggs genom ett ökat sparande. I de intervjuer som vi har utfört framkom det att riskerna som nämnts ovan förknippade med belåning inte kom som någon nyhet för respondenterna, men de valde trots detta att inte öka sitt sparande. Detta anser vi vara en oroande indikation då vi liksom Person F i intervjun anser att det finns en risk att människor snabbt anpassar sig efter rådande omständigheter och vaggas in i en trygghet att det kommer fortsätta vara lågräntemiljö för evigt. Hur ränteläget kommer att utvecklas vet givetvis ingen med säkerhet,

men vi anser det vara oroande att det utifrån vår undersökning framkommer att det inte skapas någon buffert ifall högre räntor skulle komma. Majoriteten av respondenterna ansåg att

belåning i samband med investeringar är individuell och ska kännas rätt för den enskilda individen beroende på livssituation, disponibel inkomst och riskviljan. De risker som kan uppstå belyses i såväl teori som empiri och detta är något som vi anser att människor bör beakta och ta till förebyggande åtgärder mot för att öka sin finansiella stabilitet.

6.5 Reflektion

Vi har under uppsatsens gång stött på ett flertal brister och begränsningar i vår undersökning. Flera av de undersökningar som vi har använt oss av i vårt teorikapitel är utförda på

amerikanska finansiella marknader trots att det är svenska marknader som vi vår

undersökning innefattar. Vi har motiverat vårt val att trots detta använda oss av den angivna informationen tidigare i teorikapitlet. Urvalet med forskning som är gjort på den svenska marknaden är begränsat och den forskning som finns har generellt en dålig validitet. Med bakgrund i den starka korrelationen mellan amerikanska och svenska marknader som vi hänvisar till i teorikapitlet så anser vi att teorierna är tillämpliga i vår undersökning, även om det hade gett uppsatsen bättre förankring i det geografiska område som vi trots allt undersöker om vi enbart hade kunnat använda oss av undersökningar som utförts på svenska marknader.

Utifrån det lilla urval av respondenter som inkluderats i vår empiriska undersökning så anser vi det inte som trovärdigt att göra generaliseringar på en större population. Utifrån vårt val av att använda oss av en kvalitativ forskningsmetodik i genomförandet av denna studie så var det inte uppsatsens syfte att kunna generalisera resultaten, men hade varit intressant att utför denna undersökning på ett större urval för att få en tydligare bild kring hur

placeringsintresserade personer resonerar inom detta fält.

Utifrån vårt eget arbete med denna uppsats så har vi upptäckt brister i vårt arbete utefter resans gång som vi kommer att ha nytta av vid eventuella fortsatta studier eller i ett

efterföljande arbetsliv. Trots synpunkter från såväl övriga seminariegrupper som handledare så valde vi länge att hålla fast vid vår ursprungliga idé, vilket var att genomföra en studie enligt en kvantitativ forskningsmetodik. Här borde vi mycket tidigare ha tagit till oss de

synpunkter vi fick och korrigerat vår syn på projektet genom att lägga om strategin till en kvalitativ forskningsmetodik.

Vi har under uppsatsens gång även upptäckt att det inom finansiellt sparande finns många alternativa områden som kan vara intressanta att undersöka, utöver de psykologiska fenomen samt belåning som vi berört. Något vi inte tog någon speciell hänsyn till var hur trenden och tongångarna på de finansiella marknaderna samt i ekonomin såg ut vid forskningstillfället. Detta ser vi definitivt som en potentiell påverkande faktor för aktörerna. Då vi i vår empiriska undersökning har noterat att personer kan påverkas av girighet och rädsla exempelvis genom att personer vaggas in i trygghet genom att låga räntor är här för att stanna och att lån därmed är billiga. Vi tror därmed att detta kan leda till en typ av agerande i individernas finansiella sparande och ser därför att det vore intressant att undersöka skillnaden mellan hur människor agerar i konjunkturellt goda- respektive konjunkturellt svagare perioder. Vår forskning visar även på att respondenterna inte hade ökat sitt finansiella sparande för att motverka risken och på så sätt skaffa sig en typ av buffert för eventuella ökade räntekostnader i samband med framtida räntehöjningar. Detta ser vi som oroande och ser att det skulle vara mycket relevant att forska kring hur stor påverkan skulle bli på de svenska hushållens ekonomi och hur känsliga dessa är för stigande räntor. En annan synvinkel vi fastnade för under arbetets gång de många olika avsikter och mål som respondenterna hade med sina sparanden. Det anser att det vore relevant att undersöka vilka faktorer och mål som har störst inverkan på det

finansiella sparandet och på så sätt skapa en uppfattning om vilka incitament som krävs för att en person ska ta steget till handling och upprätta ett finansiellt sparande.

Förslag till vidare forskning:

Undersöka hur psykologiska fenomen yttrar sig och skiljer sig åt i nedgångar och uppgångar på de finansiella marknaderna

Undersöka påverkan på hushållens ekonomiska situation vid stigande räntor Utreda vilka de bakomliggande faktorerna är för att uppnå ett ökat sparande hos privatpersoner

Referenslista

Adrian, T. & Song Shin, H,. Procyclical Leverage and Value-at-Risk, Rewiev of Financial Studies, vol 27: s373-403

Alho, E. Kaustia, M. & Puttonen, V. 2008, How Much Does Expertise Reduce Behavioral Biases? The Case of Anchoring Effects in Stock Return Estimates. Financial management, vol 37: s.391-412

Ahrne, G,. & Svensson, P,. 2016, Handbok i kvalitativa metoder,andra uppl, Stockholm: Liber AB

Aktiekunskap.nu, 2012 Börspsykologi och Aktiehandel - Del1 - Förstå flockbeteendet på börsen. Hämtad från: http://aktiekunskap.nu/borspsykologi-aktiehandel-och-flockbeteende/

[2017-04-03]

Andersen, J.V. 2008, Detecting anchoring in financial markets, Journal of behavioural finance, vol 11: s.129-133

Arques, A,. 2017, Pensionen räcker inte till svenskarnas pensionsdrömmar. Hämtad från:

https://www.swedbank.se/om-swedbank/press/pressmeddelanden/?pressId=E833749F961A7F66 [2017-04-02]

Barba, A,. & Pivetti, M,. 2009 Rising Household Debt: Its Causes and Macroeconomic

Implications - A Long - Period Analysis Cambridge Journal of Economics, vol 33: s.113-137

Barberis, N. & Huang, M. 2001, Mental Accounting, Loss Aversion, and Individual Stock Returns. The Journal of Finance, vol 56: 4, s.1247-1292

Barberis, N,. & Thaler, R,. 2003 A survey of behavioural finance Handbook of the Economics of Finance, vol 1: s.1053-1128

Bryman, A,. & Bell, E,. 2013, Företagsekonomiska forskningsmetoder, Stockholm: Liber

Cecchetti, S., Mohanty, M. & Zampolli, F. 2011, The Real Effects of Debt. BIS Working paper, vol 352, s.1-33

Chan, L.K.C,. & Lakonishok, J,. 2004, Value and Growth Investing: Review and Update, Financial Analysts Journal, vol 60: s.71-86

Cynamon, B. & Fazzari, S. 2008, Household debt in the consumer age: source of growth–risk of collapse. Capitalism and Society, vol 3:2, s.1-30

Carlgren, F,. 2017, Hushållens skulder, Hämtad från:

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/

[2017-04-15]

Debelle, G. (2004). Macroeconomic Implications of Rising Household Debts. BIS Working paper, vol 153, s.1-42

Di, 2016, Ökad oro för hushållens skuldsättning. Hämtad från:

http://www.di.se/artiklar/2016/6/7/okad-oro-for-hushallens-skuldsattning/ [2017-05-08]

Ehrmann, M. Fratzscher, M. Gürkaynak, R. & Swanson, E. 2001, Convergence and anchoring of yield curves in the euro area. Review of Economics and Statistics, vol 93:1

s.350-364

Epley, N. & Gilovich, T. 2001, Putting Adjustment Back in the Anchoring and Adjustment Heuristic: Differential Processing of Self-Generated and Experimenter-Provided Anchors, Psychological Science, vol. 12:5. s.391-396

Fejes, A,. & Thornberg, R,. 2015, Handbok i kvalitativ analys, andra uppl, Stockholm: Liber AB

Feng, L. & Seasholes, M. 2005, Do Investor Sophistication and Trading Experience Eliminate Behavioral Biases in Financial Markets?. Review of Finance, vol 9:3, s.305-351

Fernández, A. 2016, SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2015: Hushållens förmögenhet avslutar 2015 på rekordnivå. Hämtad från:

https://sebgroup.com/sv/press/pressmeddelanden/2016/sebs-sparbarometer-for-fjarde-kvartalet-2015-hushallens-formogenhet-avslutar-2015-pa-rekordniva [2017-05-03]

Goetzmann, W. & Jorion, P. 1993, Testing the Predictive Power of Dividend Yields. The Journal of Finance, vol 48:2, s.663-679

Grinblatt, M. & Han, B. 2005, Prospect theory, mental accounting, and momentum, Journal of Financial Economics, vol 78:2, s.311–339

Gustafsson, J., 2017,5 viktiga saker att tänka på när du väljer fonder. Hämtad från:

http://newsroom.soderbergpartners.se/johanna/5-viktiga-saker-att-tanka-pa-nar-du-valjer-fonder/ [2017-03-27]

Haglund, A., 2017, Oro över låg pension inte alltid motiverad, Hämtad från:

http://www.dn.se/ekonomi/oro-over-lag-pension-inte-alltid-motiverad/ [2017-04-05]

Hirshleifer, D. & Hong Teoh, S. 2003, Herd Behavior and Cascading in Capital Markets: A Review and Synthesis. European Financial Management, Vol. 9:1, s.25-66

Hong, H. Kubik, J & Stein, J. 2004, Social Interaction and Stock-Market Participation. The

Journal of Finance vol 59:1, s.137–163

Ingves, S., 2012 Stora risker med alltför låg ränta, Hämtad från:

https://www.svd.se/stora-risker-med-alltfor-lag-ranta [2017-04-02]

Ivashina, V. & Schwarfstein, D. 2008, Bank lending during the financial crisis of 2008. Journal of Financial economics, vol 97:3, s.319–338

Jacobs-Lawson, J. & Herskey, D. 2005, Influence of future time perspective, financial knowledge, and financial risk tolerance on retirement saving behaviors. Financial Services

Review, vol 14, s.331-344

Karlsson Hedin, F,. In Riksbanken We Trust, (Podcast), Hämtad från: https://fillorkill.se/

[2017-04-10)

Kull, J., 2016 Undvik de psykologiska fällorna. Hämtad från:

http://blogg.avanza.se/hemberg/2016/09/09/psykologiska-fallor-lar-kanna-dem-och-bli-en-battre-investerare/ [2017-04-02]

Lazonick, W,. & O’Sullivan, M,. 2000, Maximizing shareholder value: a new ideology for corporate governance, Economy and Society, vol 29

Lecompte, M.D,. & Goetz, J.P,. Problems of Reliability and Validity and in Ethnographic Research, Review of educational research, vol 52: s.31-60

Lind, J,. 2016, Sparande: Hushållens balansräkning historiskt stark - Swedbank. Hämtad från:

https://bors-nliv.svd.se/index.php/news/detail/33c53320-0f26-42f3-aec5-3c85a11735d2

[2017-04-12]

Lucas, D., 2014, Hushållen högt skuldsatta. Hämtad från:

(http://www.dn.se/ekonomi/hushallen-hogt-skuldsatta/ [2017-03-28]

Lusardi, A.M., & Mitchell, O.S., The Economic Importance of Financial Literacy: Therory and Evidence, Journal of Economic Literature, vol 52: s. 5-44

Lux, T. 1995, Herd Behavior, Bubbles and Crashes. The Economic Journal Vol 105, No. 431 s.881-896

Marshall, C., Prusak, L., & Shpilberg, D., 1996, Financial Risk and the Need for Superior Knowledge Management, California Management Review, vol 38: s. 77-101

Patel, R,. & Davidson, B,. 2011 Forskningmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, fjärde uppl, Lund: Studentlitteratur AB

Piketty, T., The Dynamics of the Wealth Distribution and the Interest Rate with Credit Rationing, 1997, The Review of Economic Studies, vol 64, s.173-189

Riksbank.se, 2016, Låg ränta längre, direktionen redo att förlänga köpen av statsobligationer i december. Hämtad från:

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2016/prm161027/ [2017-04-21]

Riksbank.se., 2016, Riksbankens verksamhet 2015: Fortsatt expansiv penningpolitik, Hämtad från:

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Nyheter/2016/Riksbankens-verksamhet-2015-Fortsatt-expansiv-penningpolitik/ [2017-04-07]

Rinaldi, L. Sanchis-Arellano, A. 2006, Household Debt Sustainability: What Explains

Household Non-Performing Loans? An Empirical Analysis. ECB Working Paper, vol 570

Ritter, J.R., 2003, Behavioural finance. Pacific-Basin finance journal, vol 11, s.429-437

Rouzbehani, R. 2013, Låt räntan göra jobbet.

http://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Fonder/2008/augusti/Lat-rantan-gora-jobbet/

[2017-05-12]

SCB.se, 2014, Hushållens sparande rekordhögt, Hämtad från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Statistik-efter- amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/7818/Behallare-for-Press/385486/ [2017-04-03]

Shiller, R. 1995, Conversation, Information, and Herd Behavior. The American Economic Review, Vol. 85:2, s.181-185

Starr-Mccluer, M. 2002, Stock Market Wealth and Consumer Spending. Economic Inquiry, Volume 40:1, s.69–79

Sjöholm, G. 2017, SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2016: Hushållens förmögenhet når ny rekordnivå. Hämtad från:

https://sebgroup.com/sv/press/pressmeddelanden/20172/sebs-sparbarometer-for-fjarde-kvartalet-2016-hushallens-formogenhet-nar-ny-rekordniva [2017-05-03]

Thaler, R.H,. 1994, Psychology and Savings Policies , The American Economic Review, vol 84: s.186-192

Thaler, R.H,. 1999, Mental accounting matters. Journal of Behavioural decision making, vol 12: s.183-206

Tversky, A. & Kahneman, D 1975, Judgment under uncertainty: Heuristics and

biases, Utility, Probability and Human Decision Making. Theory and Decision Library, Vol 11 s.141-162

Tversky, A. & Kahneman, D. 1985, The Framing of Decisions and the Psychology of Choice. Environmental Impact Assessment, vol 211: s.453-458

Widerberg, K. 2002 Kvalitativ forskning i praktiken, Lund: Studentlitteratur AB