5HGRYLVQLQJDYLQWHUYMXQ

Vi har genomfört en intervju med Magdalena Fransson som vid tiden för intervjun var ordförande för ungdomarnas demokratikommission. Intervjun genomfördes i Borås 000502. Vi kommer inte att redovisa hela intervjun här utan sammanfatta resultatet och ta upp de viktigaste delarna. Vi vill egentligen inte kalla intervjun för en egen del av vår

undersökning då det endast är HQ intervju som är genomförd och det är inte tillräckligt med material för att utgöra en egen del. Vi har ändå haft nytta av intervjun under arbetsprocessen och den kommer även att hjälpa oss när vi analyserar vårt övriga material. Intervjufrågorna finns som bilaga nr 2.

Magdalena är 28 år, kommer från Småland men bor vid intervjutillfället i Borås samtidigt som hon arbetar som ombudsman för reumatikerförbundet i Stockholm. Vi började med att fråga vad Magdalena gör nu och vad hon har för bakgrund. Tidigare har hon varit ordförande i CUF (Centerpartiets ungdomsförbund), men vill nu arbeta partipolitiskt obundet med ungdomsfrågor. Ungdomarnas Demokratikommisson tillsattes genom LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och den utredning de har gjort skulle fungera som ett komplement till demokratiutredningen (Q XWKnOOLJ GHPRNUDWL som kom 2000 då man inte trodde att det skulle finnas så stort ungdomsperspektiv i den. ²²² Kommissionen bestod av ungdomar mellan 16 och 29 år, alla med olika bakgrunder. Delrapporten 8WJnQJ" presenterades i november 1999.²²³ En fråga som vi tyckte var viktig att ställa var hur det kom sig att Magdalena valt att engagera sig politiskt. Enligt henne själv så började det redan när hon var 14 år och engagerade sig i att ordna en buss hem till byn. Samtidigt var det riksdagsval och alla partierna var ute och pratade i skolorna. Hon valde att gå med i CUF där hon senare blev aktiv medlem.

Vi frågade Magdalena vad de för oss centrala begreppen demokrati och ungdom var för henne. Hon svarade att demokrati för henne är att varje dag kunna påverka. Att alla ska kunna vara med och fatta beslut, inte som idag då det är den vita, heterosexuella äldre mannen som är normen och är den som bestämmer. Hon anser att vi idag inte har någon demokrati då inte alla kan vara med och bestämma och påverka varje dag.

Att vara ungdom tycker hon är något kulturellt. Att det handlar om hur man ser på sig själv och hur man identifierar sig. Samhället sätter gränser, ofta åldersgränser som t ex att ungdom är att vara under 25 år där gränsen för att få vissa bidrag dras, men själv vet hon inte hur länge hon kommer att se sig själv som ungdom.

Då det partipolitiska engagemanget bland ungdomar sjunkit de senaste åren frågade vi Magdalena varför hon tror att så få ungdomar engagerar sig i den traditionella politiken.

Hon tror att det beror på att de inte ser något mål och syfte med att engagera sig. Allt tar lång tid och vill man driva en fråga kan det ta flera år innan det sker någon förändring.

Det finns många hinder i vägen och de hindren kan göra att frågan faller innan man ens hunnit engagera sig. Vi frågade hur hon trodde att man kan göra istället, om det finns andra sätt och Magdalena menar att det borde vara så att man ska kunna engagera sig i de frågor man vill utan att vara bunden till något parti. Hon tror att det skulle vara lättare om man bestämde mer lokalt. Vi fortsatte med att fråga hur hon ville att ungdomars roll inom politiken ska se ut. Hon tycker att man ska få vara med och fatta beslut direkt på plats samtidigt som man som ung måste få vara lite radikal. Att få ha idéer och visioner utan att man för den delens skull måste ta ansvar för hur det ska finansieras.

222 Vi menar här: (QXWKnOOLJGHPRNUDWL'HPRNUDWLXWUHGQLQJHQVEHWlQNDQGH (SOU 2000:1).

2238WJnQJ? 1999. En delrapport från Ungdomarnas Demokratikommission till Demokratiutredningen.

Vi undrade hur Magdalena ser på det politiska klimatet och om hon tror att ungdomar har någon chans att påverka. Hon tror att det är svårt för ungdomar att få makt och det lilla antal som får det får istället mycket makt. Det är antingen allt eller inget.

Magdalena tycker att ungdomar ofta bara sätts in som en legitimitet där det passar.

Ungdomar väljs sällan som representanter för ett parti utan det blir oftast ”gubbar”.

Precis som i enkäten undrade vi lite om ungdomars och politikers intressen möts, om de har samma åsikter om vad som är viktiga ungdomsfrågor. Magdalena tror att ofta görs det en bild av vad det är ungdomar vill och det är inte alltid den bilden stämmer. Bilden krockar med verkligheten. Ofta tror hon att det är så att de som bestämmer tror sig veta hur det är att vara ung, alla har ju varit unga, men att det är annorlunda att vara ungdom idag än vad det var när de som bestämmer var unga. Dock tror hon att ungdomar och politiker oftast tycker att samma slags frågor är viktiga.

Vi frågade Magdalena om vad hon trodde om den nya ungdomspolitiken, om den är realistisk. Vad kommer den att leda till och kommer att uppfylla sina syften?

Magdalena tycker att den nya ungdomspolitiken är bra men saknar det ekonomiska perspektivet. Hon tror att det kan lyckas och tycker att hon märker ett större intresse för ungdomsfrågor nu. Hon vet inte om den kommer att uppfylla sina syften helt men hon tror fortfarande på den. Hon tycker att det är bra att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande så att ungdomspolitiken finns inom alla myndighetsområden. Hon tycker att många kommuner har en dålig ungdomspolitik och hoppas på att det kommer bli bättre i och med att ungdomspolitiken ska fungera sektorsövergripande.

$QDO\VRFKGLVNXVVLRQ

I det här avsnittet kommer vi att analysera vårt undersökningsmaterial. Vi kommer att analysera resultatet av vår enkätundersökning med hjälp av de ungdomspolitiska dokumenten och de för uppsatsen grundläggande begreppen. Intervjun kommer även den att användas som ett verktyg i vårt arbete. I analysen samlar vi de frågor som vi tycker anknyter till varandra under rubriker som vi enkelt kan relatera till våra frågeställningar.