HERTSÖNS VÅRDCENTRAL

Figur 5.7 Foto av entrén vid Hertsöns vårdcentral.

5.2.1 Allmänt

Hertsöns vårdcentral byggdes 1982 och har beteckningen Hertsön 12:132. Fastigheten är belägen i bostadsområdet Hertsön i Luleå kommun. Fastigheten har en markareal som uppgår till 20 121 kvadratmeter. Byggnadens bruttoarea (BTA) uppgår till 3 462 kvadratmeter, bruksarean (BRA) till 3 182 kvadratmeter och den uthyrningsbara ytan till 2 665 kvadratmeter, vakansgraden uppgick år 2004 till 17 procent. (NLL, 2004)

Vårdcentralen hade följande hyresgäster år 2004 (NLL, 2004): Interna:

• Primärvård 915 m²

• Vuxenpsykiatri 846 m² Externa:

• Minnesota öppenvård 104 m²

• Luleå kommun, skola 354 m² (NLL, 2004)

I diagram 5.2 visas beläggningsgraden av vårdcentralens uthyrningsbara yta år 2004:

Internt 66% Externt 17% Vakant 17%

Energiförbrukning

Energiförbrukningen för fastigheten år 2005 var:

Totalt: 611 megawattimmar

Varav elförbrukningen: 208 megawattimmar

Varav fjärrvärmeförbrukningen: 403 megawattimmar

(Sundén, 2006) Ekonomi

Ekonomin för fastigheten år 2004 var:

Fastighetens anskaffningsvärde 1982: 20 924 212 kronor Fastighetens bokförda värde 2004: 9 326 911 kronor

Resultat 2004: - 380 589 kronor

(NLL, 2004)

5.2.2 Byggnadskonstruktionen

Byggnaden är uppförd i ett plan. Byggnaden består både av en tung och en lätt stomme. Fasaden består av tegel från grunden upp till fönstrens överkant, den resterande delen av fasaden består av trä (figur 5.9 och 5.10). Samtliga fönster på byggnaden är av äldre treglasutförande. Taket är ett kalltak som består av ett platt papptak (figur 5.11). I figur 5.8 visas en planskiss över Hertsöns Vårdcentral. (NAB, 1980), (NAB, 1991), (Sundén, 2006)

Figur 5.8 Planskiss (ej skalenlig) över Hertsöns Vårdcentral (NAB, 1980). Ytterväggen består av två olika konstruktioner. Det som skiljer dem åt är att ena

konstruktionen (yttervägg 1, figur 5.9) har en gipsskiva som innersta skikt samt träreglar i båda isolerskikten, den konstruktionen återfinns i flygel 104 och 105 (figur 5.8). Den andra konstruktionen (yttervägg 2, figur 5.10) har betong som innersta skikt och sitter i resterande del av byggnaden. (NAB, 1980), (NAB, 1991), (Sundén, 2006)

Yttervägg 1 (ej skalenlig):

Figur 5.9 Uppbyggnaden av” yttervägg 1” (ej skalenlig) Yttervägg 2 (ej skalenlig):

Figur 5.10 Uppbyggnaden av” yttervägg 2” (ej skalenlig) Yttertak (ej skalenlig):

Figur 5.11 Uppbyggnaden av yttertaket (ej skalenligt)

Yttervägg 1 har följande uppbyggnad utifrån och in:

• Tegel 120 mm R = 0,20 m²K/W • Luftspalt 20 mm - - • Gipsskiva 9 mm λ = 0,220 W/mK • Träreglar 145*45 c600 λ = 0,140 W/mK • Mineralull 145 mm λ = 0,039 W/mK • Pe-folie - - - • Träreglar 45*45 c600 λ = 0,140 W/mK • Mineralull 45 mm λ = 0,039 W/mK • Gipsskiva 13 mm λ = 0,22 W/mK (NAB, 1991)

Yttertaket har följande uppbyggnad utifrån och in:

• Ventilerat yttertak, panel & papp R = 0,250 m²K/W

• Råspont 23 mm λ = 0,140 • Luftspalt - - • Mineralull 145 mm λ = 0,039 W/mK • Mineralull 145 mm λ = 0,039 W/mK • Träreglar 145*45 c1200 λ = 0,140 W/mK • Säkerhetsfolie - - • Glespanel 55*28 c 300 λ = 0,140 W/mK • Gipsskiva 13 mm λ = 0,220 W/mK (NAB, 1991)

Yttervägg 2 har följande uppbyggnad utifrån och in:

• Tegel 120 mm R = 0,200 m²K/W • Luftspalt 20 mm - - • Gipsskiva 9 mm λ = 0,22 W/mK • Träreglar 145*45 c600 λ = 0,140 W/mK • Mineralull 145 mm λ = 0,039 W/mK • Pe-folie - - - • Mineralull 45 mm λ = 0,039 W/mK • Betong 150 mm λ = 1,700 W/mK (NAB, 1980)

Det totala värmemotståndet (R ) är ett mått på konstruktionens värmeisoleringsförmåga och _T det totala värmeflödet(U ) är ett mått på värmeflödet genom konstruktionen (Petersson, U

2001). Beräkningar enligt formler i underavsnitt 3.4.2.4 (Beräkningsteori) där ovanstående värden är insatta ger följande resultat:

• Yttervägg 1: R = 4,6 m²K/W _T U = 0,22 W/m²K U • Yttervägg 2: R = 4,9 m²K/W _T U = 0,20 W/m²K U • Yttertak: R = 7,8 m²K/W _T U = 0,13 W/m²K U

Den värmeenergi som försvinner genom respektive konstruktion per kvadratmeter och år blir enligt formel 3.9 i underavsnitt 3.4.2.4 (Beräkningsteori) följande:

• Yttervägg 1: 34,3 kWh/m²/år

• Yttervägg 2: 32,2 kWh/m²/år

• Yttertak: 20,2 kWh/m²/år

Den totala takarean för vårdcentralen uppgår till 3 182 kvadratmeter vilket ger en årlig energiförlust genom yttertaket på cirka 64 megawattimmar per år.

Ovannämnda värden är teoretiska där hänsyn ej tagits till korrektioner som köldbryggor med mera vilket gör att det praktiska värdet kan vara sämre. I beräkningarna har bedömningar gjorts att inomhustemperaturen är + 20ºC och att årsmedeltemperatur i Luleå är + 2ºC.

5.2.3 Ventilation

Ventilationen på Hertsöns vårdcentral sköts av ett från- och tilluftsaggregat med värmeväxlare (FTX-system). Fastigheten är försedd med två typer av värmeväxlare dels en roterande

värmeväxlare placerad i fläktrummet och dels en plattvärmeväxlare placerad i undercentralen. Ventilationssystemet är det ursprungliga från byggnadens uppförande 1982. Liksom i

Björkskatans vårdcentral är filtrerna i systemet felplacerade för att värmeväxlaren ska fungera optimalt. Filtrerna är placerade efter värmeväxlaren i både till- och frånluftskanalerna vilket gör att partiklar fastnar i värmeväxlaren som gör att verkningsgraden minskar. I

underhållsplanen finns upptaget att ventilationsaggregatet och plattvärmeväxlaren ska bytas ut. Luftflödet i det nuvarande systemet kan varieras med hjälp av driftdatorns styr- och reglerprogram från 0 – 100 procent. Drifttekniker Jotu styr ventilationen från sitt kontor på Björkskatans vårdcentral där han kör systemet efter samma rutiner och drifttider som gäller för Björkskatans vårdcentral. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utförs vart tredje år vilket är en besiktning av ventilationsanläggningens status. (Juto, 2006), (Sundén, 2006)

5.2.4 Värme och kyla

Fastigheten är ansluten till Luleå energis fjärrvärmenät. Uppvärmningen av byggnaden sker genom radiatorer som finns placerade i alla lokaler undantaget korridorerna.

Framledningstemperaturen till radiatorerna styrs genom driftdatorn, det går även att ändra framledningen till varje radiator och därmed också temperaturen i varje rum genom ventiler som sitter på radiatorerna. Radiatorerna i rum som har fönster i söderläge är försedda med termostatventiler. Det sker ingen avsiktlig temperaturvariation över dygnet utan

framledningstemperaturen hålls konstant dygnet runt. Det är endast under sommarmånaderna som framledningstemperaturen sänks markant och under högsommaren är framledningen till radiatorerna helt avstängd. På samma sätt som för ventilationssystemet så försöker Juto köra systemet så snålt som möjligt tills klagomål inkommer. I och med att det inte finns några radiatorer placerade i korridorerna så är det därför automatiskt en lägre temperatur där. (Juto, 2006), (Sundén, 2006)

I Hertsöns vårdcentral förekommer ingen komfortkyla. Det är endast vissa apparatskåp som är försedda med kylaggregat. (Juto, 2006), (Sundén, 2006)

5.2.5 El

Att analysera hela fastighetens elförbrukning är inte möjlig utan tekniska mätningar vilket inte projektgruppen har tillgång till. Av den anledningen begränsas studien till att innefatta en övergripande studie över posterna belysning och motorvärmare.

Belysning

Belysningen består till största delen av lysrörsarmaturer vilka suttit i byggnaden sedan den byggdes 1982. Lågenergibelysning används endast delvis i byggnaden och på samma sätt som för Björkskatans vårdcentral förekommer ingen strategi för användande av

lågenergibelysning. Belysningens drifttider styrs manuellt vilket gör att risk finns att

belysningen står på dygnet runt. En anledning till att lågenergibelysning inte används i större utsträckning är enligt Sundén (2006) att de är stöldbegärliga och finns ingen kåpa som skydd så sätts inte sådan belysning upp. (Juto, 2006), (Sundén, 2006)

Motorvärmare

Befintliga motorvärmare är inte timerstyrda. Ny timerstyrd motorvärmarstyrning är enligt underhållsplanen planerad att genomföras under år 2006. (Juto, 2006), (Sundén, 2006)

5.2.6 Driftoptimering

I dagsläget finns inget strukturerat arbetssätt för driftoptimering enligt avsnitt 4.6

(Driftoptimering), exempelvis förekommer bristande rutiner för dokumentation, uppföljning och målsättning. Riksbyggens drifttekniker gör ett gott arbete med att verksamhetsanpassa och köra energikrävande system som ventilation, värme och belysning så snålt som möjligt.