5.4 U PPLEVELSER AV VÅRDPERSONALENS KUNSKAP
6.2.6 Hetero och könsnorm
Den gemensamma nämnaren för varje negativ upplevelse i litteraturstudien var hetero- och könsnormen. Då heteronormen är en stor del av samhällets norm (60) anser
författarna till föreliggande studie att den kan påverka det faktum att HBTQ-personer blir åsidosatta i bland annat vårdsammanhang. Detta är något vi velat belysa med hjälp av denna litteraturstudie så att yrkesverksamma och blivande sjuksköterskor får en ökad medvetenhet gällande detta.
7 KONKLUSION
HBTQ-personers upplevelser av bemötandet i vården var av både positiv och negativ art. Om patienternas vårderfarenheter utmärktes av personcentrerad vård, god
kommunikation, förförståelse och ett öppet förhållningssätt ledde det till positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. De negativa vårdupplevelserna innefattade bland annat bristande hänsyn och felaktiga antaganden samt användandet av hetero- och könsnormativt språk. Det framkom även att HBTQ-personer fortfarande tycks vara utsatta för vårdrelaterad diskriminering i större utsträckning än heterosexuella och cispersoner. Detta visar hur avgörande vårdpersonals bemötande är för vårdupplevelsen. Sjuksköterskan bör därför i sitt dagliga arbete vara uppmärksam på individen framför sig, kommunicera på ett inkluderande sätt och fortbilda sig när bristande kunskap finns.
Fortsatt forskning behövs kring hur HBTQ-personer upplever bemötandet i vården. Förslagsvis vidare jämförelser med heterosexuella och cispersoner, och även studier mellan olika minoriteter inom sexuell läggning och könsidentitet för att undersöka möjliga skillnader. Även interventionsstudier kan vara av vikt. Ett exempel på sådan studie kan vara att undersöka patienters upplevelser av vårdmötet innan och efter utbildningsintervention till personalen.
8 REFERENSER
1. Wilton T. Sexualities in health and social care: a textbook. Buckingham; Philadelphia: Open University Press; 2000.
2. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [Citerad 2015-12-03]. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 3. IOM (Institute of Medicine). The health of lesbian, gay, bisexual, and
transgender people: Building a foundation for better understanding [Internet]. Washington, D.C.: The National Academies Press; 2011. Hämtad från: http://nap.edu/13128
4. Stein GL, Bonuck KA. Physician-patient relationships among the lesbian and gay community. J Gay Lesbian Med Assoc. 2001;5(3):87–93.
5. Schilder AJ, Kennedy C, Goldstone IL, Ogden RD, Hogg RS, O’Shaughnessy M V. “Being dealt with as a whole person.” Care seeking and adherence: The benefits of culturally competent care. Soc Sci Med. 2001;52(11):1643–59. 6. McFarland PL, Sanders S. A pilot study about the needs of older gays and
lesbians. J Gerontol Soc Work. 2003;40(3):67–80.
7. Andersson S, Sjödin M. Höra hemma. Stockholm: Riksförbundet för sexuellt likaberättigade; 2006.
8. RFSL. Principprogram [Internet]. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter; 2015 [citerad 09 maj 2015]. Hämtad från: http://www.rfsl.se/om-oss/organisation/styrdokument/
9. RFSL. Remissyttranden [Internet]. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter; 2015 [citerad 09 maj 2016]. Hämtad från: http://www.rfsl.se/verksamhet/remissyttranden/
10. Sveriges Riksdag. Lagutskottets betänkande i anledning av motion angående de homosexuellas familjerättsliga ställning [Internet]. Stockholm: Sveriges Riksdag; [citerad 08 maj 2016]. Hämtad från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/arende/betankande/lagutskottets-betankande-i-anledning-av-
motion_FX01LU4
11. Sambolagen (SFS 2003:376) [Internet]. Stockholm: Justitiedepartementet L2 [Citerad 03 maj 2016]. Hämtad från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sambolag-2003376_sfs-2003-376 12. Regeringen och Regeringskansliet. Ny lagstiftning om partnerskap och adoption -
ett exempel ur verkligheten [Internet]. Stockholm: Regeringen och Regeringskansliet; 2014 [citerad 09 maj 2016]. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/ett-exempel-ur- verkligheten/
13. Regeringen och Regeringskansliet. Könsneutrala äktenskap och vigsel [Internet]. Regeringen och Regeringskansliet; 2014 [citerad 09 maj 2016]. Hämtad från: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/konsneutrala-aktenskap-
14. Norlén A, Engblom A, Abrahamsson M, Reslow P, Sundén L, Obminska M. Hets mot transpersoner [Internet]. Stockholm: Sveriges Riksdag; 2015 [citerad 06 maj 2016]. Hämtad från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/hets-mot-transpersoner_H3022497
15. Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner mm. [Internet]. 2015 [citerad 09 maj 2016]. Hämtad från: http://riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ett-utvidgat-straffrattsligt-skydd- for_H3B3103
16. Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Ordlista [Internet]. Göteborg: Göteborgs Universitet; 2015 [citerad datum 2015-11-27]. Hämtad från: http://genus.gu.se/meromgenus/ordlista
17. Svensk sjuksköterskeförening. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Internet]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening; 2014 [citerad 08 maj 2015]. Hämtad från: http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
18. Leksell J, Lepp M. Sjuksköterskans kärnkompetenser. 1a uppl. Stockholm: Liber; 2013.
19. Svensk sjuksköterskeförening. ICN:s etiska kod [Internet]. [citerad 09 maj 2016]. Hämtad från: http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs- Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
20. Carabez R, Pellegrini M, Mankovitz A, Eliason M, Ciano M, Scott M. ”Never in all my years...”: Nurses’ education about LGBT health. J Prof Nurs.
2015;31(4):323–9.
21. Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P, m.fl. Quality and safety for nurses. Nurs Outlook. 2007;55(3):122–31.
22. Wiklund L. Vårdvetenskap i klinisk praxis. 1a uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2003.
23. Delmar C. The excesses of care: A matter of understanding the asymmetry of power. Nurs Philos. 2012;13(4):236–43.
24. Slater L. Person-centredness: A concept analysis. Contemp Nurse. 2006;23(1):135–44.
25. McCance T, McCormack B, Dewing J. An exploration of person-centredness in practice. Online J Issues Nurs. 2011;16(2).
26. Eriksson K. Vårdprocessen. 5e uppl. Stockholm: Liber; 2014.
27. Travelbee J. Interpersonal aspects of nursing. 2a uppl. Philadelphia: F.A. Davis Company; 1971.
28. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 3e uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2013.
29. LiU. Granskningsmall kvalitativa studier.
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf SBU. (2013) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok . Modifierad av Bathsevani 2006 och 2008. Tillgänglig LISAM, Medicinska
fakulteten, Linköpings universitet
30. LiU. Granskningsmall quasi-experimentella studier. http://www.sign.ac.uk/guidelines/fulltext/50/index.html
RCN, Centre for Evidencebased Nursing, University of York and Scholl of Nursing, Midwifery and Health Visiting, University, University of Manchester, (1998). Modifierad av C Forsberg och Y Wengström, 2008. Ytterligare
modifiering gjord av C Berterö, Linköpings universitet, September 2012.Tillgänglig LISAM, Medicinska fakulteten, Linköpings universitet 31. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004;24(2):105–12.
32. WMA General Assembly. Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects [Internet]. 2013 [citerad 08 maj 2016]. Hämtad från:
https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf
33. * Sharek DB, McCann E, Fintan S, Glacken M, Higgins A. Older LGBT people’s experiences and concerns with healthcare professionals and services in Ireland. Int J Older People Nurs. 2014;10(3):230–40.
34. * Elliott MN, Kanouse DE, Burkhart Q, Abel GA, Lyratzopoulos G, Beckett MK, m.fl. Sexual minorities in England have poorer health and worse health care experiences: A national survey. J Gen Intern Med. 2015;30(1):9–16. 35. * Bradford J, Reisner SL, Honnold JA, Xavier J. Experiences of transgender-
related discrimination and implications for health: Results from the Virginia transgender health initiative study. Am J Public Health. 2013;103(10):1820–9. 36. * Shires DA, Jaffee K. Factors associated with health care discrimination
experiences among a national sample of female-to-male transgender individuals. Health Soc Work. 2015;40(2):134–41.
37. * Kosenko K, Rintamaki L, Raney S, Maness K. Transgender patient perceptions of stigma in health care contexts. Med Care. 2013;51(9):819–22.
38. * Poteat T, German D, Kerrigan D. Managing uncertainty: A grounded theory of stigma in transgender health care encounters. Soc Sci Med [Internet]. Elsevier Ltd; 2013;84:22–9. Hämtad från:
http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2013.02.019
39. * Stover CM, Hare P, Johnson M. Healthcare experiences of lesbian, gay, and bisexual college students: Recommendations for the clinical nurse specialist. Clin Nurse Spec. 2014;28(6):349–57.
40. * Röndahl G, Innala S, Carlsson M. Heterosexual assumptions in verbal and non- verbal communication in nursing. J Adv Nurs. 2006;56(4):373–81.
41. * Bjorkman M, Malterud K. Lesbian women’s experiences with health care: A qualitative study. Scand J Prim Health Care. 2009;27(4):238–43.
42. * Baker K, Beagan B. Making assumptions, making space: An anthropological critique of cultural competency and its relevance to queer patients. Med Anthropol Q. 2014;28(4):578–98.
J Caring. 2009;23(1):146–52.
44. * Rowan D, DeSousa M, Makai Randall E, White C, Holley L. ”We’re just targeted as the flock that has HIV”: Health care experiences of members of the house/ball culture. Soc Work Health Care. 2014;53(5):460–77.
45. * Czaja SJ, Sabbag S, Lee CC, Schulz R, Lang S, Vlahovic T, m.fl. Concerns about aging and caregiving among middle-aged and older lesbian and gay adults. Aging Ment Health [Internet]. 2015;1–12. Hämtad från:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26247917
46. * Neville S, Henrickson M. Perceptions of lesbian, gay and bisexual people of primary healthcare services. J Adv Nurs. 2006;55(4):407–15.
47. RFSL. Kort om RFSL [Internet]. Stockholm: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter; 2016 [citerad 06 maj 2016]. Hämtad från: www.rfsl.se/om-oss/kort-om-rfsl/
48. Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016.
49. Friberg F. Dags för uppsats. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
50. Mulligan E, Heath M. Seeking open minded doctors - how women who identify as bisexual, queer or lesbian seek quality health care. Aust Fam Physician. 2007;36(6):469–71.
51. Katz-Wise SL, Hyde JS. Victimization experiences of lesbian, gay, and bisexual individuals: A meta-analysis. J Sex Res. 2012;49(2-3):142–67.
52. Beagan BL, Fredericks E, Goldberg L. Nurses’ work with LGBTQ patients: “They’re just like everybody else, so what’s the difference?”. Can J Nurs Res. 2012;44(3):44–63.
53. McaCbe C. Nurse–patient communication: An exploration of patients’ experiences. J Clin Nurs. 2004;13(1):41–9.
54. Sherman MD, Kauth MR, Shipherd JC, Street RL. Communication between VA providers and sexual and gender minority veterans: A pilot study. Psychol Serv. 2014;11(2):235–42.
55. Rounds KE, Burns McGrath B, Walsh E. Perspectives on provider behaviors: A qualitative study of sexual and gender minorities regarding quality of care. Contemp Nurse. 2013;44(1):99–110.
56. Johnson MJ, Jackson NC, Arnette JK, Koffman SD. Gay and lesbian perceptions of discrimination in retirement care facilities. J Homosex. 2005;49(2):83–102. 57. Lyons T, Shannon K, Pierre L, Small W, Krüsi A, Kerr T. A qualitative study of
transgender individuals’ experiences in residential addiction treatment settings: Stigma and inclusivity. Subst Abuse Treat Prev Policy. 2015;10(17).
58. Pitts MK, Couch M, Mulcare H, Croy S, Mitchell A. Transgender people in Australia and New Zealand: Health, well-being and access to health services. Fem Psychol. 2009;19(4):475–95.
hälsosituation. 2005.
60. Herz M, Johansson T. The normativity of the concept of heteronormativity. J Homosex. 2015;62(8):1009–20.
9 BILAGA I
Översikt över resultatartiklar.
Artikelnamn Författare, årtal och land
Urval och bortfall
Sammanfattning av resultat Kvalitativ/
kvantitativ
Kvalitet
Concerns about aging and caregiving among middle- aged and older lesbian and gay adults
SJ Czaja, S Sabbag, CC Lee, R Schultz, S Lang, T Vlahovic, A Jaret & C Thurston
2015, USA
U: 124 äldre homosexuella deltagare
B: Okänt°
Oro uttrycktes gällande åldrande, vilket inkluderade: brist av ekonomisk trygghet, familj eller socialt stöd, rädslor angående brist av någon som kan delge vård och diskriminering inom bland annat hälso- och sjukvård. Deltagare indikerade också oro kring att vara ensam och sårbar samt ett behov av resurser och stödprogram som var specifika för homosexuella äldre och för homosexuella vårdgivare. Kvalitativ och kvantitativ Medelhög Experiences of transgender- related discrimination and implications for health: Results from the Virginia transgender health initiative study J Bradford, SL Reisner, JA Honnold & J Xavier 2013, USA U: 350 transpersoner B: 37 exkluderades pga. Inkomplett inklusionsdata, Övrigt bortfall okänt°
Av deltagarna rapporterade 143 personer (41 %) diskriminering relaterat till att vara transperson. Faktorer som associerades med denna typ av diskriminering var geografisk kontext, kön, låg socioekonomisk status, att vara av etnisk minoritet, att inte ha hälsoförsäkring, indikatorer för könstransition (ung när
könsidentitet medvetandegjordes), vård som behövs men inte går att uppehålla, historik av våld, missbrukshälsobeteenden och interpersonella faktorer såsom stöd från närstående och närhet till samhället.
Kvantitativ Medelhög
Factors associated with health care discrimination experiences among a national sample of female-to-male transgender individuals
DA Shires & K Jaffee
2015, USA
U: 1 711 deltagare som identifierar sig som FTM
B: 4674 exkluderades (ej FTM). Övrigt bortfall okänt°
Av alla deltagare var det 41,8 % av FTM deltagarna som
rapporterade verbala trakasserier, fysiska överfall eller förnekande av likvärdig behandling på sjukhus. Faktorer som etnisk minoritet, identifiering som queer eller asexuell/annan, ha en examen, leva som det kön personen identifierar sig med, användning av hormoner eller kirurgi för medicinsk transition samt ha
identifikationsdokument som är registrerade efter det föredragna könet associerades med ökad rapportering gällande upplevelser av diskriminering inom hälso- och sjukvården. Att vara 45 år eller äldre med en årsinkomst på 60 000 dollar eller mer associerades med en minskad risk för diskriminering.
Healthcare experiences of lesbian, gay and bisexual college students
CM Stover, P Hare & M Johnson 2014, USA U: 19 homo- och bisexuella collegestudenter B: Okänt°
Det övergripande temat var ”alla är inte likadana” och huvudtemat var ”bekvämhet under det kliniska mötet” där det bland annat visade sig att deltagarnas bekvämhet främjades av god kommunikation från vårdpersonalen, att antaganden om
heterosexualitet förekom samt att HBTQ-symboler uppskattades. Det bildades tre underteman: Personifierande av det kliniska mötet – där goda vårdrelationer betonades. Beslutet att ”komma ut” och
social stigma – där det diskuterades orsaker till och konsekvenser
av att berätta om sin sexuella läggning. Att söka stöd av sin
självidentifierade sexuella läggning – där det berättades om
upprörande erfarenheter kring bemötande samt beskrevs att tryggheten i sig själv var verktyget för ett positivt liv.
Kvalitativ Medelhög
Heterosexual assumptions in verbal and non-verbal communication in nursing G Röndahl, S Innala & M Carlsson 2006, Sverige U: 27 homosexuella deltagare B: 23 svarade inte på mail/bokade inte in tid. 7 exkluderades pga. frånvaro av erfarenhet av sjukhusvård. Övrigt bortfall okänt^
Heteronormativitet förmedlades i väntrum, i patientdokument och registrering inför intagning på sjukhuset. Omvårdnadspersonal visade ibland förvåning när en patient frångick detta
heteronormativa antagande. Ofta hade deltagare mött
omvårdnadspersonal som visat rädsla av att bete sig inkorrekt, vilket kunde leda till en känsla av osäkerhet och därför hindra fortsatt kommunikation. Som partner till homosexuella patienter, upplevde deltagarna att de var tvungna att utstå fler heterosexuella antaganden än de gjort som patient. Konsekvenserna till detta var att inte känna sig accepterad som en ”riktig” närstående, men även känslor som exkludering och försummelse.
Kvalitativ Medelhög
Lesbian women's experiences with health care: A
qualitative study M Bjorkman & K Malterud 2009, Norge U: 128 lesbiska deltagare B: Okänt°
Tre olika aspekter hos vårdpersonals färdigheter, som ansågs väsentliga av deltagarna, framkom genom analysen. Dessa var medvetenhet, attityder och medicinsk kunskap. Under
medvetenhet togs heterosexuella antaganden upp vilket även yttrade sig i informationen patienterna fått. Vissa hade känt sig tvingade att delge sin sexuella läggning medan andra upplevt att vårdpersonal uppmärksammat deras sexuella läggning (vilket gav olika reaktioner), men såg dem som vanliga människor. Rubriken attityd innefattade det deltagarna upplevde att vårdpersonalen utstrålade, hur deras förhållningssätt var gentemot patienterna samt hur de såg den sexuella läggningen (t.ex. patologisk). Under medicinsk kunskap visade det sig att bristande kunskap ledde till undermålig information samt att deras sexuella läggning likställdes med att vara en fas. Fanns det däremot god kunskap underlättades vården då lesbiska kvinnors särskilda hälsoproblem kunde tas i
åtanke. Lesbians' and gay men's
narratives about attitudes in nursing G Röndahl 2009, Sverige U: 27 homosexuella deltagare B: 23 svarade inte på mail/bokade inte in tid. 7 exkluderades pga. frånvaro av erfarenhet av sjukhusvård. Övrigt bortfall okänt^
Nästan alla informanter beskrev en känsla av osäkerhet i att ”komma ut” till omvårdnadspersonal. De flesta patienter beskrev att de blev bemötta med respekt, men ibland upplevde de en sorts distansering i personalens beteende. Informanter relaterade detta till att omvårdnadspersonalen dömde homosexualitet som någonting onormalt. Informanterna tyckte att de alltid kände sig som utomstående när de var partners, men dessa känslor troddes upplevas oberoende sexuell läggning. Dock var det vissa som sammankopplade personals negativa attityd med homosexualitet. Informanterna trodde att känslorna av osäkerhet påverkade deras förmåga att interagera. Majoriteten av informanterna uttryckte att de fann de flesta inom omvårdnadspersonalen som omtänksam, men att det fanns skillnader och att målet borde vara jämlikhet inom omvårdnad för alla patienter och närstående.
Kvalitativ Medelhög
Making assumptions, making space: A anthropological critique of cultural
competency and its relevance to queer patients
K Baker & B Beagan
2014, Kanada
U: 38 HBTQ- identifierade kvinnor
B: Okänt°^
När läkare undvek att göra antaganden för att reducera dömande förstärkte denna ”neutrala” hållning hetero- och
könsnormativiteten. Kulturell kompetens med HBTQ-patienter kräver att lära med, till skillnad från att lära om, HBTQ-personers särskilda vårdbehov. Likväl att särskilt uppmärksamma
genomgripande maktrelationer och normativa sammanhang.
Kvalitativ Medelhög
Managing uncertainty: A grounded theory of stigma in transgender health care encounters T Poteat, D German & D Kerrigan 2013, USA U: 55 transpersoner B: Okänt°^
På grund av det sociala och institutionella stigmat mot
transpersoner, exkluderas deras vård från medicinsk utbildning. Därför närmar sig vårdpersonal vårdmöten med transpersoner med ambivalens och osäkerhet. Transpersoner förväntar sig att
vårdpersonal inte vet hur deras behov ska mötas. Denna osäkerhet och ambivalens i vårdmötet upprör den normala maktbalansen under denna typ av möten.
Kvalitativ Medelhög
Older LGBT people's experiences and concerns with health care professionals in health care services in Irland DB Sharek, E McCann, F Sheerin, M Glacken & A Higgins 2015, Irland U: 144 äldre homosexuella deltagare varav 36 av dem genomgick intervjuer B: Okänd° andel i den kvantitativa
Endast en av tre deltagare trodde att vårdpersonal har tillräcklig kunskap gällande HBTQ-frågor, och mindre än hälften (43 %) kände sig respekterade som HBTQ-personer av vårdpersonal. Även om 26 % hade valt att inte avslöja sin HBTQ-status utav rädsla för negativa reaktioner, beskrevs många positiva möten när HBTQ-status berättats om till vårdpersonal. HBTQ-personer har specifika bekymmer angående äldreboenden, särskilt i relation till uppfattningen att irländsk vård utgår från en heteronormativ kultur.
Kvalitativ och kvantitativ
delen. 108 nekade till intervjudeltagande i den kvalitativa delen. Perceptions of lesbian, gay
and bisexual people of primary health care services
S Neville & M Henrickson 2006, Nya Zealand U: 2269 homo- och bisexuella deltagare B: Okänt°
Fler kvinnor än män identifierade att vårdpersonals attityd gentemot deras icke-heterosexuella identitet var av vikt när de valde vårdpersonal. Statistiskt signifikant fler kvinnor än män rapporterade att deras vårdpersonal vanligtvis eller alltid antog att de var heterosexuella och dessutom hade fler kvinnor berättat sin sexuella läggning för vårdpersonal.
Kvantitativ Medelhög
Sexual minorities in England have poorer health and worse helath care experiences: A national survey MN Elliott, DE Kanouse, Q Burkhart, GA Abel, G Lyratzopoulos, MK Beckett, MA Schuster & M Roland 2014, England U: 2,169,718 vuxna deltagare ur Englands befolkning B: 61 % svarade inte på enkäten
Bland minoriteter av sexuell läggning var det två till tre gånger mer sannolikt att rapportera långvariga psykologiska eller emotionella problem jämfört med deras heterosexuella motsvarigheter. Det var även mer sannolikt att minoriteter av sexuell läggning rapporterade okej/dålig hälsa. Det var ungefär en och en halv gång större risk att sexuella minoriteter skulle rapportera negativa erfarenheter än att heterosexuella skulle göra det.
Kvantitativ Medelhög
Transgender patient perceptions of stigma in health care contexts
K Kosenko, L Rintamaki, S Raney & K Maness 2013, USA U: 152 transpersoner B: Okänt°^
När deltagarna fick frågan rapporterade 71 % minst en händelse av dåligt bemötande inom vården och 23 % valde att beskriva mer än ett tillfälle. De ansåg att beteenden som; okänslighet gällande kön, visande av obekvämhet, förnekande av vård, undermålig vård, verbala angrepp och tvångsvård.
Kvalitativ och kvantitativ
Medelhög
"We´re just targeted as the flock that has HIV": Health care experiences of members of the house/ball culture
D Rowan, M Desousa, EM
Randall, C White & L Holley 2014, USA U: 12 deltagare som tillhör house/ball communities B: Okänt^
House/ball-medlemmar rapporterade både positiva och negativa uppfattningar om behandling från deras vårdpersonal relaterat till deras house/ball-involvering. Vissa rapporterade att de kände sig stigmatiserade, särskilt runt HIV-status. Resultatet visade att ökad kunskap kring house/ball-samhället kunde förbättra vårdgivares kulturella kompetens och därmed minska stigmarelaterade barriärer till vården.
Kvalitativ Medelhög